Syftet med studien har varit att undersöka vilka tänkbara faktorer som kan påverka individer i valet av arbetsgivare samt om det skiljer sig mellan vissa generationer i detta sammanhang. Vidare har syftet varit att öka organisationers förståelse för de strategier som de kan använda sig av för att attrahera och bibehålla en större mångfald av medarbetare. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med fem respondenter från tre olika generationer på arbetsmarknaden, data som sedan legat till grund för studiens empiri och analys. Resultatet har kopplats till relevanta teorier avseende motivation, hygien och motivationsteorier, mångfald och arbetsmarknad, en attraktiv arbetsgivare samt employer branding. Resultatet visar att det finns individuella och sociala faktorer som har väldigt stor betydelse för valet av arbetsgivare, men att det finns skillnader mellan vad respondenterna anser vara av störst betydelse och att dessa skillnader inte verkar bero på vilken generation de tillhör utan på individuella preferenser och olikheter. De faktorer som samtliga respondenter har lyft är lönen, ledarskapet och de sociala relationerna på arbetet. De faktorer som skiljer sig åt något är att de yngsta respondenterna ser ett högre syfte med sitt arbete och vill att deras arbete ska göra skillnad, detta beskrivs inte av de något äldre respondenterna. Vidare visar resultatet att respondenterna föredrar att söka arbeten på olika sätt, därför är arbetet med employer branding är en förutsättning för att organisationer ska attrahera kompetenta och eftertraktade medarbetare.

Styrelsen är ett bolags främsta styrorgan med ansvar för flera strategiska funktioner, såsom övervakning, disciplinering och finansiering, med målet att säkerställa att företagsledningen agerar i enlighet med bolagets vision och aktieägarnas avkastningskrav. Omfattande kapitalstrukturbeslut kan kräva styrelsens godkännande innan de förverkligas. Detta kan innefatta valet om bolaget ska använda sig av interna eller externa finansieringskällor, vilket påverkar kapitalstrukturen/skuldsättningsgraden.   Tidigare studier har bl.a. undersökt hur styrelsesammansättning påverkat bolagets kapitalstruktur. Studier har påvisat att styrelsestorlek, styrelsens oberoende, medelålder och kön påverkar kapitalstrukturen, där studierna har utgått från pecking-order och trade-off teorierna Traditionellt har bolagsstyrelser återspeglat sig av en homogen sammansättning, avseende variabler som ålder, kön, etnicitet, vilket bidragit till eniga affärsbeslut. Studier som undersökt utbildning, erfarenheter och expertis (humankapital) bland styrelsemedlemmar har fokuserat på bolagets finansiella prestation och innovationsförmåga. Dock finns det ingen studie tagit hänsyn till humankapitalets påverkan på kapitalstrukturen.   Syftet med studien är att analysera styrelsemedlemmars humankapital och deras påverkan på bolagets kapitalstruktur för bolag listade på svenska börsen. Genom att använda en deduktiv ansats och kvantitativa data är målet att få svar på syftet. Teorier om kapitalstruktur, såsom pecking-order och trade-off, samt teorier om styrelsens egenskaper, upper echelon och resursberoendeteorin har använts. Därtill har hypoteser formulerats, där kvantitativa data inhämtats från årsredovisningar och empiriskt operationaliserats.   Resultatet och slutsatsen av studien är att humankapital hos styrelsen har en påverkan på hur kapitalstrukturen ser ut bland bolagen. Studiens resultat påvisade att humankapitalet bland börsbolagen kan påverka kapitalstruktur både positivt och negativt. Slutsatsen är att humankapitalet i bolagsstyrelser följer trade-off teorin gällande finansieringsvalen, d.v.s. styrelsemedlemmar balanserar för - och nackdelar för att nå en optimal kapitalstruktur.

