Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för hur flerspråkiga barn respektive familjer integreras och inkluderas i förskolans verksamhet. Studien är baserad på en kvalitativ undersökning, där sju pedagoger från två norrländska kommuner har medverkat. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer samt observationer av verksamheternas miljö som metod. Studien har utgått från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på flerspråkiga barns delaktighet och integration. Enligt detta perspektiv är kommunikation och språk viktiga faktorer för integration. I tidigare forskning har det framkommit att språket är en viktig aspekt i interaktion med andra och att barnen måste kunna förmedla sina tankar till andra. I samband med bearbetningen och analysen har vi fått inspiration från det hermeneutiska synsättet vilket hjälpte oss att analysera materialets innehåll. Resultatet har visat att pedagogerna strävar efter att främja flerspråkiga barns integration och inkludering på olika sätt. Det som var gemensamt i alla medverkande förskolor är förskolornas miljö och materialets betydelse för barnens integration och delaktighet. Det framkom även i resultatet att samarbetet med föräldrarna sker på ett annorlunda sätt beroende på föräldrarnas förståelse för det svenska språket. Pedagogernas strävan är att vara så tydliga som möjligt för att undvika missförstånd hos föräldrarna.

Syftet med denna studie är att undersöka vilket syfte kvinnan haft vid anslutning till en organisation samt kvinnans roll i dagens organisationer. Det organisatoriska fältet som respondenterna tillhör är ideella organisationer. Uppsatsen belyser även på vilket sätt som dessa organisationer kan ha kunnat påverka kvinnans sociala-, ekonomiska-, och kulturella kapital. I och med att kvinnorna som deltagit i studien har anslutit sig till organisation av olika anledningar har det framkommit att deras kapital påverkats på olika sätt. Kommunikationen mellan medlemmarna i en organisation samt den roll som kvinnan valt att inta i en organisation kan förstås utifrån vilka möjligheter till inflytande och makt som hon har. Frågeställningen som har behandlats i min studie är “På vilket sätt kan organisationer påverka kvinnans sociala-, ekonomiska-, och kulturella kapital?”. Denna studie har gjorts utifrån en kvalitativ metod där nio intervjuer genomfördes med kvinnor som deltar i olika typer av ideella organisationer. Att kvinnornas delaktighet och erfarenhet vad gäller organisationer har skiftat var ett medvetet val som jag som forskare hade i åtanke när jag kontaktade mina respondenter. Analysen har utförts med hjälp av Mary Jo Hatch organisationsteori och Pierre Bourdieus teori om kapital. Slutsatsen som kan dras i denna studie är att organisationerna som kvinnorna deltagit i har haft en påverkan på kvinnornas kapital. Organisationens påverkan på kapitalet uttryckte sig olika för alla, men gemensamt för samtliga var att organisationerna haft störst påverkan på det sociala- och kulturella kapitalet.

