Föreliggande masteruppsats i didaktik är en studie av representation i fem läroböcker i ämnet svenska och svenska som andraspråk för lågstadieelever. Syftet är att undersöka representation och framställning av etnisk mångfald och kultur i läroböcker. Studien utgår från kritisk diskursanalys och representationsteori och består av textanalys och bildanalys. Den teoretiska analysen visar att läroböckerna representerar etnisk mångfald i liten utsträckning. Majoriteten av texter och bilder representerar främst västerländska normer och värden. Texter och bilder som representerar vardagen, skola och fritidsaktiviteter behandlar och beskriver en västerländsk kultur och dess normer. Diskussionen behandlar det som representeras som norm i läroböckerna, detta med stöd i representationsteori och läroplansteori. Slutsatserna är att representation av olika etniska grupper och kulturer kan ske på olika sätt i läroböcker, men utan en medveten och tydlig representation kan läroböcker verka exkluderande i en mångkulturell undervisningsmiljö.

Problemformulering:  Den biologiska mångfalden har de senaste årtiondena minskat drastiskt och vi är just nu i “jordens sjätte massutdöende” (Naturskyddsföreningen, 2023). Biologisk mångfald är inte enbart viktig för att det ska finnas variationer bland arter utan är avgörande för även vi människors överlevnad. Det är till största del vi människors ohållbara produktion och konsumtions fel att den biologiska mångfalden minskar vilket även betyder att nya sätt att leva och konsumera kan vara lösningen på att bevara den biologiska mångfalden.  Eftersom design historiskt har varit en del i att ändra på normer och livsstilar med hjälp av sina representationer kan design vara en del av lösningen till att få fler människor intresserade av att själva hjälpa till att skapa en biologisk mångfald med hjälp av sin egen livsstil. Kampanjbilder är en form av design skapad för att övertyga människor och få dem att agera. Därför var deras visuella kommunikation intressant att undersöka ur ett designvetenskapligt perspektiv.  Syfte:  Syftet i studien var att ur ett designperspektiv undersöka hur ett urval kampanjer från Sverige kopplade till biologisk mångfald kommunicerar visuellt.  Metod och material:  Metoden som användes var en semiotisk bildanalys av ett urval kampanjer kopplade till biologisk mångfald i Sverige.   Huvudresultat:  Kampanjerna använde sig av färger kopplade till naturen och känslor kopplade till positiva och negativa associationer, exempelvis glädje, skräck, naturen, döden. Dem hade mestadels fotografier och illustrationer föreställande insekter, djur och natur, använde främst asymmetriska kompositioner i fotografierna, sanserifftypsnitt och kontrastverkan.   För att nå ut till mottagare använde sig kampanjerna av olika retoriska medel, främst patos vilket handlar om att försöka väcka känslor i form av exempelvis rädsla, empati och hopp. Det var ett blandat resultat när det handlade om ifall kampanjbilderna använde sig av text och formuleringar som gjorde det tydligt för konsumenter om hur de kunde agera. Här återkom handlingsmetoden i form av att skänka pengar till en organisation, men även andra handlingsalternativ presenterades. I min kreativa del har jag arbetat fram mitt koncept och mina produkter genom en iterativ process där jag i samarbete med handledare och självständigt med hjälp av användartester har kommit fram till de bästa lösningarna för mitt projekt. Processen har inte varit helt rak och jag ändrade mig någonstans i mitten av processen från en idé om att skapa produkter som var ämnade för lag och föreningar att sälja, till att istället skapa produkter som kunde säljas under en sagovandring, något som bättre svarade på min kreativa brief och som kändes som ett hållbarare koncept.  Vid val av produkter utgick jag från min målgrupp och utefter dess intressen. Detta även vid andra designval och resultatet blev ett varumärke som på roliga sätt utbildar barnfamiljer om hur invasiva växter bör hanteras och som låter dem ”äta upp problemen” i formen av livsmedel baserade på dessa produkter.