This essay analyses eight different individuals perspectives on diversity in order to find knowledge about how a positive diversity work can be done. To achieve this purpose, the following question will be answered: What promotes diversity work according to informants with special expertise in the field? What tools are there that can promote and make use of diversity in different areas? The study is a qualitative study based on interviews where a deductive analysis approach, inspired from the Thematic analysis model created by Braun and Clarke was adopted. A theoretical analysis tool was created based on the third generation of Activity theory - which is based on the theories of Vygotsky, Leontyev and Engeström, as well as the Zone of proximal development and the theory of Expansive Learning. The result of the analysis of the interviewees interviews stories where placed in Engeströms third generation Activity theory. In the analysis of the result we found that there were a variety of factors that could be used to promote diversity work and that there were many tools used to promote diversity. In the interviews we found factors and tools in the form of: anonymization, competence-based recruitment, norm criticism, diversity analysis, intersectionality, separatism, representation, inclusion analysis and transparency. In addition to the above, a parallel learning process emerged: the embryo of a fourth generation Activity theory - the zone of expansive development. / Denna uppsats analyserar åtta individers perspektiv på mångfald med syfte att finna kunskaper om hur ett positivt mångfaldsarbete kan bedrivas. För att uppnå detta syfte kommer följande frågeställning att besvaras: Vad främjar mångfaldsarbete enligt informanter med särskild sakkunskap av mångfald? Vilka redskap kan främja och tillvarata mångfalden inom olika områden? Studien är en kvalitativ studie, baserad på intervjuer där en deduktiv analysansats med inspiration från Braun och Clarkes tematiska analysmodell, antogs. Ett teoretiskt analysverktyg skapades utifrån tre generationers verksamhetsteori. Dessa tre generationer av verksamhetsteorin tar sin grund i Vygotskijs, Leontyevs och Engeströms teorier samt i idéerna om den proximala utvecklingszonen och det expansiva lärandet. Resultatet från analysen av informanternas intervjuer placeras in i Engeströms tredje generations verksamhetsteori. Vi fann vid analysen av resultatet att en mängd olika faktorer används för att främja mångfaldsarbete samt att många redskap används för att främja mångfalden. Följande faktorer och redskap var centrala: anonymisering, kompetensbaserade rekryteringar, normkritik, mångfaldsanalys, kunskap kring intersektionalitet, separatism, representation, inkluderingsanalys och transparens. Utöver nämnda resultat framkom en parallell lärandeprocess: embryot av en fjärde generationens verksamhetsteori – den expansiva utvecklingszonen.

Ämnet vi valt för denna uppsats är mångfald och representation. Vi kommer att undersöka hur mångfalden på Instagram-flödet hos modehus påverkar deras icke-vita följare på Instagram. Vi kommer även att studera hur representation påverkar människors attityder och vilka konsekvenser för de rasifierade följarna som kan uppstå vid brist på representation – med fokus på hur synen och känslor för varumärket påverkas. I denna uppsats kommer vi att främst utgå ifrån intervjuer med rasifierade följare som har ett visst intresse av mode och som följer minst ett varumärke på Instagram. Vi har valt att utgå ifrån varumärken som intervjuobjekten själva får välja. Detta för att få ett så genuint svar som möjligt då vi anser att man har bäst koll på varumärken som man själv följer. Fokus kommer att vara att förstå hur mångfald och representation påverkar följarnas känslor för varumärket. Det vill säga; vi kommer att studera hur människors känslor och attityder för varumärket påverkas utifrån mångfalden på varumärkets Instagram-flöde. I intervjuerna har vi valt att avgränsa oss till icke-vita följare mellan 18-27 år. / The subject we chose for this thesis is diversity and representation. We will study how the diversity of the Instagram feed of brands affects their non-white followers on Instagram. We will also study how representation affects non-white people and the consequences that can arise in the absence of representation - focusing on how the perspective and feelings of the brand is affected. In this essay, we will primarily assume interviews with people who have a certain interest in fashion and follows at least one brand on Instagram.  We have chosen to study brands chosen by our interviewees because we think that will give us the most honest answers. We believe that the interviewees will be more up to date on the brand that way. The focus will be to understand how diversity and representation affect the feelings of the followers for the brand. We will study how people's feelings for the brand are influenced based on the brand's Instagram feed. We will look at the fashion brand’s Instagram posts to find out the amount of diversity they show in their posts, so we have actual numbers to report. We will also conduct interviews and analyze these interviews to bring out thoughts and feelings towards the different brands. We have chosen to delimit non-white followers between the age of 18-27.

Syftet med studien är att undersöka två förskolors arbete i relation till förskolans mångkulturella uppdrag samt vilka arbetsformer som används. För att undersöka detta har kvalitativa gruppintervjuer utförts på två olika förskolor. Den ena förskolan har många flerspråkiga barn medan den andra förskolan har ett fåtal flerspråkiga barn. Resultaten av studien visar på att det finns en skillnad i hur förskolorna arbetar med det mångkulturella uppdraget. I förskolan där många av barnen är flerspråkiga arbetar de dagligen med mångkultur medan det i förskolan där det finns ett fåtal barn som är flerspråkiga endast arbetar med svenska traditioner vid högtider. Vilka arbetsformer som används i arbetet ser också olika ut beroende på hur förskolorna ser på det mångkulturella uppdraget. Studien har utgått ifrån ett sociokulturellt perspektiv där förskolornas mångkulturella arbete analyserats utifrån såväl ett sociokulturellt som ett interkulturellt perspektiv.

