The staff distribution and the gender diversity in the Swedish Armed Forces aren't at the level the organization has the ambition to be. Meanwhile previous research shows that there are multiple obstacles for women to work and advance in military organizations. This study examines the staff category of newly examined female officers’ perception of their possibilities to work in the Swedish Armed Forces, a personnel category that specifically hasn't been studied in this area. The study will be conducted by interviewing female officers in this personnel category. The study shows that most of the interviewed women have a positive experience in their new workplace, where a supporting commander seem to be a success factor. Some of the interviewed women also testifies about perceived misconducts in the workplace where problems such as traditionally manly ideals permeate colleagues and/or the organization's behaviour and consequently limits the women’s possibilities.

The purpose of our study is to present preschool teachers’ understandings, perceptions, and experiences of how and which cultures, traditions and holidays are noticed and celebrated, as well as what is included in the cultural heritage that the preschool shall pass on to the next generation. This is based on the preschool curriculum (Skolverket, 2018) formulations that describes the preschool teacher' assignation to pass on a cultural heritage in the form of values, traditions, and knowledge and that they in the education should make diverse cultures visible. With the enlarged internationalization in Swedish society, there are increasingly high demands for people to live in and understand the value of being a part of a society characterized by cultural diversity. In addition, education should be non-confessional and not influence the children in a particular religious direction. In order to get as detailed and comprehensive answers as possible about preschool teachers' perceptions, we have conducted semi-structured interviews as a data collection method. The result shows that there is no doubt that there is lack of knowledge and strategies for this part of the curriculum and that it is perceived to be a dilemma, characterized by uncertainty and fear in preschool as the traditions that are usually present in preschool have a Christian origin while there is an increasingly multireligious variation among the children in preschool. The thinkable conclusions we make based on our study and previous research it is based on, is that there occurs an uncertainty and lack of knowledge among preschool teachers in their mission to pass on a cultural heritage containing, among other things, traditions, values, and history. This is partly because the statements about culture, cultural heritage, and traditions in the preschool curriculum; are unclear and do not provide any major guidelines for preschool to relate to. Another conclusion we have reached is that preschool teachers in our study, similar to what has emerged in previous research find it difficult to strike a balance between non-confessional education and teaching about culture, traditions and cultural heritage that are often considered strongly linked to religion. / Syftet med vår studie är att synliggöra förskollärares upplevelser, uppfattningar och erfarenheter kring hur och vilka kulturer och traditioner som synliggörs och uppmärksammas samt vad som ingår i det kulturarv som förskolan ska föra över till nästa generation. Detta utifrån förskolans läroplans (Skolverket, 2018) formuleringar om att det ingår i förskollärarens uppdrag att överföra ett kulturarv i form av värden, traditioner och kunskaper samt att de i utbildningen ska synliggöra olika kulturer. I och med det svenska samhällets ökade internationalisering ställs det allt höge krav på människan att leva i och förstå värdet av att ingå i ett samhälle präglat av kulturell mångfald. Dessutom ska utbildningen vara icke-konfessionell och inte ensidigt påverka barnen i en viss religiös riktning. För att få så uttömmande svar som möjligt kring förskollärares uppfattningar har vi utfört semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att det inte råder några tvivel om att det saknas kunskap och strategier för kulturarbetet i förskolan samt att det uppleves bli ett dilemma, präglat av osäkerhet och rädsla i förskolan då de traditioner som är vanligtvis förekommande i förskolan har ett kristet ursprung samtidigt som det råder en alltmer mångreligiös variation bland barnen i förskolan. Slutsatser vi eventuellt kan dra utifrån vår studie och den tidigare forskning vi har utgått ifrån är att det råder en osäkerhet och okunskap hos förskollärare i deras uppdrag att förmedla ett kulturarv innehållandes bland annat traditioner, värden och historia. Detta beror dels på att framskrivningarna om kultur, kulturarv och traditioner i förskolans läroplan är otydliga och ger inga större riktlinjer för förskolan att förhålla sig till. En annan slutsats vi kan komma fram till är att förskollärare i vår studie, i likhet med vad som framkommit i tidigare forskning, upplever det svårt att skapa en balans mellan att föra en icke-konfessionell utbildning och samtidigt undervisa om kultur, traditioner och kulturarv som många gånger anses starkt kopplat till religion.