Den biologiska mångfalden är tillsammans medklimatförändringar en av de mest avgörande frågorna för attstabilisera våra samhällen. Då takmaterial inverkar direkt påomgivningens temperatur, dagvattenhantering, luftkvalitet,biodiversitet och klimatpåverkan undersöks i detta examensarbetetegel-, plåt- och gröna tak ur ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv.Studien berör endast takets ytskikt, och avgränsades frånunderliggande takkonstruktion. Grunden för empiriinsamlingenutgjordes av en enkätundersökning som syftade till att genererakunskap från olika taktillverkare ur ett branschperspektiv.Resultaten jämfördes sedan med tidigare forskning. Undersökningav de olika takmaterialens klimatpåverkan avgränsades tillundersökning av utsläpp av CO2e i skede A1-A3 och datainhämtades via Boverkets klimatdatabas, samt viaproduktspecifika EPD:er eller värden som tillhandahölls viaenkätundersökningen. Resultaten utifrån studien visar attproduktion av tegeltak utgör lägst klimatavtryck, gröna tak utgörnågot högre klimatavtryck, medan plåttak utgör högstklimatavtryck. Det visas även att gröna tak bidrar till biologiskmångfald, men i olika omfattning beroende på dess utformning.Sammanfattningsvis anses det mest lämpade takmaterialet för enekologiskt hållbar framtid vara beroende på vad intentionen är. Vidbehov av förbättrad dagvattenhantering, svalare städer, ökadverkningsgrad hos solceller eller främjandet av biologisk mångfaldanses gröna tak vara det mest fördelaktiga. Vid behov av minskadklimatpåverkan i form av koldioxidutsläpp och tålighet gentemotdet nordiska klimatet anses tegeltak vara det mest fördelaktiga / Biodiversity, along with climate change, is one of the most crucialissues for stabilizing our societies. As roofing materials have adirect impact on the surrounding temperature, stormwatermanagement, air quality, biodiversity, and climate change, thisthesis investigates clay tile, steel, and green roofs from anecological sustainability perspective. The study concerns thesurface layer of the roof and was delimited from the underlyingroof structure. The foundation for data collection consisted of asurvey aimed at generating knowledge from various roofingmanufacturers through an industry perspective. The results werethen compared to previous research. The assessment of climateimpact of different roofing materials was limited to theinvestigation of CO2e emissions in stages A1-A3, and data wascollected from Boverket’s climate database, as well as fromproduct-specific EPDs or values provided through a survey. Theresults from the study show that the production of clay tile roofshas the lowest climate impact, green roofs have a slightly higherclimate impact, while steel roofs have the highest climate impact.It is also shown that green roofs contribute to biodiversity, but tovarying degrees depending on their composition. In summary, themost suitable roofing material for an ecologically sustainablefuture depends on the purpose of the roof. For improvedstormwater management, cooler cities, increased efficiency ofsolar panels, or the promotion of biodiversity, green roofs areconsidered the most advantageous. For reduced climate impact interms of carbon dioxide emissions and resilience to the Nordicclimate, clay tile roofs are considered the most advantageousalternative. / <p>2023-07-02</p>

Denna studie handlar om att förstå den svenska yttrandefrihetens gränser i samband med Rasmus Paludans koranbränningsturné runt om i Sverige våren 2022. Studien är en ideologisk argumentationsanalys som studerar koranbränning i media med utgångspunkter i liberalism som idétradition med hjälp av yttrandefrihet, mångfald och tolerans som politiska begrepp. Det valda problemområdet fördjupar sig i mediedebatten som polariserar det svenska samhället och kopplar samman samtid och historia.

