Detta är studie över Försvarsmaktens arbete med mångfald och jämställdhet. Syftet är att ta reda på varför kvinnor påbörjar deras antagningsprocess, men sedan väljer att inte fullfölja den. Detta är en problematik som Försvarsmakten har och de arbetar med att försöka få in fler kvinnor i organisationen. Deras mål är att kunna ta bättre beslut ur ett mångfaldigt perspektiv och därmed nå hög effekt.   Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer, både personliga och via telefon. Först utfördes en personlig intervju med vår kontaktperson på Försvarsmakten, därefter en telefonintervju med en person som arbetar med ett projekt för att få kontakt med kvinnor som påbörjat deras antagningsprocess. Efter det utfördes 14 telefonintervjuer med kvinnor som hade påbörjat ansökningsprocessen, men som valde att inte fullfölja den.   Resultatet visade att Försvarsmaktens arbete för mångfald och jämställdhet går att koppla till tidigare forskning och teorier om ämnena. Det framkom även att de kvinnor som vi intervjuat, valde att inte fullfölja antagningsprocessen på grund av att andra intressen tog över eller för att det blev fel i det första steget i antagningsprocessen. / This is a study of how the Swedish Armed Forces work with diversity and gender equality. The aim is to find out why women begin their admission process, but then chose not to pursue it. This is a problem that the Swedish Armed Forces have and they are trying to attract more women into the organization. Their goal is to be able to make better decisions from a diverse perspective and thereby achieve high effect.   The data was collected by using semi-structured interviews, both personal and by telephone. First performed was a personal interview with our contact at the Swedish Armed Forces, then a telephone interview with a person who is working on a project to make contact with women who have started their admission process. 14 telephone interviews were performed with women who had begun the application process, but then chose not to pursue it.   The results showed that the Swedish Armed Forces' efforts to promote diversity and gender equality can be linked to previous research and theories on the substances. It also showed that the women who we interviewed, chose not to complete the admission process due to other interests took over, or that something turned out wrong in the first step of the admission process.

No description available.

För att mångfalden av människor i arbetslivet ska kunna tillvaratas, uppskattas och erkännas krävs ett organisationsklimat ochettledarskap som möjliggör detta. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett meningsskapande kring mångfald kommer tilluttryck inom Sveriges Television, då produkten ska nå en mångfaldig publik.Sveriges Television är ett public service-företag vars uppdrag är att nå ut till tv-tittare i hela Sverige, vilket förutsätter en mångfaldig produkt. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med anställda på Sveriges Television. Intervjuerna har transkriberats och resultatet hartolkats utifrån Piagets konstruktivistiska lärandeteori och Mezirows teori om transformativt lärande. Våra viktigaste resultat visar att det som upplevs som meningsskapande kommer till uttryck i relationen mellan det som anses värdefullt och det lärande som de anställda får ta del av. Det är engagemanget för mångfaldsfrågor och på vilket sätt det talas om mångfald som gör det värdefullt. Förutsättningar för lärande kan vara att organisationen stödjer mångfaldsarbetet och medarbetarna har en öppen syn för olikheter.

Studien syftar till att undersöka den förändring som skett i grundskolans läroplaner mellan 1962-2011, vad gäller formuleringar om och kring arbetet med mångkultur. Syftet har besvarats genom frågeställningarna: Vad utmärker de enskilda läroplanernas synsätt på mångkultur? Vilka förändringar har skett i grundskolans läroplaner under de senaste femtio åren, vad gäller synsättet på mångkultur? Metoden som använts för att komma fram till ett resultat var av kvalitativ art. En tidigare beprövad analysmodell har använts och kategoriserat det mångkulturella i läroplanerna enligt tre nivåer. Målnivå, regelnivå och verksamhetsnivå. Resultatet visade på en tydlig utveckling av de mångkulturella formuleringarna i skolans styrdokument, men på en avsaknad av metoder för att genomföra dem. Resultatet visar att retoriken i läroplanerna ligger i samtid med hur samhället har sett ut under läroplanens formulerande. Det syns i studiens resultat en vilja att göra mångkultur till något universellt accepterat. Sverige är en demokrati, varpå demokratiska värden måste värderas och prioriteras högt.