Syftet med denna studie är att få en inblick i några förskollärares arbetssätt kring begreppet livsfrågor på tre förskolor i Mellansverige. I läroplanen för förskolan står det skrivet att livsfrågeundervisning ska bedrivas i förskolans verksamhet. Begreppet är dock stort och tolkningsbart och därför blir det intressant att undersöka hur några förskollärare tolkar och anger att de förhåller sig till ämnet. Studien utgår från tre forskningsfrågor som har formulerats: 1. Hur tolkar några förskollärare begreppet livsfrågor i läroplanen? 2. Hur anger några förskollärare att de arbetar med livsfrågor i verksamheten, ur bland annat ett mångfaldsperspektiv? 3. Hur kan ett arbete rörande likheter och olikheter se ut i förskolan? Studien utgår från ett kvalitativt tillvägagångssätt genom sex intervjuer med förskollärare. En kompletterande undersökning i form av barnsamtal genomförs även på en av förskolorna med syfte att undersöka hur det går att arbeta med likheter och olikheter bland yngre barn.   Materialet som har samlats in från intervjuerna har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt med fokus på fyra olika lärarstrategier för livsfrågeundervisning. De två perspektiven skapar möjlighet till att synliggöra förskollärares förhållningssätt till att bemöta barns olika frågor samt se vilken betydelse exempelvis språk och material har för livsfrågeundervisningen. Resultatet visar på både likheter och skillnader kring förskollärarnas strategier med livsfrågor i verksamheten. Temaarbeten och vardagliga samlingar är vanliga arbetssätt som framkommer där språket får stor betydelse i de sociala sammanhangen. Vi kan se ett gemensamt förhållningssätt till livsfrågeundervisningen i verksamheten då förskollärarna uttrycker ett passivt förhållningssätt gentemot ämnet då de anser att livsfrågeundervisningen får styras utifrån barnens intressen och initiativ. Det har framkommit i resultatet att på förskolor som har en stor kulturell variation skapas det naturligt positiva attityder. På förskolor där barngrupper är mer homogena är miljö och material av stor betydelse i mångfaldsarbetet för att kunna tillföra likheter och olikheter. Sammanfattningsvis diskuterar vi resultatet från studien i relation till förskolans läroplan samt förskollärarutbildningen.

Den här studien har som syfte att undersöka pedagogers förhållningssätt till etnicitet och mångfald samt deras erfarenheter av att arbeta med flerspråkiga barn. Tre teman som relaterar till etnicitet och mångfald i förskolan har formulerats: språk, identitet och lärande. Genom att ställa frågor utifrån dessa teman bidrar studien med ökad förståelse av pedagogers erfarenheter av att arbeta med etnicitet och mångfald i förskolan.   Studien bygger på kvalitativa intervjuer av fem stycken förskollärare som är verksamma i olika delar av Stockholm. Den teoretiska utgångspunkt som den här studien vilar på grundar sig i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på etnicitet och mångfald (Lundqvist 2010). Resultatet av den här studien visar på att det finns olika förhållningssätt till etnicitet och mångfald bland de intervjuade förskollärarna. En tydlig skillnad var att merparten definierade både etnicitet och mångfald utifrån olikheter, medan en pedagog inte ville definiera på förhand. Vi fann också att det fanns både likheter och skillnader i deras erfarenheter och kunskaper av att arbeta med flerspråkiga barn. I diskussionen diskuteras resultatet vidare utifrån den tidigare forskningen på ämnet.

The Lord of the Rings trilogy is greatly diverse in species, races, and ethnicities which is a fact that over the decades has engendered great scholarly discussions about hidden racism in the literary work. Therefore, an analysis of intercultural matters and encounters realized throughout the story is relevant for detecting a possible racist ideology. By applying the postcolonial concept “Othering,” which is an act of differentiation, this essay analyzes racist instances in the story, and the result of or opposition to those, in order to indicate the presence of an anti-Othering ideology in the trilogy. The analysis is conducted through discussion of Othering of other species/races/ethnicities caused by blind trust in one’s own group, Othering inside one’s own group, Othering of other species/races/ethnicities, and discussion about instances of multicultural acceptance. Considering Tolkien’s relationship to nature, this discussion also extends to Othering of nature. Consequently, this essay concludes how The Lord of the Rings trilogy arguably is against Othering since the story generally presents the act as negative to others, oneself, and/or one’s beloved as well as contains instances which simply convey a positive view of multiculturalism. / Sagan om ringen trilogin är väldigt mångfaldig i arter, raser och etniciteter vilket genom årtionden har genererat storskaliga akademiska diskussioner om förekomsten av en dold rasism i det litterära verket. Därmed är en analys av de interkulturella angelägenheter och möten som tar plats under berättelsens gång relevant för att upptäcka en möjlig rasistisk ideologi. Genom att applicera det postkoloniala konceptet ”Othering”, vilket är en differentieringsakt, analyserar denna uppsats rasistiska instanser i berättelsen och resultatet av eller oppositionen till dessa för att indikera förekomsten av en motståndsideologi till ”Othering” i trilogin. Analysen genomförs genom diskussioner om ”Othering” av andra arter/raser/etniciteter orsakade av blind tilltro till ens egen grupp, ”Othering” inom ens egen grupp, ”Othering” av andra arter/raser/etniciteter och diskussion om instanser av multikulturell acceptans. Med tanke på Tolkiens relation till naturen sträcker sig även denna diskussion till ”Othering” av naturen. Denna uppsats drar följaktligen slutsatsen att Sagan om ringen trilogin är emot ”Othering” eftersom berättelsen generellt sett presenterar aktionen som negativ för andra, en själv och ens älskade, såväl som innehåller instanser som helt enkelt förmedlar en positiv syn på multikulturalism.

