Med hjälp av skönlitteratur har ämnet svenska möjlighet att fungera som en del av det demokratiska uppdraget i skolan för att uppfylla alla elevers rättighet att utveckla en stark språklig identitet i och genom allt lärande i skolan. Detta styrker undersökningens syfte att öka förståelsen för hur lärare i årskurs F–3 väljer högläsningsböcker, och hur de då förhåller sig till mångfald och normkritik. Undersökningen har genomförts med semistrukturerade intervjuer, där även bibliotekarier har intervjuats, eftersom all personal på skolan ska stödja elevernas läsutveckling vilket därmed inkluderar lärare och skolbibliotekarier. De besvarade forskningsfrågorna i undersökningen är: (1) Vilka faktorer påverkar lärares bokval? (2) Hur samarbetar lärare med andra när de gör val av högläsningsböcker och vilken stöttning kan de få i detta? (3) Arbetar lärare med att främja mångfald och normkritik i undervisningen, och i så fall hur? Resultatet visar att lärare gör både medvetna och omedvetna bokval, vilka påverkas av bokutbud och lärarens egna kunskaper. Resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning om yttre och inre ramar för lärares bokval, läslust, bibliotekssamverkan och autentiska skildringar i barnlitteratur. Slutsatsen är att lärare behöver reflektionstid för att göra medvetna bokval, representerade av ett brett och varierat utbud. Om högläsningsböckerna innehåller bredd och variation ökar sannolikheten att alla elever får möjlighet till igenkänning och perspektivtagande, vilket är en del av arbetet för att främja mångfald och normkritik.

Denna studie undersöker hur kvinnor med utländsk bakgrund upplever möjligheter och svårigheter på vägen till en ledande position, samt hur kvinnor med utländsk bakgrund utövar sitt ledarskap inom välfärden. Studien analyserar kvalitativa intervjuer med åtta kvinnor på chefsposition i kommunal regi. Intervjupersonerna är födda mellan 1970 - 1980 talet i Europa. Samtliga har genomgått svensk skolgång och har akademisk examen. Resultatet visar på varierande upplevelser av svårigheter och möjligheter de mötts av på vägen, där en framträdande svårighets faktor var bristande socialt kontaktnätverk, och att intervjupersonerna upplevt svårigheter deras utbildning och kompetens inte tillvaratagits som kan ha hämmat deras utveckling och karriärmöjligheter. Intervjupersonernas drivkraft och utbildning tycks ha varit framgångsfaktorer. Det tycks skett en förändring inom ledarskapet där förmåga på tydlig kommunikation och mjuka värden att hantera varierande relationer tycks blivit det nya ledarskapet. / This study examines how women with a foreign background experiences of opportunities and difficulties on the way to a leading position, as well as how women with a foreign background exercise their leadership in welfare. The study analyzes qualitative interviews with eight women in managerial positions under municipal auspices. The interviewees were born between the 1970s and 1980s in Europe. All have completed Swedish schooling and have an academic degree. The results show varying experiences of difficulties and opportunities they encountered along the way, where a prominent difficulty factor was lack of social contact network, and that the interviewees experienced difficulties their education and skills were not utilized that may have hampered their development and career opportunities. The interviewees' drive and education seem to have been success factors. There seems to have been a change in leadership where the ability for clear communication and soft values ​​to handle varying relationships seems to have become the new leadership.

