<p>Vårt syfte med studien är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka hur rektorer och lärare förhåller sig till social och kulturell problematik. Hur tänker och samtalar rektorer och lärare kring människosyn, kunskapssyn, kommunikation och samverkan? Hur förhåller sig rektorer och lärare till social och kulturell problematik i skolan? Vilka svårigheter och dilemman uppstår i arbetet med att omsätta läroplanens grundläggande värden i praktiken? I undersökningen har vi använt oss av intervjuer med övergripande intervjuområden. Intervjuerna har genomförts vid tre skolor. Vi intervjuade tre lärare, två rektorer samt fyra lärare samtidigt, vid en gruppintervju. Resultatet visar att lärarna och rektorerna strävar efter inkludering, att ”hjälpa” och att ge invandrarbarnen ”möjligheter”. Vidare kan man läsa ut av undersökningen att social och kulturell problematik, mångfald och mångkulturalism underförstått tolkas av de intervjuade som liktydigt med multietnicitet. Åsikterna om på vilket sätt det mångkulturella ska betraktas som tillgång skiljer sig åt mellan skolorna och de intervjuade sinsemellan. Det råder delade meningar om vad hos invandrareleverna som ska motverkas och ”tonas ned” respektive uppmuntras och framhävas. Det pågår en ständig balansgång mellan kraven på anpassning till ”det svenska” och rätten att få vara en individ, präglad av det ursprung och de erfarenheter man har. Dessutom anser vi att det finns en stor vilja hos lärarna att fostra eleverna och agera ”extraföräldrar”. Vår slutsats är att samhällets problem har flyttat in i skolan och lärarna står ensamma med ansvaret att tolka läroplanens värdegrund och texter om kulturell mångfald. Talet om och förhållningssätten till den sociala och kulturella problematiken är fyllda av motsägelser och förgivettaganden, som bygger på ”det svenska” som den rådande norm som skolans verksamhet ska bygga på.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den politiska debatten kring friskolor fördes under åren 1996 och 2006 i Sveriges tre största dagstidningar. I studien undersöks även vilka argument de politiska agitatorerna använder sig av i ledar- och debattartiklar och vilka politiska skiljelinjer som kan åskådliggöras. Vidare vill uppsatsen undersöka hur den politiska diskursen påverkas av debattörernas avsikter och handlingsutrymme. Uppsatsen vilar på en kvalitativ grund där de artiklar som studerats valts ut utifrån en ämnesmässig relevans. Den hermeneutiska metoden har använts i studien för att kunna tolka det skriva på en objektiv grund. I uppsatsen beskrivs friskolornas historiska bakgrund och hur politiken har sett och ser på friskolorna. Uppsatsen visar att den politiska debatten kring friskolor i dagstidningarna handlar om vem som skall ha makten över utbildningen d.v.s. om huvudmannaskapet över skolan skall tillhöra staten eller familjen. I åren som uppsatsen undersöker märks hur den politiska debatten under 1996 mer kännetecknas av en övergripande ideologisk strid om skolan. Under 2006 finns denna konflikt kvar men utifrån andra förtecken där politiker kan agera på ett mer friare sätt i förhållande till sitt eget partis uppfattning i frågan.</p>

<p>Syftet för utvärderingen är att, genom en enkätundersökning, försöka besvara hur nöjda besökare med annat modersmål än svenska är med Ålidhemsbibliotekets verksamhet. Utvärderingen utgår från två huvudsakliga frågeställningar: [1] Vilka är användarna i den aktuella målgruppen? [2] Hur upplever personer med annat modersmål än svenska biblioteket på Ålidhem? Informanterna i undersökningen talar elva olika språk och kommer från fjorton olika länder. Det vanligaste språket bland informanterna i undersökningen är arabiska. Det är en jämn köns- och åldersfördelning bland informanterna i undersökningen, men biblioteket har bara ett fåtal besökare i åldersgruppen mellan 20 till 30 år. Utbildningsnivån bland informanterna är hög med tio informanter med universitetsutbildning, två med gymnasieutbildning samt sex stycken med grundskoleutbildning. Majoriteten av informanterna är mycket nöjda med biblioteket när det gäller litteraturförsörjning och allmän service. Tidningsläsandet får sämre betyg i undersökningen, men undersökningen visar också att informanterna anser att tidningar har mindre betydelse än böcker. Utvärderingen bedömer att biblioteket tillgodoser målgruppens behov. Men det finns dock utrymme för vissa förbättringar, bland annat när det gäller informationen till målgruppen. Liksom den tidigare forskningen jag relaterar till är det även på Ålidhemsbiblioteketet väldigt hög kundnöjdhet bland målgruppen, det är intressant att även ett litet filialbibliotek kan ge bra grundläggande service när det gäller materialförsörjning på andra språk än svenska.</p>