The aim with this study is to shed light on the relationship between ideals and practises at the National Museum of Finland (the NMF) and at the Swedish History Museum (the SHM). The focus is on the museums’ role in society regarding integration and cultural diversity. In order to fulfil this aim, I have studied the two museums’ pedagogical programmes for immigrants learning Finnish or Swedish. Through an ethnographic field study (including interviews and observations) and text analysis, I have studied ideals and practices connected to these programmes. My hypothesis is that intercultural dialogue opens up for museums to combine aims concerning cultural diversity with aims of supporting integration. My study shows that there is a problematic relationship between cultural diversity and integration within the ideals and practices at the two museums. At the SHM, the staff’s aims of supporting integration as a mutual process are contradictory to that they are toning down the importance of mutual learning to the programme. At the NMF, the approach to communication within ideals and practices and the shortage of dialogue within the programme makes it difficult to fulfil the aim of representing a diverse society. At both museums, intercultural dialogue is seen as something very positive when it occurs at the learning sessions. It is, however, rather seen as a bonus than as an aim within today’s versions of the pedagogical programmes. This master thesis is written within a two years master programme in Archive, Library and Museum Studies. / Syftet med denna uppsats är att belysa relationen mellan ideal och praktik på Nationalmuseum i Finland och på Historiska museet i Sverige. Fokus ligger på museernas roll i samhället gällande integration och kulturell mångfald. För att uppfylla detta syfte har jag studerat dessa två museers pedagogiska program för invandrare som lär sig finska eller svenska. Genom att genomföra en etnografisk fältstudie med intervjuer och observationer samt textanalys har jag undersökt ideal och praktik kopplade till dessa program. Min tes är att interkulturell dialog öppnar upp för museer att kombinera mål kopplade till kulturell mångfald med mål att stödja integration. Min studie visar på en problematisk relation mellan kulturell mångfald och integration inom ideal och praktik på de två museerna. På Historiska museet motsägs personalens syfte att stödja integration som en ömsesidig process av att de tonar ned betydelsen av ömsesidigt lärande för det pedagogiska programmet. På Nationalmuseum gör synen på kommunikation inom ideal och praktik samt bristen på dialog inom programmet att det blir svårt att uppfylla syftet att representera ett mångkulturellt samhälle. På båda museerna ses interkulturell dialog som något mycket positivt när det sker inom de pedagogiska programmen. I dagens versioner av de pedagogiska programmen ses det dock snarare som en bonus än som ett syfte i sig.