The purpose of this study is to investigate and analyze how organizational members experience the organizational culture of companies that claim to have diversity among employees. A qualitative research method was used in the study, where the empirical data was collected through semi-structured interviews. The interview questions are based on the study's chosen theory and a total of 10 interviews were conducted. The empirical data was analyzed with the chosen theory to be able to answer the research question. Broadly speaking, companies' organizational cultures are experienced as inclusive by employees. They feel that they need each other because they work together. However, there is a lack of trust between several employees, which may be due to too weak relationships. Not all employees agree on whether the companies have a diversity identity, but that it needs to be managed to a greater extent. Employees feel that there is potential in the development of diversity management, by including more people with other differences, especially among managers and recruiters. Employees feel recognized, where open communication plays an important role. Not all members of the organization agree on the companies' most important values, and many employees feel that they have no influence over them. Employees also emphasize the importance of individuals' impact on opportunities and convenience, which can affect their motivation. / Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur organisationsmedlemmar upplever organisationskulturen på företag som påstår sig ha mångfald bland anställda. I denna studie genomfördes det en kvalitativ forskningsmetod där empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Intervjufrågorna grundar sig utifrån studiens valda teori och totalt genomfördes 10 intervjuer. Empirin analyserades med den valda teorin för att kunna besvara forskningsfrågan. I stora drag upplevs företagens organisationskulturer inkluderande av anställda. De upplever att de behöver varandra eftersom de samarbetar. Dock upplevs det en bristande tillit mellan flertalet anställda, vilket kan bero på för svaga relationer. Alla anställda är inte eniga om företagen har en mångfaldsidentitet, men att den behöver hanteras i större utsträckning. Anställda upplever att det finns potentialer i utvecklingen av mångfaldshantering, i form av inkludering av fler personer med andra skillnader, speciellt bland chefer och rekryterare. Anställda känner sig erkända, där öppen kommunikation spelar en viktig roll. Alla organisationsmedlemmar är även inte eniga om företagens viktigaste värderingar, och flertalet anställda upplever att de inte har något inflytande av de. Anställda framhäver även vikten av enskilda individers påverkan av möjligheter och bekvämlighet, vilket kan påverka deras motivation.

I detta arbete undersöks vilka skillnader som finns mellan litteraturhistoriekurser på svensklärarutbildningen vid några svenska universitet. Syftet har varit att utveckla förståelse för hur kursinnehåll och undervisning skiljer sig åt. Vi har varit särskilt intresserade av att undersöka hur kurserna behandlar genus- och mångfaldsperspektiv. Vidare undersöks hur fyra lärare på ämneslärarutbildningen förhåller sig till sin undervisning i litteraturhistoria. För att undersöka dessa frågor används metoderna dokumentstudie och intervjuer. De teoretiska utgångspunkter som arbetet vilar på är läroplansteori, samt ett kulturanalytiskt perspektiv med fokus på genus och kulturell mångfald. Dessa har använts för att kategorisera och analysera materialet. Resultatet visar att kursplanerna har en västerländsk och manlig dominans. Resultatet visar även att de undervisande lärarna problematiserar den västerländska och manliga dominansen med studenterna. Vidare ser vi även en diskrepans mellan den officiella läroplanen och den transformerade läroplanen.

I dagens mångkulturella samhälle är skolan en viktig mötesplats för barn och unga från olika kulturer där skolan ämnar utveckla förståelse och solidaritet för andra människor. Barnlitteratur har en väsentlig roll i skolans uppdrag och i vår framtida yrkesroll som lärare är det därför viktigt att skapa förståelse för vad litteraturen har för betydelse för barnen och hur den påverkar dem. Syftet med den här uppsatsen är att synliggöra hur mångkultur och stereotyper kan framställas i barnböcker från olika tidsperioder. Vi har analyserat fyra olika barnböcker från fyra olika tidsperioder som alla skildrar mångkultur. Studien är baserad på en kvalitativ metod och ett sociohistoriskt perspektiv. Böckerna har analyserats med hjälp av en mimetisk analysmodell och en komparativ analys där vi jämfört böckerna med varandra. Resultatet visade att böckerna skildrar mångkultur på olika sätt, i vissa fall genom fördomar och förtryck och i andra fall positivt och naturligt. Gemensamt för tre av böckerna är att kulturmöten endast sker mellan den svenska kulturen och en annan kultur. En viktig slutsats för studien är även att omfattningen av mångfald bland barnböcker påverkar barns självbild, motivation till läsning och bild av verkligheten.

Den här uppsatsen studerar mångfald inom Equmeniakyrkan med en lokal församling på landsbygden som primärt studieobjekt. Eftersom varken landsbygdsförsamlingar eller frikyrkor förekommer i någon större omfattning i studier av mångfald har det funnits ett intresse och betydelse att lyfta fram dessa perspektiv. Studien har också fokuserat på barn- och ungdomsverksamhet som komplement till det ofta förekommande gudstjänstsammanhanget av samma anledning. Som material för uppsatsen har jag använt intervjuer med personer i olika former av ledarbefattningar inom den lokala Equmeniaförsamlingen. För att komplettera detta material och länka församlingens uppfattningar till ett större sammanhang har jag också använt skriftligt material som Equmeniaförsamlingen framställt centralt. Mina undersökningsområden har rört sig kring roller, relationer och platser som uppstår och förändras i och med mångfald i en församling. I beskrivning och analys har detta till exempel handlat om ledarskap, vänskap och fysiska ting som tagit plats för att möjliggöra delaktighet, inflytande och gemenskap. Kring dessa områden har också faktorer som begränsar och hindrar undersökts. I jämförelsen med centralt skriftligt material har motsvarande områden studerats utifrån likheter och skillnader sett till den lokala församlingen och dess lokala bidrag.