<p>Syftet med studien är att intervjua ledare och klarlägga deras åsikter: i) om hur de ser på mångfald, ii) hur de anser att organisationen de arbetar i ser på mångfald och iii) hur de själva ser på sin chefs-/ledarroll. Uppsatsen är genomförd i en kvalitativ metod utifrån en fenomenologisk ansats. Sju inter­vjuer av ledare i en statlig kunskapsorganisation har genomförts. Intervjuerna har varit ostrukture­rade och har utgått från temana: mångfald, ledarskap och organisation. Resultatet visar ett ledarskap som främst ser mångfald utifrån kön men även i viss mån ålder och etnicitet. Övriga mångfaldsper­spektiv såsom t ex värderingar, erfarenhet och medarbetares personlighet är inte i fokus, men kan skönjas utifrån svaren. Resultatet visar att ledarna ser sig som ledare men att chefsbegreppet ingår i deras yrkesroll, någon ska ha makten att bestämma. Inom organisationen arbetas det med mångfald utifrån olika styrdokument. Mångfaldsarbetet lyftes upp vid flertalet arbetsplatser och alla var med­vetna om vikten av att arbeta med frågan i arbetsstyrkan. I just denna fråga kan ses olika mönster i resultatet. Det visar att medvetenheten beror på hur den enskilde ledaren på avdelningsnivå väljer att arbeta med mångfald.</p> / <p>The purpose of this study is to interview leaders to elucidate their views in: i) how they perceive the diversity concept, ii) how they recognize that the organization works with diversity and iii) how they experience their own role as a leader. This study is completed in a qualitative method with a phenomenology approach. Seven interviews with leaders in a State (governmental) of knowledge organisation have been implemented. The interviews were unstructured and have been based on following/the themes: diversity, leadership and organization. The result reveals a leadership that sees diversity primarily by gender but also in some extent, age and ethnicity. Other diversity perspec­tives such as values, experience and personality of employees are not in focus, but can be discerned from the answers. The result shows that respondents see themselves as leaders but the chief con­cept is part of their professional role, someone must take the power to decide. The work, within the organization, related to diversity questions is based on various governing documents. Diversity work has been highlighted at the majority of departments within the organization. The awareness among leaders/employees       is high regarding the importance in these issues, but the results indicate dif­ferent individual patterns. The awareness depends on how the individual leaders are choosing to work with the diversity issues among their employees.</p> / Uppsatsen ingår i "magisterprogrammet i ledarskap"

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Efter en ökad konkurrenssituation på tidningsmarknaden i nordvästra Skåne bestämde sig familjen Sommelius och familjen Ander för att starta ett samarbete. Det resulterade i att deras tre tidningar <em>Helsingborgs Dagblad, Nordvästra Skånes Tidningar </em>och<em> Landskrona Posten</em> slogs samman.</p><p>Syftet med studien <em>”Efter fusionen” </em>var att göra en uppföljning av Börje Alström och Lars Nords studie <em>”Den skånska modellen”.</em> De tittade bland annat på innehållet ur mångfaldssynpunkt i Helsingborgs Dagblad, Landskrona Posten och Nordvästra Skånes Tidningar 2001 och 2002, före och omedelbart efter sammanslagningen. Utöver detta studerade vi även hur stor andel av de tre tidningarnas material som är unikt i dag.</p><p>Vi kom fram till att den inre mångfalden i de lokala nyhetsartiklarna ser ungefär likadan ut 2009 som den gjorde före och omedelbart efter fusionen, men med några undantag. Fördelningen av vilka ämnen som togs upp har förändrats något och andra aktörer fick mer utrymme de veckor vi studerade än i de tidigare undersökningarna. I övrigt visade studien att majoriteten av materialet i tidningarnas A-del är sampublicerat och ser genomgående likadant ut.</p><p>Vi kan, med denna studies resultat i ryggsäcken, konstatera att de tre tidningarna visserligen har olika titlar men i princip är en och samma tidning.</p> / Betyg: A