Vår erfarenhet är att många böcker som används i skolundervisningen för nybörjarläsaren känns föråldrade vad det gäller form, innehåll och layout. Vi anser att barnens första kontakt med läsning måste vara förknippat med något lustfyllt, och inte enbart vara ett verktyg för att ”knäcka läskoden”.Vårt syfte är att, med stöd utifrån teorier om barns textvärldar och vad som är lättläst, analysera fyra skönlitterära böcker för nybörjarläsaren. Utifrån detta har vi utformat följande frågor: Hur är språk och bild utformat? Hur behandlar innehållet identitet, etnicitet och genus? Tar innehållet hänsyn till barnens vardagsvärld och intressen?Vi har använt oss av kvalitativ innehållsanalys. Böckerna i vår analys är alla utgivna år 2015 och av fyra olika förlag. Det är en liten undersökning, men vi har försökt att få ett så brett och varierat urval som möjligt. Vid vårt val av titlar har vi utgått från några kriterier som vi anser vara speciellt intressanta att studera: vardagshändelser, populärkultur, genus, normer, mångfald samt språk- och bildaspekter. Men vi har även försökt spegla hur utgivningen av denna genre ser ut år 2015.Varje bok analyseras var för sig för att sedan följas av en generell analys och diskussion. I diskussionen utgår vi från våra forskningsfrågor och fördjupar vår analys ytterligare med stöd av teoridelen. Utifrån vårt resultat tycker vi oss se att förlagen har tagit intryck av barnens textvärldar i såväl illustrationer som i bokens handling. Intrycken kommer framförallt från populärkulturen. Vi ser även en större mångfald och att det finns böcker som utmanar rådande normer och som har ett vidgat genusbegrepp.Som förslag på framtida forskning tycker vi att det skulle vara värdefullt att studera vad yngre barn själva väljer att läsa och varför.

Detta examensarbete handlar om en förskola och dess arbete med flerspråkighet. Syftet med uppsatsen är att belysa hur en förskola med endast svensktalande barn ändrar sin verksamhet när det tillkommer barn med ett annat modersmål än svenska. Vi vill även titta på i vilken mån de flerspråkiga barnen har möjlighet till inflytande. Vi har använt oss av kvalitativa forskningsmetoder och gjort semistrukturerade intervjuer. Vi har även genomfört observationer där vi har agerat som kända, icke deltagande observatörer. Förskolan som vi undersökt är ett föräldrakooperativ med 15 barn och 4 pedagoger och den ligger i en mindre ort i Sverige. Resultatet visar att pedagogerna på förskolan hade en positiv inställning till flerspråkighet. Den förändring som har skett har skett individuellt mellan pedagogerna, alla har hittat olika sätt att arbeta på som passar dem. Den faktiska förändringen är att förskolan tillbringar mer tid på biblioteket, pedagogerna använder sig mer av tecken och teckenstöd, de pratar tydligare och har ett tydligare kroppsspråk. Resultatet visade även att det fanns få artefakter som kunde förknippas som betydelsefulla för barns språk. Möjlighet till inflytande hos de flerspråkiga barnen visades sällan via ord utan via deras kroppsspråk, vilket pedagogerna har lärt sig att tyda.