I denna studie undersöks högstadieelevers kunskap om och intresse av biologisk mångfaldoch naturvård. Undersökningen utfördes genom en digital enkät som skickades ut till totalt 44elever i två sjätteklasser på skolor i Halmstad kommun. En av klasserna har under 2020deltagit i projektet LIFE-Goodstream med fältexkursion där eleverna fick prova på håvningsom inventeringsmetod samt samtala om nyttan med anlagda våtmarker för biologiskmångfald. Enkäten bestod av dels slutna frågor som besvarades med ett eller flera alternativ,dels öppna frågor där eleverna gavs möjlighet till egna kommentarer. De fick också graderasin inställning till biologi som skolämne. Frågorna berörde både elevernas teoretiskakunskaper om och relation till biologisk mångfald. Eleverna som deltagit i LIFE-Goodstreamfick även kommentera sin upplevelse av det. Utifrån svaren kunde sedan slutsatser omkunskap och intresse dras. Eleverna hade generellt svårt att definiera begreppet biologiskmångfald och var osäkra på vad naturvård innebär. De flesta svarade dock att det var viktigtoch att de själva var intresserade av att få mer kunskap om naturvård. Undersökningenpåvisade inget signifikant samband mellan deltagande i fältexkursionen och intresse, däremottenderade eleverna med regelbundna fritidsaktiviteter utomhus uppskatta naturen mer ochvara mer nyfikna på vidare studier. Studien indikerar ett behov av mer utbildning med fokus på biologisk mångfald och merlättillgänglig information om enkla naturvårdande åtgärder. Nuvarande läroplan böreventuellt kompletteras mer fler praktiska moment för att sätta enskilda fakta i ettsammanhang, skapa en djupare förståelse och motivera eleverna till ytterligare inlärning såatt de själva kan verka för en hållbar framtid. / This study aims to investigate the knowledge and interest in biodiversity and conservationamong sixth graders. The inquiry was made through a digital survey that was sent out to 44pupils in total from two different schools in the muncipality of Halmstad. One of theresponding classes participated in the project LIFE-Goodstream with a field excursion,inventory of aquatic organisms by heaving and discussion about the ecological benefits ofartificial wetlands during 2020. The survey consisted partly of questions with one or severalalternatives, partly of open questions with possibility to write own answers. Additionally, thestudents were asked to grade their attitudes towards biology as a school subject. Thequestions concerned both the students’ theoretical knowledge and their relation tobiodiversity. Participants in LIFE-Goodstream did also comment on their experiences of theexcursion. From these answers, conclusions about knowledge and interest could be drawn.The students generally found it difficult to define biodiversity and were unsure of themeaning of conservation. Nevertheless, the majority consider it as important and want toknow more about conservation biology. The study shows no significant correlation betweenparticipation in the field excursion and knowledge or interest. However, the students with more regular outdoor activities tend to appreciate nature more and be more interested infurther education. The study indicates a need for more education in biodiversity and more information aboutfeasible measures for conservation. The current curriculum should possibly involve morepractical moments and put the education of single concepts in a context, which could create adeeper understanding and a motivation to learn more about how they can act forsustainability.