New production is not the only thing that is important for the city’s growth. It is also crucial to recover existing buildings in order to create attractive areas. There is a school in Västerås city called Wenströmska skolan which consists of six high schools that provide different professional specializations and which has an area of about 35000 square meters. Due to many different reasons the city has decided to close the school down and any decisions on what to do with the remaining buildings have not yet been made. The aim of this thesis is to develop a proposal on Wenströmska skolan future. The proposal illustrates a vision towards adaptive reuse of school’s buildings based on the district’s needs and the city’s visions for the future. The proposal can be used as inspiration in the larger context or as idea for upcoming decisions regarding Wenströmska skolan. The theoretical part is an overview and compilation of general requirements and rules on availability and technical aspects regarding school buildings design. The pre-study investigates the best alternative which is based on the needs in the district that provides support making the choice of activities. SWOT-analysis helps to define strengths, weaknesses, opportunities and threats which affect the choice of activities too. New drawings are created in order to illustrate the proposal. Both the buildings and the plot of Wenströmska skolan are used to develop the proposal. The buildings can be adapted to a secondary school in combination with other operations such as sports and health, cultural, music and theater, rooms and areas for children activities, a restaurant with food from different cultures, offices spaces for companies and new residents. The buildings and the plot can also be used as a gathering place. The proposal shows that adoption of the vision may help to raise social values, sustainability and quality of life in the district. The residents would be connected in a way they haven’t been before. / Nyproduktion är inte det enda som är viktigt i en stad som växer utan även befintlig byggnation måste tillvaratags för att skapa attraktiva områden. I stadsdelen Vallby i Västerås är Wenströmska skolan belägen. Skolan har en yta på cirka 35 000 kvadratmeter och bedriver gymnasieverksamheter som består av sex mindre gymnasieskolor med olika yrkesinriktningar. Av olika skäl har kommunen bestämt att lägga ned skolan där utflyttningen fortfarande är under process sedan år 2013 och beräknas vara klar år 2017; något beslut om vad som ska göras med den kvarstående byggnaden har ännu inte fattats. Syftet med detta arbete är att ta fram ett förslag på möjligheter för ändrad verksamhet för Wenströmska skolan där en anpassning till en högstadieskola i kombination med övriga verksamheter ska göras. Förslaget illustrerar en vision över de möjligheter som finns för byggnadens framtid utifrån stadsdelens behov och stadens framtidsvisioner. Förslaget kan användas som inspirationskälla i större sammanhang vid ett beslut om byggnadens framtid och användningsmöjligheter. Arbetet består av bland annat en litteraturstudie som handlar om skolbyggnaders utformning och var till hjälp vid planering av en ny skolverksamhet. Utifrån den grundläggande litteraturstudien skapades förståelse vid uppbyggnad av en skolverksamhet med hänsyn till skolbyggnaders funktioner och utrymmen, tillgänglighet och tekniska aspekter som ljud, ljus, luft samt brand och säkerhet. För skolbyggnader handlar det mest om hur anpassningen för tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga ska utvecklas. Skolbyggnader ses som arbetslokaler och här ska både elever och anställda som vistas i lokalen ha rätt till god arbetsmiljö där trivsel, tillgänglighet och användbarhet är tre viktiga begrepp. Arbetet består även av en förstudie som gick ut på att göra ett platsbesök i skolbyggnaden, utföra studier och analyser samt en materialinsamling hos Stadsbyggnadskontoret i Västerås för tillgång av bland annat ritningar. Platsbesöket gav en uppfattning av dagsläget som skapade en vision till nya utformningsmöjligheter. Behovsstudien belyser stadsdelens olika behov och utgör ett beslutsunderlag vid val av verksamheter. Objektet behandlas i dagsläget och med hjälp av en nulägesanalys i form av SWOT-analyser analyseras både skolbyggnaden och omkringliggande områden där dess styrkor, svagheter, möjligheter och hot tags fram. Denna analys skapar en överblick över nuläget och ligger som underlag för arbetet. De befintliga ritningarna över skolbyggnaden låg som grund vid framtagande av nya skisser på alternativa planlösningar med hänsyn till fastställda förutsättningar. En lång skissprocess resulterade slutligen i färdiga förslagsritningar. Arbetet studerar hur skolbyggnader bör utformas och hur den befintliga byggnaden kan anpassas till en ny högstadieskola samt vilka förutsättningar som finns för att uppnå detta. Den nya utformningen av byggnaden ska gynna stadsdelsborna efter de behov som finns samt koppla samman omgivande stadsdelar genom en naturlig samlingsplats för social integration och livskraft. Utifrån de möjligheter och tillgångar som behövs för att skapa en hållbar och livskraftig stadsdelsmiljö studeras omgivningen och närområdet för att ta fram de behov som finns. De mötespunkter som skapas ska främja utbyte och mångfald både kulturellt och socialt. A-byggnaden uppfyller de krav som krävs för att en skolverksamhet och därför kan en del av byggnaden anpassas till en ny grundskola med årskurserna sex till nio. A-byggnaden innehåller de viktigaste delarna en skola behöver såsom idrottshall, aula och matsal; resterande yta går enkelt att anpassa till klassrumsbehovet och övriga utrymmen för en elevmängd på cirka 500 till 600 elever. En skolbyggnad ska utformas med hänsyn till själva skolverksamheten eftersom undervisningsämnena skiljer sig mellan olika skolverksamheter. En ytterligare viktig punkt i hur en skolbyggnad bör utformas är tillgängligheten och användbarheten för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Det är viktigt att skolbyggnadens alla utrymmen och funktioner är utformade efter de minimikrav som gäller så att alla elever och lärare kan röra sig i byggnaden utan hinder och problem. Även god arbetsmiljö måste råda för både elever och lärare; vid utformning av skolbyggnader måste hänsyn tags till tekniska aspekter som påverkar välbefinnandet, undervisningen och inlärningsförmågan. För att byggnaden ska bidra de omgivande stadsdelarna en naturlig samlingsplats för social integration och livskraft måste de omgivande mångkulturella stadsdelarna kopplas samman och förenas med gemensamma intressen. Byggnadens olika funktioner kommer även att skapa mötespunkter som främjar utbyte och mångfald både kulturellt och socialt; omgivningen är mångkulturell med olika målgrupper där studenter och ungdomar, barnfamiljer och äldre är bosatta. En viktig utgångspunkt för de möjligheter och tillgångar som behövs för att skapa en hållbar och livskraftig stadsdelsmiljö är stadsdelens behov. Stadsdelens behov är bland annat skola, idrott och hälsa, mat, boenden av olika slag, kultur- och föreningsliv samt möjligheter för verksamheter i form av kontorsytor och lokaler. Omgivningen består av blandad bebyggelse och kultur med närområden som består av mångkulturella stadsdelar vilket innebär en anpassning till olika målgrupper som i sin tur bidrar till många möjligheter. Området har en stor del odefinierade ytor utan funktion vilket gör att området har stor potential att utvecklas och förtätas.