<p>Several scenarios point toward a future where we are far more people on Earth than today, where most of those people will live in cities and where oil no longer dominates in the transport systems and in agriculture as an energy source and where less energy will be available to us. The report investigates what areas in traditional ecological knowledge that can contribute to the transition that follows a future with less energy and establishes three areas with the potential of becoming important:</p><p> </p><ol><li>areaspecific biological knowledge in societies that are more dependent upon its surrounding environment and its natural prerequisites</li><li>the local management of these biological resources, which often means a fair sharing and sustainable handling of the resources and which has been observed in Nobel price awarded Elinor Ostrom’s research</li><li>the world views that lie behind how the environment is considered and managed, world views that can inspire and point toward how we in the future should formulate world views that do not give the destructive modern management of the environment</li></ol><p> </p><p>It is also noted that the magnitude of the city living in the future is a historical news and that very little research has been done in how traditional knowledge can be transferred into this kind of living.</p>

<p>Studiens syfte är att undersöka fem personers upplevelser av integration i Östersunds kommun. Alla fem personer är födda och uppvuxna i ett annat land än Sverige och har kommit till Sverige för ungefär två år sedan. Studien lägger stor vikt på den enskildes subjektiva känslor i möten och interaktioner som äger rum i olika sociala sammanhang som t.ex. vardagssituationer eller myndighetskontakter. Studien analyserar och diskuterar huruvida personer med s.k. invandrarbakgrund känner sig integrerade och som en likvärdig del av samhället. Den tar kritiskt ställning till olika teoretiska ansatser om integration och kommer fram till att synen på personer med s.k. invandrarbakgrund måste förändras från problemsyn och krav på assimillering till resurssyn och mångfald som ska gälla på alla livsområden. Uppsatsen är utförd utifrån en kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer inom följande områden: känslan av bemötandet av lokalbefolkningen, vänskapskontakter med lokalbefolkningen, upplevelser av boendesegregation, bemötandet på skola och arbetsplats, upplevelser av fördomar och diskriminering samt bemötandet av myndigheter. Studien visar att upplevelsen av integration är subjektiv och individuell. Gemensamma upplevelser är brist på social kontakt med lokalbefolkningen samt en positiv bedömning av såväl svenska statens åtgärder mot diskriminering som också Östersunds kommun introduktionsstöd för invandrare.</p>

<p>This thesis explores the concepts of crowdsourcing and the ability of diversity, applied to optical mine detection. The idea is to use the human eye and wide and diverse workforce available on the Internet to detect mines, in addition to computer algorithms.</p><p>The theory of diversity in problem solving is discussed, especially the Diversity Trumps Ability Theorem and the Diversity Prediction Theorem, and how they should be carried out for possible applications such as contrast interpretation and area reduction respectively.</p><p>A simple contrast interpretation experiment is carried out comparing the results of a laymen crowd and one of experts, having the crowds examine extracts from hyperspectral images, classifying the amount of objects or mines and the type of terrain. Due to poor participation rate of the expert group, and an erroneous experiment introduction, the experiment does not yield any statistically significant results. Therefore, no conclusion is made.</p><p>Experiment improvements are proposed as well as possible future applications.</p> / <p>Denna rapport går igenom tanken bakom <em>crowdsourcing</em> och mångfaldens styrka tillämpad på optisk mindetektering. Tanken är att använda det mänskliga ögat och Internets skiftande och varierande arbetsstyrka som ett tillägg för att upptäcka minor tillsammans med dataalgoritmer.</p><p>Mångfaldsteorin i problemlösande diskuteras och speciellt ''Diversity Trumps Ability''-satsen och ''Diversity Prediction''-satsen och hur de ska genomföras för tillämpningar som kontrastigenkänning respektive ytreduktion.</p><p>Ett enkelt kontrastigenkänningsexperiment har genomförts för att jämföra resultaten mellan en lekmannagrupp och en expertgrupp. Grupperna tittar på delar av data från hyperspektrala bilder och klassifierar andel objekt eller minor och terrängtyp. På grund av lågt deltagande från expertgruppen och en felaktig experimentintroduktion ger inte experimentet några statistiskt signifikanta resultat, varför ingen slutsats dras.</p><p>Experimentförbättringar och framtida tillämpningar föreslås.</p> / Multi Optical Mine Detection System

