This paper sets out to examine the correlation between social trust and ethnic heterogeneity. Between the years 2011 and 2015 Sweden experienced a previously unprecedented increase in the number of people applying for asylum. The study uses data from a nationwide survey to measure social trust under the period 2011 to 2017. With basis in previous studies, the essay hypothesises a negative relationship to be found between the two types of social trust examined (local and generalised trust) and the proportion of foreign-born inhabitants in Sweden’s 21 counties. The methodology used is regression analysis with and without fixed county effects. Initial bi- and multivariate regression models present a small negative correlation between social trust and ethnic diversity. However, when a fixed effects model is used the relationship turns positive for local trust and loses all statistical significance for generalised trust. The main conclusion is that ethnic heterogeneity does not seem to affect trust in the short term.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka skillnader och likheter som finns mellan tidningarna Dagens Nyheters respektive Västerbotten-kurirens rapportering om skogen ur en klimat- och biologisk mångfaldaspekt samt skogen som ekonomisk resurs. Nedslag görs i åren 2011, 2016 och 2021 med ändamålet att kartlägga hur rapporteringens omfattning har förändrats över en tioårsperiod medan året 2021 är det år som analyseras med ingående. Uppsatsen består av en kvantitativ och en kvalitativ del. I den kvantitativa delen undersöks i vilken omfattning och med vilket fokus respektive tidning rapporterar om skogen: den biologiska mångfalden och klimatet eller ekonomin. I den kvalitativa delen analyseras ett antal artiklar i syfte att undersöka hur skogen gestaltas i respektive tidning.Det teoretiska ramverket består av teorier om nyhetsvärdering, nyhetsurval, dagordning- och gestaltningsteori, samt tidigare forskning om lokaljournalistik och miljöjournalistik.Resultatet av den kvantitativa undersökningen visar att det har skett en stor ökning i både DN:s och VK:s rapporteringen om skogen 2021 jämfört med 2011 och 2016. Det framgår att det 2021 i DN skrivs mest om klimatet och den biologiska mångfalden, samt att skogsindustrins negativa påverkan dominerar i rapporteringen. Även i VK handlar många artiklar om klimatet och den biologiska mångfalden men ett flertal tar också upp skogen som ekonomisk resurs. I större utsträckning i VK än i DN benämns inte klimataspekten, eller så tar skogsbrukets positiva effekter på klimatet upp.Resultatet av den kvalitativa analysen visar att DN i de valda artiklarna gestaltar skogen på avstånd och lyfta fram skogsbrukets negativa effekter på den biologiska mångfalden, medan VK:s rapportering är fokuserar på känslor, närheten till skogen och skogsbrukets positiva inverkan på klimatet.

Denna undersökning genomfördes på nya studenter vid Studie- och yrkesvägledarutbildningen på Malmö högskola hösten 2013. Det som undersökts är hur det varit för studenterna att påbörja utbildningen samt vilka faktorer som de uppfattat som inkluderande och exkluderande i undervisningssituationen. I undersökningen har det också sökts förståelse för hur dessa upplevelser kan förstås. En enkätundersökning genomfördes med 53 studenter samt uppföljande intervjuer med fyra av dessa studenter. Resultatet visar på att det är en stor ansträngning och omställning att påbörja studierna och att det finns en rad centrala faktorer som ses som betydelsefulla för att studenterna ska känna sig inkluderade i utbildningskontexten. Dessa faktorer har det gemensamt att de har en tydlig studentcentrerad karaktär. Det är inslag i undervisningssituationen som bekräftar studenterna som individer och ger dem utrymme att delta i undervisningen med egna erfarenheter. Miljön som skapar inkluderande effekter är tillåtande och öppen för kommunikationsmöjligheter studenter emellan och mellan studenter och lärare. / This study was performed during the atumn semester of 2013 at the Bachelor program in Study and Career Guidance at Malmö University. The intention was to explore in what way the new students at the program experienced their first course. The study specifically aimed to find out what elements in the environment the students perceived as included and excluded. The study was also performed with the ambition to explain in what ways the experiences could be understood. 53 students participated in a survey study and four of them took part in additional interviews. The result of the study indicates that it is a major effort and conversion to meet the new environment. The result also shows that there are some elements of central significance for the matter of finding oneself included in the context. These elements have in common that they are all of student focused nature. They confirm the students as individuals and provide them with the opportunity to be involved in the teaching situation with their own experiences. The including setting is permissive and characterized by communication possibilities between students and between students and teachers.