Det här examensarbetet utgår från en ämnesdidaktisk teori där vikten av artkunskap betonas i ett större sammanhang samt kopplas till lärarrollen. Artkunskap utgör en grund för att elever ska få möjligheten till att kunna se förändringar som sker i naturen och utveckla förståelse för hållbar utveckling. Undersökningen är en konceptuell replikering av Patrick och Tunnicliffes studie ”What Plants and Animal Do Early Childhood and Primary Students Name? Where Do They See Them?” som genomfördes i USA och England.Syftet är att främst ta reda på elever i Sveriges kunskaper om djur och i vilket sammanhang de lärt sig om dem, men även till viss del att jämföra resultaten med ursprungsstudiens resultat. Följande frågor används för att uppfylla syftet: Vilka kunskaper om djurarter och deras livsmiljöer uppvisar elever i Sverige, samt var hämtar de sina kunskaper från? Finns det pedagogiska och eller kulturella likheter/skillnader mellan Sverige och USA/England, samt likheter/skillnader mellan elevernas djurkunskaper? Precis som i ursprungsstudien användes kvalitativ undersökningsmetod genom intervju. 27 elever i sex-, åtta- och tioårsåldern intervjuades, varav nio elever i varje ålder. Frågorna som användes var trelagers intervjufrågor som gjorde det möjligt att undersöka elevers grundläggande och djupare kunskaper om djur. Av resultatet framgick det att de svenska eleverna har grundläggande kunskaper om djur. De saknar dock till viss del kunskaper kring djurs karaktärsdrag och livsmiljöer. Merparten av de yngre förstod inte vissa naturvetenskapliga begrepp så som däggdjur och vattenyta, däremot visade de goda kunskaper om ryggradslösa djur. Jämförs dessa resultat med USA är de lika, förutom att de amerikanska barnen har stora svårigheter med att namnge ryggradslösa djur. De engelska barnen har också grundläggande kunskaper om djur, däremot har de lättare för begreppen däggdjur och vattenyta än svenska elever, men svårare för ryggradslösa djur precis som barnen i USA. De platser samtliga till störst del hämtar sin kunskap från är hemma/trädgård/gård och media men de svenska eleverna nämner även skola, som inte får lika stort utrymme i de övriga länderna. Dessa resultat visar på pedagogiska och kulturella likheter och skillnader, som bland annat kan bero på två olika läroplaner, gemensamma standarder och även olika närmiljöer.

Skogsstyrelsens inventering och registrering av nyckelbiotoper är ett högaktuellt ämne som berör många skogsägare över hela landet. En nyckelbiotop är ett område med mycket höga naturvärden där det kan förväntas förekomma rödlistade arter och som därmed är viktiga att bevara. Nyckelbiotoper saknar idag ett formellt skydd vilket skiljer sig från de områden som enligt svensk lagstiftning är formellt skyddade med berättigad ersättning. För att uppnå ett av regeringens miljökvalitetsmål har Skogsstyrelsen tilldelats ökade resurser för att genomföra en nationell inventering och registrera dessa nyckelbiotoper. Registrering av nyckelbiotoper kan medföra ekonomiska konsekvenser samt en upplevd inverkan på äganderätten för den privata skogsägaren. Denna uppsats behandlar de konsekvenser som kan uppstå för skogsägare när en nyckelbiotop registreras ur ett ekonomiskt och äganderättsligt perspektiv. Dagens moderna skogsbruksmetoder har inverkan på möjligheten att bevara områden med höga naturvärden vilket tidigare gjord forskning belyser. Syftet med denna uppsats är att vidga förståelsen om de privata skogsägarnas uppskattade värde av en nyckelbiotops område och därmed underlätta vid värdering, överlåtelse och fastighetsbildning. På längre sikt är målet att förståelsen kan leda till en hållbar utveckling av den biologiska mångfalden. För att utreda och besvara ämnet har metoder i form av enkätutskick till privata skogsägare samt intervjuer med sakkunniga på marknaden tillämpats. Resultatet visar att privata skogsägare upplever äganderättsliga och ekonomiska konsekvenser när ett område registreras som nyckelbiotop. Många anser att äganderätten påverkas oavsett i vilken omfattning det upplevda intrånget är samt att ersättning bör utgå för detta. / The Swedish Forest Agency’s inventory and registration of “nyckelbiotoper”, key biotopes, is a current topic which affects many forest owners in Sweden. A key biotope is an area which has been identified for having a very high natural valuation in endangered and at-risk species, it also has the required habitat for regenerating endangered species and is therefore important to protect. Key biotopes are missing formal protection that differs from other areas which are already protected by Swedish law with legitimate compensation for land owners. The identification and registration of key biotopes can cause economic consequences as well as having a perceived effect on the forest owner’s ownership. To reach one of the Swedish governments environmental quality objectives, the Swedish Forest Agency has been assigned increased resources to undertake and operate a new national inventory and registration of these key biotopes. This essay discusses the consequences that can emerge for forest owners when a key biotope is registered from an economic and ownership perspective. Modern-day forestry methods have an impact on the ability to protect areas with high natural importance which former research already illustrates. The purpose of this essay is to broaden the understanding about private forest owners appreciated value of key biotope areas and in turn simplify the valuation, conveyance and land parcelling of these areas. The long-term ambition of this work is to build knowledge which will result in the sustainable development of biodiversity across Sweden. To investigate and answer the subject, a methodical approach in the shape of a survey directed to private forest owners and interviews with experts in the field have been used. The results show that private forest owners experience consequences on ownership and economical value when an area is registered as a key biotope. Most find that their ownership is affected no matter the size of the felt infringement and that compensation should be paid out for this.

