Bakgrund Antalet arter på jorden har de senaste åren minskat radikalt och flera instanser, på både nationell och internationell nivå, har upprättat system för att skydda den biologiska mångfalden. Skolan och lärare har en skyldighet att stödja arbetet genom att undervisa om hållbar utveckling och FN:s globala mål där det femtonde målet rör just biologisk mångfald. Läroplanen för grundskolan i Sverige visar i det centrala innehållet att fältstudier ska genomföras, vilket utomhusundervisning kan vara ett svar på. Utomhusundervisning skapar förutsättningar för att eleverna ska få en ökad medvetenhet om biologisk mångfald och dess roll för en hållbar utveckling. Syfte Syftet med kunskapsöversikten är att analysera befintlig forskning om utomhusundervisningens betydelse för lärande om biologisk mångfald, specifikt gällande elever i åldrar motsvarande grundskolans F-6 samt lärare och lärarstudenter för att få en bredd i forskningsfältet. För att uppnå syftet analyseras artiklarna utifrån följande frågeställning: Vad kännetecknar forskning om utomhusundervisning för lärande om biologisk mångfald? Metod Kunskapsöversikten är en litteraturstudie innefattande elva vetenskapligt granskade artiklar, från år 2000 - 2018, alla med utomhusundervisning för lärande om biologisk mångfald i fokus. Under litteratursökningen användes sökord och urvalskriterier anpassade till studiens syfte. Vidare genomfördes en kartläggning av de elva utvalda artiklarna, där ett antal aspekter beskrevs i detalj vilket låg till grund för analysen av studierna. Resultat Kunskapsöversiktens kartläggning visar att utomhusundervisning för lärande om biologisk mångfald har positiva effekter på elever, lärare och lärarstudenter. Eleverna känner sig piggare, får ökad självkänsla och presterar bättre i skolan, medan lärare och lärarstudenter får ett högre självförtroende. Kartläggningen visar också att utomhusundervisning för lärande om biologisk mångfald kan öka förståelsen för hållbar utveckling. Men översikten visar även att lärare ser svårigheter med att bedriva utomhusundervisning: kunskaps-, tidsbrist samt osäkerhet.

Syftet med studien var att undersöka vilka attityder högskolestudenter har till etnisk mångfald. Studien var kvalitativ och underlaget utgjordes av semistrukturerade intervjuer. Ett bekvämlighetsurval tillämpades och totalt deltog 17 respondenter (n=17). Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys som resulterade i tre huvudteman: rädsla, samhörighet och den etniska mångfaldens inverkan för organisationer. Studiens resultat visade att samtliga respondenter hade en positiv attityd till etnisk mångfald. Samtliga respondenter ansåg att mångfald bör främjas inom svenska organisationer för att organisationerna ska kunna bli innovationsrika, konkurrenskraftiga och tillfredsställa en bredare marknad samt tillvarata den kompetens som mångfalden innebär.

Tidigare forskning, exempelvis James och Williams (2016), visar att utomhusundervisning kan bidra till ökad förståelse för naturen och dess resurser. Biologisk mångfald och ekologisk hållbar utveckling är två viktiga begrepp i dagens samhälle, då klimathotet och minskningen av biologisk mångfald är ett faktum. Däremot saknas forskning om lärarstudenters syn och agerande för undervisning om ekologisk hållbar utveckling, vilket denna studie undersöker. Studien tar sin utgångspunkt i internationell forskning och i progressiva pedagogiken och pragmatismen. Examensarbetet syftar till att undersöka hur lärarstudenter anser att lärarutbildningens utomhusundervisning kommer att påverka deras framtida yrkesroll. Endast lärarstudenter som läser till grundlärare med inriktning mot årskurs 4 - 6 och som läst en kurs i naturvetenskap deltar. Både en enkätundersökning och intervjuer används för datainsamling. Lärarstudenterna kommer från fyra högskolor i Västsverige och samtliga går samma termin i sin utbildning. För att uppnå syftet utgår arbetet från följande frågeställning: Hur anser lärarstudenter, i Västsverige, att utomhusundervisning för lärande om biologisk mångfald, på lärarutbildningen, bidrar till deras framtida yrkesagerande för ekologisk hållbar utveckling? Studien består av 39 enkätsvar och tre intervjuer, genomförda med lärarstudenter. Intervjuerna och enkäten analyserades individuellt genom kodning av intervjuer och enkätens öppna frågor samt genom en analys av slutna frågor i statistikprogrammet SPSS. Bortfallet av enkätsvar var försumbart Studiens teoretiska ramverk var en del av analysmetoderna och fanns med under hela arbetet. Intervjuerna och enkätundersökningen bidrog till fördjupade kunskaper om lärarstudenters framtida yrkesagerande för ekologisk hållbar utveckling. Lärarstudenterna visade sig positiva till undervisning i utomhusmiljöer och hävdade att det var viktigt för eleverna att förstå konsekvenserna av vårt handlande gentemot naturen. Samtliga visade på didaktiska kunskaper, från utbildningen, som är direkt överförbara till deras framtida elever i agerandet för ekologisk hållbar utveckling. Tidigare forskning och studiens teoretiska ramverk visar att aktiviteter i utomhusmiljöer, där eleverna får använda flera sinnen, bidrar till ökade kunskaper och medvetenhet om naturen. Lärarstudenterna ansåg att ekologisk hållbar utveckling är bland det viktigaste vi kan undervisa om idag, liksom att ge eleverna verktyg för att kunna främja den ekologiskt hållbara utvecklingen. Slutsatsen är att utomhusundervisning, för lärande om biologisk mångfald, har en till övervägande del positiv effekt på lärarstudenters framtida yrkesagerande för ekologisk hållbar utveckling.