Förskollärarens inställning och arbetssätt till interkulturell undervisning Sex förskollärares inställning till och arbetssätt med interkulturell undervining.    Preschool teacher's attitude and approach to intercultural education Six preschool teachers' attitudes and approaches to intercultural undervining   Syftet med studien är att visa vilken inställning förskollärare har till  interkulturell undervisning i förskolan och vilka arbetssätt de använder sig av. Vi har gjort en kvalitativ studie där sex förskollärare intervjuades. Det teoretiska ramverket för studien utgår från Banks  fem dimensioner av interkulturell undervisning  Studiens resultat påvisade likheter och skillnader mellan förskollärares inställning till interkulturell undervisning. De likheter som framhävdes var förskollärarnas goda intentioner när det gäller att möta alla barn oberoende av kultur, etnicitet och religion. Förskollärare var positiva och intresserade till den interkulturella undervisningen. Skillnaden var förskollärarnas kunskap kring interkulturell undervisning där förskollärarna som arbetar på homogena förskolor påtalade brist på kunskap och utbildning till interkulturell undervisning. Vidare tydliggörs förskollärarnas arbetssätt med interkulturell undervisning. Resultatet påvisade att förskollärarnas inställning till interkulturell undervisning inte särskiljs av förskollärarens arbetsplats, etniskt homogen förskola eller interkulturell förskola. Data som samlades in och transkriberades visar att förskollärarna anser att interkulturell undervisning i förskolan är viktig för att ämnet ska vidare utvecklas. Vidare talar resultatet om förskollärarens känsla av brist på kunskap om undervisningsområdet och att det saknar riktlinjer och arbetssätt i styrdokumenten som presenterar hur förskolläraren ska agera i sitt uppdrag för att gynna barns integration.   Studien presenterar olika sätt för förskollärare att arbeta med interkulturell undervisning i förskolan.