Dagens svenska samhälle har blivit allt mer etniskt och kulturellt diversifierat. Denna nya mångkulturella verklighet påverkar allt mer samhällets olika arenor. Denna uppsats undersöker hur detta avspeglar sig inom en del av den socialpolitiska institutionen Kriminalvården. Denna studie har gjorts på en av Kriminalvårdens anstalter för att genom intervjuer med personal komma åt hur personalen talar om och agerar utifrån den etniska och sociokulturella heterogenitet som i dagens Sverige är en realitet. Hur handskas och ser personalen på de ökade krav på mångfald och "kulturell kompetens" som numera ställs inom Kriminalvården, likt de flesta andra av samhällets arenor idag. Genom att studera de diskurser som påverkar och reglerar deras sätt att tala om arbetet på anstalten såväl som dess praktiker söker uppsatsen ge ökad kunskap om mångfaldsproblemet inom kriminalvården och framförallt ge en bild av hur detta kan komma till uttryck på en av dess anstalter.

Enligt FAO kommer världsbefolkningen stiga till över nio miljarder till år 2050 och efterfrågan på livsmedel öka med 70 procent. Framtiden med dess ökade befolkningsmängd och efterfrågan på en hållbar livsmedelsproduktion kräver ett livsmedelssystem som ger hög avkastning, men inte påverkar miljön negativt. Syftet med denna studie är att undersöka agroforestry som potentiellt jordbrukssystem i tempererade områden, med fokus på åkermark. Studien innehåller en litteraturstudie samt intervjuer med två svenska lantbrukare. Agroforestry innebär integrering av träd och buskar i jordbrukslandskapet. Träd integrerade på jordbruksmark har lång tradition i Europa, men har försvunnit under de senaste decennierna i och med en ökad mekanisering under efterkrigstiden. Agroforestrysystemen beskrivs i vetenskapliga studier ha potential att ge en rad olika ekosystemtjänster och fördelar som ökad biologisk mångfald, ökad kolinlagring, högre produktivitet, förbättrat näringsflöde samt bättre skadedjurs- och ogräsbekämpning. Dessa ekosystemtjänster och fördelar är betydande i och med dagens klimatutmaningar. Men att anlägga agroforestrysystem innebär även svårigheter då systemen kostar och tar tid att anlägga. En risk är att interaktioner mellan träd och grödor kan bli negativa. Det saknas fortfarande tillräcklig mycket forskning gällande agroforestry i tempererade områden. Idag är agroforestry relativt okänt bland lantbrukare. Att det finns en tveksamhet hos dem kan även ha historiska orsaker. Information kring systemen har dock givit en mer positiv bild av agroforestry vilket tyder på att tveksamhet kan bero på att lantbrukare idag generellt inte har tillräckligt med kunskap och information kring systemen. Det är viktigt att överväga möjligheterna och svårigheterna för vidare integrering av agroforestry. Mer forskning och kunskap samt ökat jordbrukspolitiskt stöd och ekonomisk stimulans tillsammans med noggrann planering av systemen krävs för att agroforestry ska kunna utnyttjas till sin fulla potential i framtidens jordbruk.

Framväxten av elektroniska kommunikativa möjligheter har skapat en djungel av kommunikationskanaler. Att välja den mest lämpade kanalen är viktigt för att informationsspridningen inom organisationer ska lyckas. Studiens problemområde behandlar hur mellanchefer ska lyckas navigera bland denna mångfald. Studiens syfte och frågeställningar innefattar hur mellanchefer resonerar kring mångfalden av kommunikationskanaler, hur de orienterar sig och väljer att använda dem. För att besvara syfte och frågeställningar har fem avdelningschefer på ett landsting intervjuats. Deras svar har analyserat med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet visade att avdelningschefer anpassar sitt val av kommunikationskanal efter budskap och mottagare. De faktorer som främst avgör avdelningschefens val är tid och informationens känslighet. Studien visar att det krävs struktur och kunskap för att avdelningscheferna ska kunna navigera sig bland kommuniationkanaler och använda dem på ett lämpligt sätt. Även kulturella skillnader påverkar avdelningschefens val.