Vårt examensarbete är baserat på en empirisk undersökning med syftet att ta reda på hurlärare kan arbeta med andraspråkselevers talutveckling med hjälp av begreppet lustfylltlärande. I den traditionella skolundervisningen utgör elevernas talutrymme ett problem,eftersom läraren oftast får 2/3 av utrymmet. Av denna anledning ville vi undersöka hur vårainformanter ser på sin undervisning. Vi har intervjuat fyra lärare från en mångkulturell skola.Talaktivitet, stöttning, lustfyllt lärande samt kultur och identitet är de kategorier somframkommit ur analysen och har kommit att bli vår utgångspunkt i detta arbete. Underarbetets gång har vi sett hur dessa kategorier är beroende av varandra för att öka talaktivitetenhos elever. Resultatet av undersökningen visar att talaktiviteten gynnas av en korrekt stöttningsom ingår i ett sammanhang, för eleven. I diskussionen drar vi slutsatsen att lärarenskunskaper om varje individs kulturella bakgrund borde kunna vara en resurs att tillgå iundervisningen, att en del av problematiken kring att skapa talaktivitet i helklass skulle kunnaundvikas genom att läraren i större utsträckning använder sig av kollektiv stöttning, samt attstöttning i ett sammanhang förutsätter ett lustfyllt lärande, där läraren skapar undervisningmed elevernas intresse som utgångspunkt. Avslutningsvis har vi skapat en sammanfattandemodell som visar hur begreppen hör samman och hur pedagoger kan arbeta för att främjatalaktivitet i undervisningen.

I den svenska skolans värdegrund nämns kulturell mångfald som något som skolorna bör eftersträva. Teorier om hur man skapar en skola där det finns mer kulturell mångfald har format det som kallas interkulturell/mångkulturell undervisning. Denna uppsats undersöker hur interkulturell undervisning genomförs i ett av Malmös utbildningsområden, där en hög andel av eleverna har mångkulturell bakgrund. Uppsatsen undersöker också om denna interkulturella undervisning är baserad på vetenskaplig grund. Enligt skollagen måste all undervisning i skolan vara baserad på vetenskaplig grund. Nio av 57 förstelärare i utbildningsområdet blev intervjuade. De förstelärare som blev intervjuade arbetar i fyra av utbildningsområdets tretton skolor.I utbildningsområdet finns en variation i hur man genomför interkulturell undervisning. Det finns också förstelärare som menar att interkulturell undervisning inte är relevant i deras undervisning. Det finns variationer i synen om det svenska språket borde ha hegemoni i skolan eller om andra språk också borde betraktas som skolspråk. På samma gång finns dessa variationer i samma skola och ibland hos samma lärare.Att variationerna är så stora kan bero på att i ingen av skolorna var interkulturell undervisning en del av skolans utvecklingsarbete. Samtidigt fanns det ingen fortbildning om interkulturell undervisning. Det var upp till den enskilde läraren att bestämma hur interkulturell undervisning skulle implementeras i klassrummet eller om det ens skulle finnas i klassrummet. Medan det fanns en medvetenhet om det interkulturella bland alla förstelärare som intervjuades så hade vissa förstelärare svårt att knyta sina praktiska och personliga reflektioner om interkulturell undervisning till de vetenskapliga teorier som finns om interkulturell undervisning. / In the Swedish curriculum's core values cultural diversity is mentioned several times, as something that schools should pursue. Theories about how to create a school where there is more cultural diversity has shaped intercultural / multicultural education. This paper examines how intercultural education in one of the educational districts in the Swedish city of Malmö, where a large percentage of the students have a multicultural background, is carried out, and if it is based on scientific grounds. According to the Swedish School Act, all education in schools should be based on scientific grounds. Nine of the 57 first teachers in the educational district were interviewed. The first teachers that were interviewed work in four of the thirteen schools in the educational district.In the educational district there is a variation in how intercultural education is carried out. There are also first teachers who consider that intercultural education is not relevant in their teaching. There are also variations in the view if the Swedish language should have hegemony in schools or other languages should be used as school languages. At the same time, these variations are in the same schools, and sometimes in one and the same teacher.That the variations are so great may be because in none of the schools intercultural education was part of the school's development process. Moreover, there were almost no further education on intercultural education. It was up to the individual teachers to decide how intercultural education should be implemented or whether it even would be elements of intercultural education in the classroom. While there was an awareness of the intercultural among all first teachers interviewed, some first teachers found it difficult to connect their practical and personal reflections of intercultural education with scientific theories on intercultural education.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att uppmärksamma vikten av barnlitteratur som ett redskap i förskolan för att främja gemenskap och delaktighet i barngruppen. Med hänsyn till komplexiteten och differensen i barnlitteraturen, ställer vi oss följande frågor för att konkretisera syftet: Hur kan barnlitteraturen användas av pedagoger som ett verktyg för att skapa delaktighet i barngruppen? Vad kan vara viktigt för pedagoger att fokusera på vid användandet av barnlitteraturen i förskolan? Analysen baseras på Vygotskijs teoretiska perspektiv vilken fokuserar på kreativitet, fantasi och den proximala utvecklingszonen. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi antagit en kvalitativ metod, bestående av semistrukturerade intervjuer med förskolepedagoger, fältanteckningar samt observationerav pedagogers arbete med barnlitteratur på förskolan. Slutsatsen av studien visar att pedagogernas arbete med barnlitteratur på förskolan, med fokus på olikheter utifrån ett mångfaldsperspektiv, kan bidra till att utforma en förskolemiljö där delaktigheten i barngruppen kan främjas.