Studien har syftat till att undersöka hur organisationer kan ge projektledare stöd i arbete med mångfald i projekt. En kvalitativ studie har genomförts genom intervjuer med projektledare. Tematisk analys har sedan använts för att komma fram till sex huvudsakliga teman. Dessa har sedan analyserats vilket bidrog till att skapa förståelse kring sambanden mellan aspekterna. Det som slutligen framkom av studien är att förståelsen för begreppet mångfald är tydligt avgränsat till vissa dimensioner av mångfald. Det sågs som viktigt att förstå organisationskulturen samt unika utmaningar kopplade till nya arbetssätt för att förstå mångfald och stöd i sin kontext. Men även att arbetet med mångfald är en integrerad det av det helhetsarbete projektledare gör. Stöd kan erbjudas i många olika former och kan i många sammanhang ses behöva vara informellt i stor utsträckning. / The study aims to investigate how organizations can provide project managers support when working with diversity in projects. A qualitative study has been conducted through interviews with project managers. Thematic analysis has been used to identify six different main themes. These have then been analyzed which contributed to creating an understanding of the connections between the themes. What finally emerged from the study is that the understanding of the concept of diversity is clearly limited to certain dimensions of diversity. It was important to understand organizational culture as well as unique challenges linked to new ways of working, to understand diversity and support in its context. But also to say that diversity work is an integrated part of the overall work done by project managers. Support can be offered in many different forms, and in many contexts, it may be necessary for support to be informal.

Denna studie undersöker vilka visioner Göteborg kommun har med blandstad och blandade boendeformer som medel mot segregation på översiktlig- och detaljnivå. Detta sker genom undersökningen av Göteborg kommuns gällande översiktsplan från 2009 och tre detaljplaner från Göteborg kommun. Undersökningen baseras på en innehållsanalys som genomförs utifrån studiens frågeställningar. Studien visar att det finns en skillnad mellan kommunens ambitioner på översiktlig nivå och deras avsikter på detaljnivå. Studiens resultat visade även att rådande maktstrukturer påverkar bostadsmarknaden och den kommunala fysiska planeringen i Göteborg kommun.

Globalization is a fascinating concept mostly because of its influence on the world and the systems within it. The external factors in the surrounding world can make any country adapt to new ways of thinking. This effect has come to impact how education works and evolves and in what way education should persist. The educational sector in Sweden is no exception to globalizations effects on how its systems work and what should be thought of it. How this phenomenon, globalization, is met by the students and the public mostly depends on how it is presented by the media and educators. Moreover we can see that there is a need for continuous education of teachers and development of their skills for them to stay up to date and face globalization on the world arena. Be-cause of this we can see politics getting involved in the educational system to be able to maintain control over its development, this involves both economical and ideological views. The presented subjects in this abstract is what the coming essay will explore. Some effects of these external factor could be and how teachers should work with globalization as a phenomenon!