Sammanfattning  För revisionsbyråer är det av stor vikt att anställa individer som matchar organisationen och kan utvecklas i sin roll som revisor. I revisionsbyråns fall rekryteras individer till ett kontor, därför är det kontorets kravprofil individen ska matcha. Revisionsyrket är förknippat med en tydlig karriärsstruktur där en nyanställd förväntas växa från befattningen junior upp till befattningen manager eller partner. Det är dessa befattningar bestående av, junior, senior, manager och partner, som skapar ett revisionsteam. Den vanligaste arbetsformen för att utföra ett revisionsuppdrag är att använda sig av revisionsteam. Dock finns ett gap i forskningen gällande revisionsteam då forskningens fokus istället varit på att studera individnivå, kontorsnivå och företagsnivå. I en kvalitativ studie har semistrukturerade intervjuer genomförts med rekryterare och teamsammansättare 2 i fem av de sju största revisionsbyråerna i Sverige. Utifrån resultatet har en modell om revisionsteamets påverkansfaktorer utifrån individens personliga egenskaper arbetats fram. Revisionsteamet påverkas av rekryterarens urval av vilka som rekryteras till kontoret. Ett urval som sker baserat på personlighet, med strategin att hitta kompletterande personligheter. Här ses en individ främst som övervägande social eller övervägande noggrann, men där femfaktormodellens alla personlighetsdrag är viktiga. Andra förmågor rekryterarna söker beskrivs som analytisk förmåga, personligt driv, initiativtagande och ansvarstagande. Beroende på vilket personlighetsdrag som är övervägande på kontoret rekryteras en kompletterande person. Teamsammansättaren har en blandad grupp av individer med olika personligheter på kontoret som denne sedan sätter samman till revisionsteam inför uppdrag. Här sätts teamet samman utifrån kompetens, där de söker en diversifierad kompetens samt att ingen ska vara överkvalificerad för sina arbetsuppgifter. Teamsammansättaren fokuserar även på interaktionen mellan individer med olika kompetens, för att juniora medarbetare ska lära sig av seniora genom ett utbyte av kompetens. Åldern i ett revisionsteam och könsfördelningen är diversifierad. Att åldern är diversifierad i teamen beror på att teamen byggs upp med de olika befattningarna. En junior är vanligtvis ung och därefter åldras individen med karriären varför en senior är äldre och en partner är äldst. Könsfördelningen tar sin början i rekryteringen med målsättningen att få en jämn fördelning av män och kvinnor. Teamsammansättarna strävar efter en jämn könsfördelning inom teamet för att skapa en bättre gruppdynamik och ett bra bemötande mot kund. Samtidigt vill revisionsbyråerna öka den kulturella mångfalden, något som försvåras av de svenska auktorisationskraven. 2 Teamsammansättare är en auktoriserad revisor med ansvar för sammansättningen av revisionsteam på ett kontor, planering av revisionen och assisterar rekryteraren vid rekryteringen av en ny revisor. / Abstract To audit firms it is vital to employ individuals that matches the organisation and are able to advance in their role as an auditor. In the case of the audit firm, recruitment of individuals is made to an office, therefore the individuals must match the profile of demands of a specific office. The audit profession is associated with an explicit career path where the newly employed is expected to advance as an auditor from the junior position to manager or partner. These roles of an auditor; junior, senior, manager and partner, builds an audit team. The most common approach to performing an audit is in an audit team. In the audit field of research there is a gap concerning audit teams as the scholars instead have focused on studying the individual level, office level and enterprise level of audit firms. With a qualitative approach semi-structured interviews have been conducted with recruiters and audit team assemblers1 at five of the seven largest audit firms in Sweden. Using the gathered material of the study as a basis, we created a model of the influential factors of an individual‟s personal characteristics on the audit team. The audit team is affected by the recruiter‟s selection of whom is recruited to the office. A selection that is made based on personality, with the strategy to find complementing personalities. An individual is considered to be either mainly sociable or mainly thorough, but still holding all of the five dimensions of personality of importance. Other attributes of an individual desired by the recruiter are analytical ability, need for achievement, initiative and responsibility. Depending on which of the personality dimensions that are prominent at the office a complementing individual will be recruited. The audit team assembler then have a mixed group of personalities to combine for an audit assignment. At this stage the audit team is arranged considering the competence of the individuals, where the main goal is a diversification of competence and that no one should be over qualified to perform their assignments. The audit team assembler also focuses on the interaction between individuals with different competence in order for junior employees to learn from senior employees through an exchange of competence. Age and gender of audit team members are diversified within the group. The diversification of age in the team is mainly due to that different professional roles of the auditor are present. A junior employee is often young and then ages with the career advancements towards manager and later partner. The gender diversification is initiated at the recruitment phase where one goal is to have an even distribution of men and women. The audit team assembler tries to get an even distribution within the team since this creates a more dynamic group and better reflects the customer. The audit firms would like to increase the cultural diversity, something that is aggravated by the Swedish components of the official certification of auditors. 1 Audit team assembler is a Certified Public Accountant that has got the responsibility for assembling the audit team at an office, planning the audit and assisting recruiters in the recruitment of a new auditor.