This is an essay about the difficulties that can occur within the intercultural preschool, with how the parents background, willpower and whishes may not always be applicable to the preschool curriculum due to cultural differences. It is about how I as an educator can have intentions that collide with childrens and parents homeculture. There are different references in different cultures and we need to find ways to communicate regardless of any language difficulties that may be present. From a written dilemma I explore how different conditions can affect our communication skills to parents of foreign origin. Through my work I daily meet with different cultures and diversity which is the reason and idea behind this essay. / Detta är en essä om de svårigheter som kan uppkomma i den interkulturella förskolan kring hur föräldrars bakgrund, vilja och önskemål kanske inte alltid går att koppla till förskolans läroplan på grund av kulturella skillnader. Den handlar om hur jag som pedagog kan ha intentioner som krockar med barn och föräldrars hemkultur. Vi har olika referensramar i olika kulturer och vi behöver finna sätt att kommunicera med varandra trots eventuella språksvårigheter. Utifrån ett beskrivet dilemma utforskar jag hur olika förutsättningar påverkar kommunikationen med föräldrar av utländsk härkomst. Detta är något jag dagligen möter i mitt arbete på förskolan och som jag verkligen brinner för.

Den biologiska mångfalden har det senaste seklet utarmats i Sverige. Det beror till stor del på moderniseringen av jord- och skogsbruk som medfört drastiska habitatminskningar. En av de artrikaste biotoperna är den traditionellt hävdade slåtterängen. Projektet Livslinjen har initierats för att återskapa en sammanhängande slåtteräng genom en hel kommun. Den ska vara cykelbar med pedagogiska inslag för allmänheten och samtidigt fungera som en spridningskorridor för flora och fauna. Denna studie har inventerat örtskikt och övergripande struktur längs med tänkta sträcka. Utifrån de olika områdenas förutsättningar har åtgärder för restaurering och nyetablering föreslagits för att återskapa slåtterängslika miljöer samt generellt verka för en ökad biodiversitet. Merparten av det drygt 10 km långa stråket är präglad av kvävetillförsel och igenväxning. Några områden innehåller arter som indikerar slåtterängslika förhållanden. Äldre grova träd, sandiga marker, stenmurar och andra småbiotoper har noterats. Lämpliga skötselregimer måste implementeras på de flesta områdena. Ett estetiskt förhållningssätt bör finnas med i restaureringsprocessen speciellt i de urbana områdena. De ytor som huserar populationer av ängsvegetation måste fortsätta skötas med traditionella metoder för att kunna bevaras. Att starta med informationsförmedling till allmänheten i början av projektet är viktigt för att skapa förståelse. Uppföljning och nya inventeringar för att utvärdera effekterna av åtgärder tillråds. / Over the past century biodiversity has declined in Sweden as in all other western countries. Mainly due to modernization of agriculture and forestry which has resulted in drastic habitat losses for many species when rural areas have become less diverse and more fragmented. One of the most species-rich habitat is the traditional hay meadow. The Project Livslinjen (the “Lifeline”) has been initiated to re-create a coherent meadow trough a municipality. The public should be able to bike along it the whole way and it should also feature educational elements. At the same time, it should work as a wildlife corridor. In this study an inventory of forbes and the overall structure of the area is performed. This to identify potential actions to re-create meadow-like vegetation and generally increase biodiversity along the route. The study has found that the 10 km long route passes varied grounds with a city center in the middle. Most areas are influenced by nitrogen surplus and overgrowth. Though some areas hosts species that indicates meadow like conditions. Old large trees, sandy slopes, stonewalls and other microhabitats are noted as well. The initial stage of the restoration will focus on depleting nitrogen surpluses in the ground and selectively clear trees and shrubs. Appropriate management regimes must be implemented in most areas. An esthetics eye should be involved in the restoration process since it is recommended that biodiversity should not look untidy. Landscape variation should be a keyword in the process. Gradually, different parts of the route can start to be managed with traditional methods. Then active re-establishment of desirable species can commence. The areas which still house preserved meadow vegetation must continue to be managed accordingly. It is advised to commence with information to the public already at the start of the project to create understanding for what they see. Follow-ups and new inventories to evaluate the effects of measures is advised.