Pahovic, Kristina. (2006). Skolledares och pedagogers syn på inkludering. (School leaders and pedagogues view on inclusion of children with special needs). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syfte Syftet är att undersöka skolledares och pedagogers uppfattningar om inkludering av särskolans barn. Metod Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om inkludering av barn i behov av särskilt stöd och framför allt elever som är placerade inom särskolan. Med hjälp av intervjuer ville jag se vilka eventuella skillnader det fanns i synen på inkludering mellan verksamma skolledare och pedagoger, framförallt inom särskolan. Resultat Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning på att synen på inkludering är relativt samstämmig mellan skolledare och pedagoger och att denna inte nämnvärt skiljer sig åt. Båda yrkesgrupperna kan se klara fördelar såväl som nackdelar med inkludering och samtidigt har de en klar bild över vad som krävs för att ”en skola för alla” skall vara genomförbar. Nyckelord: ”En skola för alla”, inkludering, mångfald, segregering, särskola.

Syftet med följande arbete är att undersöka hur lärare på en grundskola och en gymnasieskola uppfattar begreppet kulturell mångfald, för att förstå hur detta kommer till uttryck i mötet med eleverna och därmed kan påverka lärandet. Arbetet ger en översikt över litteraturen som behandlar begreppen kultur och kulturell mångfald. Litteraturen behandlar även den kulturella mångfalden i relation till lärandet samt pedagogiska riktningar som kan tillämpas på de mångkulturella skolorna. Med hjälp av fokuserade intervjuer undersöktes lärarens förståelse för begreppet kulturell mångfald, på vilket sätt läraren kan arbeta för att öka förståelsen för begreppet hos eleverna och hur det i så fall kan påverka lärandet. Sammanfattningsvis tyder resultaten av vår studie på att lärare i första hand förknippar begreppet kulturell mångfald till förekomst av olika etniciteter. Samtidigt nämns social bakgrund och religion som delar av den kulturella mångfalden. Vilka arbetssätt läraren väljer för att, bland eleverna, öka förståelse för den kulturella mångfalden, beror på lärarens uppfattning av begreppet. Resultaten visar att elevernas olikheter skall synas i skolan lika mycket som likheter dem emellan. Det framkom dock inte tydligt att alla lärare uppmuntrar barn att ifrågasätta och lära sig av olikheterna och på det viset lära sig att uppskatta och respektera dem. Ett sådant förhållningssätt skulle bidra till lärorika möten mellan olika individer. Slutligen fann vi att lärarna skapar en positiv självkänsla hos eleverna genom att visa intresse för dem och deras livserfarenheter. Detta genererar förutsättningar för att lärande skall äga rum.