Abstrakt Kandidatuppsats i Företagsekonomi III - Organisation & Ledarskap 15 hp Ekonomihögskolan Linneuniversitetet Kalmar Titel: Kulturell mångfald: Att leda olikheter - En kvalitativ studie om ledarskapets roll för mångfaldsarbete Syfte: Studien syfte är att bidra med en ökad förståelse för hur kulturell mångfald inom organisationer kan tillvaratas som resurs av ledare. Syftet är även att skapa en förståelse för de olika faktorer som påverkar hur kulturell mångfald hanteras och hur ledarskapet kan användas som verktyg för ett positivt mångfaldsarbete. Metod: En kvalitativ studie med en induktiv ansats. Tre fallstudier har genomförts inom två universitet samt ett statligt konsultbolag där sammanlagt sex personer har intervjuats.   Slutsats: Ledarskapet bör vara situationsanpassat eftersom kulturell mångfald inom en organisation betyder en stor del förändringar och olikheter. Kulturell mångfald kan snarare utgöra ett hinder än en resurs om ledare inte vet hur de ska arbeta med och hantera mångfalden. Ledare behöver verktyg för mångfaldsarbetet vilket kan anskaffas på olika sätt, exempelvis genom utbildningar, praktiska seminarier eller arbetsplatsmöten där kommunikation och mångfald kan diskuteras. Mångfaldsarbete kan och bör bedrivas på olika sätt beroende på organisation, men det måste oavsett ske kontinuerligt och på flera nivåer. Det krävs ett aktivt arbete från organisationens ledare för att skapa och bibehålla en medvetenhet kring organisationens kulturella mångfald och därför bör mångfaldsarbete ses som en långsiktig investering. / Abstract Bachelor Thesis in Business Administration III - Organization & Leadership 15 hp School of Economics at Linnaeus University of Kalmar Title: Cultural diversity: To lead differences - A qualitative study about the role of leadership in  workforce diversity Purpose: The purpose of the study is to contribute to an enhanced understanding for how cultural diversity within organizations can be utilized as a resource by leaders. The purpose is to also create an understanding for the different factors that can affect how cultural diversity is managed and how leadership can be used as a tool for positive outcomes in diversity. Methodology: A qualitative method has been used with an inductive approach. Three case studies were implemented, two were conducted in two Swedish universities and one was conducted in a public consulting company. The case studies had an amount of six people in total that were interviewed. Conclusion:Leadership should be situational because cultural diversity within an organization mean a great deal of changes and differences. Cultural diversity can therefore rather be a hindrance than a resource if the leader doesn’t know how to work with and manage the diversity that exists. The leader needs tools in order to work with diversity and it can be obtained through different ways, such as; educations, practical seminars or meetings where communication and diversity is discussed. Diversity can and should be managed in different ways depending on organization, it has to be done continuously and on different levels. An active working process is therefore needed from the leaders of the organization in order to create and maintain a consciousness around the cultural diversity of the organization and hence see diversity as a longterm investment.