The library is a place to meet other individuals and exchange information. This study is connected to the exchange of information between individuals and groups from varying cultures and backgrounds in an intercultural setting – the library. The library have a set of laws and guidelines they should follow which lead to the question of whether they do or not?  Furthermore, in unison with the question raised above, this study was conducted to research the connections, differences and diversities within and between discourses connected to the library. In order to possess a greater knowledge regarding laws and guidelines a library manifest and the Swedish library law was examined. Additionally, two discourses were constructed after thorough and meticulous reading, one of theory, containing laws and guidelines while the other discourse was of practical work derived from the statements of librarians through interviews. The analysis was split into two parts and done with critical discourse analysis, derived from Fairclough, and rational choice-theory as tools. During the first analysis three different themes were identified and brought forward to be used as the basis. The results from the first analysis formed two other prominent themes used in the second analysis. After the analysis was conducted and the material thoroughly inspected and interpreted the study arrived at its final conclusions. The result showed, among other things, a great lack of implementation between the two discourses and specifically so in the implementation of guidelines from the theoretical discourse in the practical discourse.

Studiens syfte är att undersöka vilken påverkan olika attribut hos en karaktär har på hur de uppfattas som mer eller mindre kriminella hos svenska spelutvecklarstudenter, och om dessa attribut har olika påverkan beroende på karaktärens hudfärg. Till undersökningen skapades sex karaktärer designade utefter karaktärer i spelet Grand Theft Auto 5(2013) och studien The Criminal Stereotype (Maclin, 2006). I två enkäter som skickades ut till spelutvecklarstudenter vid Högskolan i Skövde blev informanterna ombedda att analysera tre av de sex karaktärerna och beskriva dessa genom förvalda svarsalternativ, samt motivera sina val. Resultatet visade att där finns attribut som associeras närmare med kriminellt beteende än andra och att dessa existerar som stereotyper i mediavärlden på en global skala, då resultatet stämde överens med Maclins studie. Resultatet visar också skillnad i påverkan beroende på karaktärens hudfärg då informanterna var mer försiktiga i analysen av karaktärer med annorlunda etnicitet än de själva. Fortsatt arbete skulle kunna fokusera på andra grafiska stilar, andra stereotyper eller andra etniciteter. / The study sets out to examine what effect different attributes of a character have on how they are perceived as more or less criminal by swedish game development students, and if these attributes have a different effect depending on the characters skin color. Six characters were created for the study with designs inspired by Grand Theft Auto 5 (2013) and the study The Criminal Stereotype (Maclin, 2006). In two questionnaires, sent out to game development students att Högskolan i Skövde, the participants were asked to analyze three out of the six characters and describe them through preselcted possible answers, and to motivate their selected options. The results showed that there are attributes that are more closely related to criminal behaviour and that these exists as sterotypes in media on a global scale, as the results cohere to those from Maclins study. The results also show a difference in effect depending on the characters skin color as the informants were more cautious in their analysis of characters with a different ethnic background than themselves. Future research could focus on other graphical styles, other stereotypes or other ethnicities.