Titel: Mångfald hos Big Four - En kvalitativ studie om Big Fours mångfaldshantering i revisionsteam i Sverige Bakgrund: Mångfald har blivit en självklarhet i många företag och präglar numera dynamiken hos Big Four. Det förekommer emellertid lite data och forskning kring andra faktorer än kön av mångfald i revisionsteam. För att medlemmar i revisionsteam lättare ska kunna utnyttja varandras kunskaper och förbättra kvaliteten är fokus på mångfald viktigt. Denna studie kommer därmed  undersöka Big Fours mångfaldsarbete i revisionsteam. Syfte: Syftet med studien är undersöka hur Big Four företagen i Sverige arbetar med mångfald i revisionsteam.  Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ fallstudie. Empirin har samlats in via semistrukturerade intervjuer med medarbetare hos Big Four företag i Sverige. Slutsats: Studien visar att Big Four inte aktivt arbetar med mångfald i revisionsteam. Visst hänsynstagande kan tas till faktorn kön. Det finns emellertid inget krav från Big Four att medarbetare ska ta någon faktor i beaktning vid sammansättning av revisionsteam. Medarbetare hos Big Four anser att mångfald i revisionsteam kan bidra till fler synvinklar på problem och ett bättre kundbemötande. / Title: Diversity at Big Four - A qualitative study of Big Four's diversity management in audit teams in Sweden Background: Diversity has become a matter of course in many companies and now characterizes the dynamics of the Big Four. However, there is little data and research on factors other than gender of diversity in audit teams. A focus on diversity is important in order for members of audit teams to easily utilize knowledge and improve quality. This study will thus examine the Big Four's diversity work in audit teams. Purpose: The aim of the study is to investigate how the Big Four companies in Sweden work with diversity in audit teams. Method: The study was conducted through a qualitative case study. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with employees from the Big Four companies in Sweden. Conclusion: The study shows that the Big Four does not actively work with diversity in audit teams. Some consideration can be given to the factor gender. However, there is no requirement from Big Four that employees must take any factor into account when composing an audit team. Employees at Big Four believe that diversity in audit teams can contribute to more perspectives on problems and better customer service.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att sammanställa tidigare forskning kring ämnet religionsundervisning i Sverige med ett fokus på dess etik samt etiska aspekter. Frågor som ska besvaras i kunskapsöversikten är följande: Hur bör religionslärare förhålla sig till undervisningen i dagens mångkulturella samhälle, hur ser etiken och de etiska aspekterna ut i religionsundervisningen och hur ska läraren bemöta dessa? Kunskapsöversikten utgår från nio vetenskapliga artiklar från tidskriften Nordidactica samt relevanta litteraturstudier och böcker med koppling till ämnet etik och religion. Kunskapsöversiktens resultat visar att religionsundervisningen och etiken har en nära relation och lärare inom ämnet religion ställs inför flera etiska dilemman där det krävs ett professionellt och etiskt bemötande. Religionsundervisningen innehåller faktakunskaper, etik i form av livsfrågor och etiska dilemman samt ett fostransuppdrag som syftar på att skapa samhällskritiska medborgare. För att eleverna ska bygga upp en förståelse för religioner och livsåskådningar krävs det att de kan reflektera kring olika etiska dilemman och koppla dessa till det mångkulturella samhället. Det är genom att läraren uppmuntrar eleverna att uttrycka sina olika åsikter och olikheter som eleverna kan bygga upp en förståelse för mångkulturen. Reflektioner och diskussioner i klassrummet kopplade till religion och etik skapar ibland svåra situationer för läraren och det krävs då att läraren kan bemöta dessa situationer på ett etiskt sätt. Det kan bland annat handla om elevers essentialism eller ointresse, då är det viktigt att läraren bemöter dessa beteenden på ett sätt så att eleverna förstår kopplingen till det mångkulturella samhället snarare än att koppla undervisningen till den enskilda eleven. Med ett nordiskt perspektiv ser vi skillnader i hur religionsundervisningen bedrivs. Tidigare forskning visar till exempel att Island ligger i framkant med hur de bedriver sin religionsundervisning kopplat till mångkultur samtidigt som Finland använder en strategi som istället syftar på att dela upp eleverna utifrån religion vilket bidrar till klyftor mellan dominerande religion och minoritetsreligioner. Den tidigare forskningen inom vårt område innehåller även bristande delar som framförallt visar att det saknas forskning kring de yngre skoleleverna.

ABSTRACT OCH NYCKELORD    Böneutrop har debatterats mycket i Sverige sedan våren 2018, en bidragande orsak är stiftelsen Växjö muslimer som fick tillstånd av polismyndigheten att ha högtalarsända böneutrop. Syfte är att studera religionens plats i det offentliga rummet genom att analysera böneutrop i Växjö. För att belysa händelsen använder jag kvalitativ metod, baserad på överklagan till tingsrätten, mediedebatten samt lagstiftningen. Min uppsats visar på att religionen har ett stort utrymme i det offentliga rummet i Sverige, oberoende om individen är troende eller inte.