I den här uppsatsen undersöker jag trädgårdar som platser för människors nära interaktioner med lokala ekosystem och samvaro med andra arter. Med utgångspunkt i teoribildning kring ekologiska nostalgier, som föreslår att klimatförändringar och miljömässig degradering kan generera längtan till ett ekologiskt förflutet, undersöker jag minnets roll i trädgårdsskapande mot bakgrund av drastiska klimat- och miljöförändringar. Ytterligare teoretiska insikter hämtas från den spektrala geografin samt Bruno Latours beskrivning av modernitetens dikotomier förflutenhet–nutid och natur–kultur. Metoden utgörs av semi-strukturerade intervjuer och promenadintervjuer med trädgårdsodlare i Sverige. Många av de intervjuade hade djupa minnesladdade anknytningar till odling och till särskilda växter – anknytningar som kunde förstärkas av en medvetenhet om pågående klimat- och miljöförändringar. Genom att utarbeta strategier och anpassa sig efter nya villkor positioneras odlarna tillsammans med naturen och som delaktiga i ett positivt platsskapande, vilket överbryggar uppdelningen i natur och kultur. Flera informanter uttryckte viljan om att bidra till positiv förändring, även om det skedde i liten skala. De ekologiska omsorgerna kunde också vara ett sätt att försöka göra nuet eller framtiden mer i kontinuitet med det förflutna. Minnet är alltigenom centralt och jag visar hur det förflutna frammanas och samexisterar med nuet i tider av kris.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka hur lågstadielärare bäst planerar sin religionsundervisning så inkluderande som möjligt i relation till hur Sveriges religiösa mångfald ser ut idag. Vi kommer generellt skriva om inkludering i relation till religionsundervisningen utifrån ett elevperspektiv där våra valda forskningsartiklar kommer att ligga till grund för arbetet. Men vi kommer också ta upp hur lärare påverkar eleverna genom sitt sätt att planera undervisningen. Arbetets metod består av en systematisk litteraturstudie där vi genom valda sökord sökt fram våra forskningsartiklar i olika databaser. Frågeställningen som genomsyrar hela arbetet är att undersöka hur lågstadielärare kan planera och undervisa om skolämnet religionskunskap där ambitionen är att inkludera alla individer oavsett religiös bakgrund.   Resultat- och analyskapitlet har skrivits utifrån tre huvudrubriker som under arbetets gång framställts då valda artiklar bearbetats. Huvudrubrikerna är religiös mångfald och mångkulturs påverkan på skolan, socialt lärande i relation till religionsundervisningen samt lärarens roll i religionsundervisningen. Under dessa tre huvudrubriker presenteras valda artiklar för att svara på arbetets frågeställning. Vidare i slutsatser och diskussionskapitlet diskuteras och problematiseras artiklarnas innehåll och därmed har ett vidare forskningsområde diskuterats fram. Forskningsområdet blir att undersöka hur pass mycket ens uppväxt egentligen påverkar inom religiösa övertygelser och tankar kring religioner.

Att leda för en mångfaldig verksamhet är en utmaning för ledare oavsett organisation. Att värna om alla människors lika rätt och inte diskriminera är ett krav i ett demokratiskt samhälle, som i Sverige regleras ytterligare av diskrimineringslagen. Speciellt stora är kraven på den offentliga sektorns verksamhet. Kommunal verksamhet ska som en del i arbetet för förbättrad folkhälsa tillgängliggöra motionsmöjligheter. Denna studie handlar om hur dessa krav fungerar i praktiken. Studien fokuserar på de offentliga badanläggningar som är kopplade till kommunen Malmö stads fritidsförvaltning. Den offentliga badanläggningen är intressant av flera anledningar. Delvis för att det är en kroppslig miljö där många identiteter och behov ska rymmas för att kunna ta del av servicen och därför på senare tid uppmärksammats i den offentliga debatten. Eftersom ledarna för dessa miljöer har ansvar för att omsätta statlig och kommunal politik och lag i allmännyttig service, intervjuades i denna undersökning dessa om deras förhållningssätt till sina verksamheter utifrån ett mångfaldsperspektiv. Resultatet av undersökningen är att det trots regelverkens krav och ledarnas goda vilja, finns ett glapp mellan målbilden om en badanläggning för alla och en mångfaldig praktik. Av undersökningen drar vi slutsatserna att glappet finns för att ledarna varken ser de diskriminerande strukturerna de verkar inom och dess konsekvenser, eller ser det som sitt ansvar att överbrygga glappet. Då kraven på- och behoven av mångfalds- och antidiskrimineringsarbete är något samtliga ledare behöver förhålla sig till, är vi säkra på att denna studie är relevant även utanför den studerade kontexten. / Leading for diverse organizations is a challenge for any leader. To protect people's equal rights and not to discriminate is a requirement in a democratic society, which in Sweden is governed further by anti-discrimination legislation. Particularly high are the demands on the activities facilitated by the public sector. Municipal activities are part of the efforts to improve public health in making opportunities available for engaging in physical activity. This study is about how these demands on accessibility work in practice. The study focuses on public bathing facilities connected to the municipality of Malmö City Recreation Management. The public bathing facility is interesting for several reasons. Partly because it is a physical environment in which many identities and needs, need to fit in order to take part of the service and because of this have attracted attention in public debate. As the leaders of these spaces are responsible for translating national and local policy and law into public service, they were interviewed in this study on their approach to their facilities from a diversity perspective. The results of the study is that despite the demands, and the leaders good intentions, there is a gap between the goal of a bathing facility for everyone and an inclusive practice. The work leads us to conclude that the discrepancy is that the leaders do not see the discriminatory structures they operate within and their consequences, or see it as their responsibility to bridge the gap. Since the demands on- and needs of diversity and anti-discrimination work is something all managers need to pay attention to, we are confident that this study is relevant even outside of the context studied.