Vad finns det för böcker i förskolan idag, finns det en bok för alla där man kan känna igen sig i?  Barn behöver böcker i förskolan som väcker deras intresse för hur omvärlden ser ut idag med dess mångfald av etniciteter. Med detta som utgångspunkt har vi valt att studera hur pedagoger arbetar för att göra detta möjligt. Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka hur förskollärare ser på etnisk mångfald i den barnlitteratur som finns tillgänglig för förskolor samt vilka resurser förskollärare använder sig av när det gäller urvalet av dessa böcker. Den datainsamlingsmetod vi använt oss av är kvalitativa intervjuer, dessa intervjuer ställs i relation till det sociokulturella perspektivet. Under arbetet presenterar nio förskollärares syn på etnicitet i bilderböcker. Resultatet som dels framkom i intervjuerna är, enligt förskollärarna i vår studie, att utbudet av bilderböcker med etniskt mångfaldsinslag är en bristvara i dagens förskola. Detta bekräftas i tidigare forskning. Inom detta arbete menar de förskollärare vi intervjuat att biblioteken är viktiga då de kan erbjuda stöd och hjälp i urvalet av barnböcker till verksamheten. Dessutom blir förskollärarna en viktig resurs som tar hjälp av biblioteken i att välja barnböcker. Studien tyder således på att lokala biblioteket har goda förutsättningar att vara den mest givande resursen när det kommer till att hitta etniska bilderböcker för barn.

People with foreign backgrounds are underrepresented in senior positions throughout the Swedish labor market. It is argued that in order to successfully achieve higher positions in organizations you should have Swedish-born parents. There have also been studies showing that minority groups in a society or within an organization are at high risk of facing career obstacles. The uneven distribution of labor is especially apparent in the Swedish auditing profession where the percentage of certified public auditors with a foreign background is approximately 3%. This aroused the interest to investigate how the auditor assistants, who are in the beginning of their career, perceive that ethnicity affects the opportunities for career development.  The survey was based on a number of theories and concepts to get an underlying understanding of the studied area. The concepts underlying the study include diversity, ethnicity and identity. Based on these concepts the empirical material has been collected through a qualitative approach in the form of semi-structured interviews. The study shows that most auditors assistants do not believe that ethnicity has an impact on career opportunities. Instead the own ambitions and driving force are lifted as crucial to how far you succeed in the industry. It is however implied, in different ways, that obstacles may occur because of the ethnic background. By categorizing to "we" and "the others", by putting obstacles for oneself and by the expectations that customers have of a certain type of auditor barriers for the ethnic minority are formed. / Personer med utländsk bakgrund är underrepresenterade på ledande positioner på hela den svenska arbetsmarknaden. Det hävdas att för att lyckas uppnå högre befattningar i organisationer ska man ha svenskfödda föräldrar. Det har även gjorts studier som visar på att minoritetsgrupper i ett samhälle eller inom en organisation löper stor risk att drabbas av karriärhinder. Snedfördelningen av arbetskraften syns inte minst i den svenska revisionsbranschen där andelen auktoriserade revisorer med utländsk bakgrund uppgår till cirka 3 %. Detta väckte intresset av att undersöka hur revisorsassistenter, som befinner sig i första karriärsteget, uppfattar att etniciteten påverkar möjligheterna till karriärutveckling.   Undersökningen har grundats på ett antal teorier och begrepp för att få en bakomliggande förståelse till det studerade området. De begrepp som legat till grund för studien är bland annat mångfald, etnicitet och identitet. Med utgångspunkt i dessa begrepp har det empiriska materialet samlats in via en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer.   Studien visar att de flesta revisorsassistenter inte anser att etniciteten har en påverkan på karriärmöjligheterna. Istället lyfts de egna ambitionerna och den egna drivkraften fram som avgörande för hur långt du lyckas i branschen. Det antyds dock på olika sätt att hinder kan förekomma på grund av den etniska bakgrunden. Genom att kategorisera sig till ”vi” och ”de andra”, genom att sätta hinder för sig själv samt genom de förväntningar som kunderna har om en viss typ av revisor bildas barriärer för den etniska minoriteten.