<p>Syftet med studien har varit att få en ökad förståelse för hur utlandsföddas möjlighet att få ett arbeta i Sverige motsvarande sin kompetens kan underlättas. För detta ändamål har fyra personer intervjuats. Två högutbildade utlandsfödda personer och två arbetsmarknadskonsulenter anställda på Resurstorget. Resultatet presenteras i form av fyra separata berättelser.</p><p>I uppsatsen förs ett resonemang om hur strukturella mekanismer i arbetslivet kan bidra till skapandet av en etniskt segmenterad arbetsmarknad. I uppsatsen tas även upp hur individen kan stärkas till ökad egenmakt och till att ta ett mer aktivt ansvar för sin egen arbetslivsplanering. Ämnesområdet diskuteras i uppsatsen till största delen utifrån ett rättviseperspektiv.</p><p>I studien framkommer några omständigheter som viktiga för att en person ska kunna få ett arbete motsvarande sin kompetens. Valet av praktikplats och därmed möjligheten att få tillgång till ”rätt” kontaktnätverk samt en större flexibilitet vid introduktionen in i arbetslivet kan vara avgörande. Överhuvudtaget är det viktigt att individen sätts i centrum vid planeringen av arbetslivet. För högutbildade utlandsfödda personer skulle en modell för mentorskap behöva utvecklas. Det skulle vara ett sätt för personer att få ta del av andras erfarenheter, få tips och idéer samt ett stöd för att bygga upp ett kontaktnätverk.</p><p>Att vägledningen mot arbetslivet börjar från dag ett i flyktingintroduktionen är till stora delar positivt för att en persons egen drivkraft ska tas till vara och för att den kompetens personen har med sig från sitt hemland fortfarande ska vara aktuell. Ett ökat fokus på arbetslinjen som medel för integration riskerar dock också att komma i konflikt med tanken om att personer ska kunna få ett arbete motsvarande sin kompetens. I takt med högre resultatkrav kan det ligga närmare till hands att styra in personerna mot de områden där det råder brist på arbetskraft.</p><p>Utifrån ett samhälleligt perspektiv kan vi se att ett ökat fokus på individens egen drivkraft är välbehövligt. Detta förutsätter dock att man också arbetar aktivt med att förbättra de strukturella förutsättningar som gäller för de utlandsfödda. Om inte riskerar istället en ökad betoning på individens eget ansvar att förstärka trenden mot en etniskt segmenterad arbetsmarknad.</p>

<p><p>I denna uppsats görs en diskursanalys av alliansregeringens integrationspolitik avsedd för åren 2008 till 2010. Syfte är att titta på hur integrationspolitiken är organiserad, vilka beskrivningar och föreställningar som kommer till uttryck kring integration och vilka konsekvenser organiseringen kan få i integrationspolitiken. Den teoretiska och metodologiska utgångspunkten är diskursteori där fokus ligger på språket och hur föreställningar om verkligheten organiseras. I studien påvisas hur integrationspolitiken bygger på en föreställning om ett homogent och harmoniskt samhälle. ”Utanförskap” och ”mångfald” upprättas som yttre gränser för samhället och som hot mot ordningen. Beskrivningar av utanförskapet upprättar skillnad bl.a. genom kategoriseringar av ”utrikes födda” och ”inrikes födda”. I uppsatsen visas även hur vägen in i samhället villkoras, styr och medför krav på individer. Diskriminering på arbetsmarknaden framställs i materialet som ett avvikande beteende på individnivå. Studien visar även på hur en gemensam värdegrund organiseras som vägen mot sammanhållning och ordning. Sammantaget skapas i integrationspolitiken skillnad på olika nivåer samtidigt som utplånandet av skillnaden eftersträvas.</p></p>