Denna studie undersöker skönlitteraturens potential att anamma som ett didaktiskt och pedagogiskt verktyg i undervisning i gymnasieskolans ämne svenska. Vidare undersöker studien hur litteratursamtal och ett ämnesöverskridande arbete mellan ämnena svenska och samhällskunskap med hjälp av skönlitteratur kan bidra till inkludering i det mångkulturella klassrummet. Det vill säga hur ett sådant arbete kan främja tolerans, ödmjukhet och nyfikenhet på andra kulturer som i sin tur kan minska fördomar och diskriminering i en skola som vilar på demokratisk värdegrund. Studien består av en kvalitativ litteraturdidaktisk undersökning där materialet används som både teoretisk bakgrund och analysmetod vilket analyseras genom diskursanalys. Undersökningen har kommit fram till att litteratursamtal och ämnesöverskridande arbete i skola och undervisning är gynnsamt av många anledningar, bland annat ur ett perspektiv att applicera det lästa i en större kontext vilket kan gynna arbetet i riktning mot att fostra morgondagens demokratiska medborgare. På så sätt kan skönlitteraturen fungera som ett verktyg och medel som har potential att främja inkludering i dagens mångkulturella skolor.

Den svenska skogspolitiken sammanfattas till de jämställda målen av miljö respektive produktion. När dessa mål riskerar att motverka varandra är det möjligt att motstånd inför politiska åtgärder uppstår. Syftet med denna studie har därmed varit att undersöka vilken roll idésystem har för acceptansen av skogspolitikens målsättningar med avgränsning till nyckelbiotopspolitiken, samt att pröva huruvida egenintresse har någon inverkan. För studien har det teoretiska ramverket Advocacy Coalition Framework samt Rational Choice perspektivet tillämpats. Resultatet från den kvalitativa textanalysen visar att både idésystem och egenintresse förklarar policyacceptans i lika stor utsträckning. Det antyds även att korresponderande idésystem tillsammans med egenintresset samtidigt har varit styrande hos två aktörer. Vidare tyder resultatet på att mekanismerna kompletterar varandra genom att förklara policyacceptans när den andra misslyckas. De slutsatser som dras är att vidare forskning krävs för en fördjupad förståelse av dessa mekanismer och huruvida det existerar någon bakomliggande koppling sinsemellan föreställningar och egenintresse.

Syftet med denna studie var att undersöka och jämföra en kvinnodominerad och en mansdominerad organisations explicita attityder gentemot mångfald på arbetsplatsen. Till studien användes Workplace Diversity Survey för att mäta enskilda personers attityder, deras resultat sammanställdes till ett gemensamt medelvärde och utgjorde organisationens attityd gentemot mångfald. Datan samlades in genom att skicka ut enkäten via e-mail och ge ut den i samband med en workshop. Resultatet analyserades i SPSS med ett Mann Whitney U test för att se om det fanns en signifikant skillnad. Resultatet visade inte på någon signifikant skillnad mellan organisationerna. Diskussionen fokuserade på faktorer som kan ha inverkat på resultatet samt potentiella problem med mätverktyget och studien. / This study aimed to investigate and compare two organisations explicit attitudes towards diversity in the workplace, one female dominated and one male dominated. Workplace Diversity Survey was used to measure the attitude of individuals in a sample. The assembled results represented each organisation`s attitude towards diversity. The data was collected by administering the survey via e-mail and handing them out at a workshop. The result was analyzed in SPSS with an Mann Whitney U test to see if there were a significant difference. The findings indicated that there were no significant difference between these organisations attitudes. Potential factors that may have influenced the result is brought up in the discussion, as well as problems with the study and the instrument that were used.

Syftet med studien är att undersöka lärare i fritidshems erfarenheter av arbete med flerspråkiga elevers språkutveckling i fritidshem. Forskningsfrågor för studien är: Hur arbetar lärarna i fritidshem med flerspråkiga elevers språkutveckling samt vilka möjligheter och hinder anser lärarna att det finns i arbetet med flerspråkiga elevers språkutveckling. Studien baserades på kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med stöd av en intervjumanual. Fyra lärare i fyra fritidshem på olika skolor har intervjuats. I denna studie har en innehållsanalys använts för bearbetning av insamlad empiriska data. De lärare som intervjuats för studien nämner att fritidshemmet är en bra plats för språkutvecklande arbete. De menar att den fria strukturen och möjligheten att anpassa verksamheten efter elevernas behov är fördelaktig. Lärarna nämner en rad olika verktyg och metoder som främjar lärandet i det språkutvecklande arbetssättet, till exempel bildstöd, högläsning samt arbete med teman och värdegrundsord. Lärarna talar även om ett behov av struktur och tydlighet för eleverna i det språkutvecklande arbetet, där strukturen och tydligheten bistår med att främja elevernas språkutveckling då eleverna känner till upplägget för verksamheten i fritidshemmet. De nämner även utmaningar i arbetet med de flerspråkiga elevernas språkutveckling i form av personalbrist, gruppstorlek, kompetens och behovet av välfungerande samplanering lärarna emellan.