The purpose of this essay was to study how Swedish teachers of religion view and contemplate topics like diversity, neutrality, subject view and the relationship between religion and science, in teaching of the “religious belief and science” theme, at the upper secondary level. The “religious belief and science” theme is included in the basic religion course (Religionskunskap 1) in Swedish upper secondary schools and therefore it is likewise a mandatory course and, furthermore, theme, for Swedish students at this level. However, due to the multicultural nature of the current Swedish society, which includes people and students with a broad variety of cultural and religious backgrounds, it is arguably a complex task to teach a theme which include two such contrasted §phenomena, in a context which is based on natural science. Consequently, religion and religious beliefs risk being designated as abnormal. During this study, teachers were interviewed and asked about their experiences teaching this theme and about their views of the topics above, utilizing a qualitative research method. The results derived from this study were many and some results stood out. Regarding diversity among students and students´ backgrounds, the theme clearly requires planning and a certain attentiveness from teachers in order to neutralize and counteract intolerance among students. Furthermore, regarding neutrality and subject view, teachers´ own opinion and subject view in accordance to the theme seems to affect the teaching, even though teachers aspirations might be to appear neutral and to clearly take a neutral stand. Regarding teachers´ view on the relationship between religion and science, a majority of teachers consider both perspectives equally relevant and, additionally, that they bring unique perspectives on complex questions and matters.

Våtmarker är ett av de mest hotade ekosystemen globalt sett till följd av mänskliga aktiviteter (Fluet-Chouinard 2023). De spelar en viktig roll i bevarandet av biologisk mångfald samt att de motverkar klimatförändringar och är därmed viktiga för att uppnå de globala hållbarhetsmålen (Erwin 2009, Ramsar Secretariat 2016). En stor del av alla hotade arter i världen förekommer i våtmarker (Ramsar Secretariat 2016). Rikkärr är en typ av våtmark som karakteriseras av hög artmångfald samt en jordmån rik på mineraler. Rikkärr står idag inför många hot på grund av mänskliga aktiviteter vilket är orsaken till naturtypens otillfredsställande bevarandestatus i stora delar av Sverige (Naturvårdsverket 2019). Detta arbete kommer att fokusera på sju rikkärr i Melleruds kommun i Dalsland. Dessa sju rikkärr valdes ut eftersom de endast blivit bristfälligt inventerade tidigare eller till och med saknade tidigare inventeringar. Syftet med arbetet var att skaffa en bättre kunskap om klassificering och bevarandestatus för de lokaler som studerats. Inventeringen genomfördes under sommaren 2023. Under fältbesöken gjordes en provruteinventering som kompletterades av en fri vandring genom lokalen. I varje provruta noterades alla arter av kärlväxter, vegetationshöjd samt markfukten. Alla lokaler besöktes två gånger för att täcka både tidiga och sena kärlväxter samt notera eventuella skillnader i vegetation och miljön. Vissa av arterna som noterades under inventeringen utgjorde rikkärrsindikatorer (Naturvårdsverket 2017). Dessa arter användes i studien för att identifiera vilka av de inventerade lokalerna som möjligen kunde klassas som rikkärr. Metoderna som användes under dessa inventeringar bestod av en kombination av slumpmässigt utlagda provrutor och en fri vandring och denna kombination fanns vara användbar under inventeringar i dessa i heterogena habitat. Resultatet av kärlväxtinventeringen visade att det inte förekom tillräckligt med rikkärrsindikatorer för att klassa någon av de sju inventerade lokalerna som rikkärr. Tre av de kärr som inventerades hade 8 rikkärrsindikatorer och var därmed mycket nära att kunna klassas som rikkärr. Ett av dessa kärr kan dessutom på grund av fynd av axag(Schoenus ferrugineus) också potentiellt komma att klassas som extremrikkärr. Av de övriga fyra kärren var det två stycken som hade 7 rikkärrsindikatorer och därmed var även dessa nära gränsen till att kunna klassas som rikkärr. Ytterligare inventering av organismgrupper som storsvampar eller mossor skulle potentiellt kunna leda till att dessa kärr kan klassificeras som rikkärr. Det sjunde kärret hade däremot 5 rikkärrsindikatorer och var troligen för långt ifrån kraven för rikkärr. Baserat på kärlväxtinventeringen är detta kärr förmodligen ett intermediärt kärr. Bevarandestatusen på de inventerade lokalerna var varierande, men ingen av lokalerna anses uppnå en gynnsam bevarandestatus. En del lokaler var inte märkbart påverkade, medan andra var kraftigt påverkade av dikning och igenväxning. En av de lokaler som stack ut lite extra var ett kärr vilket var så kraftigt påverkat av mänskliga aktiviteter att det inte längre kan klassas som kärr. I rapporten diskuteras eventuella möjligheter för att denna lokal restaureras, samt möjliga åtgärder för att förbättra bevarandestatusen för de övriga kärren.

Sammanfattning Frågor som berör mångfald har kommit att etablera sig som ett ständigt aktuellt ämne på den svenska arbetsmarknaden. Det finns många verktyg att arbeta med för en inkluderande och jämställd arbetsplats. Det första steget för att påverka mångfalden i en organisation är genom rekryteringsprocessen. Syftet med vår studie är att undersöka hur HR-personal arbetar med mångfald i rekryteringsprocessen inom den offentliga sektorn samt vilka de vanligaste utmaningarna är med mångfaldsarbete. I och med den teknologiska utvecklingen vill vi även studera om potentiella AI-verktyg har förändrat villkoren i rekryteringsprocessen. Våra teoretiska utgångspunkter är professionsforskning av Thomas Brante samt den nyinstitutionella organisationsteorin med särskilt fokus på begreppet institutionell isomorfism. Dessa teorier kommer att utgöra grunden för förståelsen av hur gemensamma normer och tankesätt formas inom HR professionen beträffande mångfaldsarbete. Det empiriska materialet har vi samlat in genom semistrukturerade intervjuer med sju personer som arbetar med HR inom den offentliga sektorn. Studiens resultat visar att det finns flera etablerade tillvägagångssätt för att främja mångfald, där ett tydligt exempel är så kallad kompetensbaserad rekrytering som används inom många organisationer idag för att försöka skapa en så pass fördomsfri rekrytering som möjligt. Resultatet visar att de vanligaste utmaningarna inom HR är urvalsprocessen. Bland utbudet av kandidater som uppfyller kraven råder det inte alltid en mångfald. Användningen av AI-verktyg framstod inte som särskilt etablerad bland våra respondenter, men det fanns likväl en positiv inställning och en öppenhet inför den betydelse som denna teknologiska utveckling kan tänkas få för framtidens mångfaldsarbete. Studien bidrar till en inblick i hur man inom HR professionen tänker och arbetar med mångfald i rekryteringsarbetet samt vilka utmaningar och potentiella värdekonflikter som kan uppstå.