Syftet med vår undersökning var att få en bild av arbetet med flerspråkighet och mångfald inom förskolan samt hur pedagogerna arbetar med läroplansmålen kring detta. Vi ville dessutom undersöka utvecklingsbehoven i relation till dess betydelse ur individ, grupp och organisationsperspektiv. Arbetet bygger på kvalitativa intervjuer med modersmålslärare och förskollärare i kommunen.Resultatet visar att arbetet med flerspråkighet och etnisk mångfald i den utvalda kommunen behöver utvecklas. Förskolans personal behöver mer kunskap i ämnena och direktiven från ledningen behöver bli tydligare. Med tydligare riktlinjer kring arbetet kan samarbetet mellan modersmålslärare och förskollärare förbättras och en mer flexibel och inkluderande verksamhet utformas. Detta så att flerspråkiga barn kan få stöd i sin identitetsutveckling samt sin språkutveckling, vilket i sin tur är till gagn på individnivå, gruppnivå samt ur ett samhällsperspektiv. / The aim of our study was to obtain an overview of the work on multilingualism and diversity within preschool in a chosen municipality. In addition, to make an analysis of development needs in relation to the importance of the individual, group and organizational perspective.The work is based on qualitative interviews carried out with mother tongue teachers and preschool teachers within the municipality.Results show that working with multilingualism and diversity in the chosen municipality must be developed with clearer guidelines about the work and cooperation between mother tongue teachers and preschool teachers. Improved, flexible and more inclusive practices need to be designed to ensure that bilingual children can be supported in their development of identity and language, which in turn will benefit society at large.

BakgrundSkolinspektionen konstaterar att Malmö inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa att förskolan medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Därför beslutade förskoleförvaltningen att modersmålstödet till Malmös förskolebarn skulle förändras i grunden. Modersmålsstödet ska bli en naturlig del i det vardagliga arbetet och alla medarbetare ska arbeta i vardagen med att stödja och skapa möjligheter för barn att utveckla alla sina språk. I den mångkulturella förskola pedagogerna möter idag ställs krav och ges utmaningar i arbetet med flerspråkigheten. Förskolan har som uppdrag att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med studien är att synliggöra variationer i det pedagogiska arbetet med flerspråkighet, genom att belysa pedagogers tankar och erfarenheter ur ett interkulturellt perspektiv. Preciserade frågeställningar är: •Vilka olika uppfattningar om flerspråkighet har förskolepersonal (förskolechefer, specialpedagoger, språkutvecklare och pedagoger)? •Hur utvecklar pedagogerna barns modersmål i vardagen? •Vilken syn har pedagogerna på samverkan med föräldrar med en annan kulturell bakgrund?TeoriStudien grundar sig på ett interkulturellt och sociokulturellt perspektiv där lärandet sker i interaktion med andra människor. Studien lyfter upp olika aspekter kring språk och kommunikation, språk och kultur, likheter och olikheter, interaktion och delaktighet, relationer, lärande och utveckling samt föräldrasamverkan. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av tidigare forskning och litteratur utifrån ett interkulturellt perspektiv.MetodStudien bygger på kvalitativ ansats med hermeneutik som metodansats. Det empiriska materialet har vi samlat in genom intervjuer med pedagoger, förskolechefer, specialpedagoger och språkutvecklare samt via observationer av förskoleverksamheten. ResultatStudiens resultat belyser att förskolepersonal har en positiv inställning till olika kulturer och till olika språk och att de uppfattar dessa som en tillgång. Förhållningssätt, arbetssätt, lärandemiljö och föräldrasamverkan utgör viktiga komponenter i det interkulturella och flerspråkiga arbetet. Med ett förhållningssätt som bygger på respekt, förståelse, intresse och nyfikenhet skapar förskolepersonalen förutsättningar för goda och varierande lärandemiljöer och ett nära och förtroendefullt samarbete med föräldrarna. Med hjälp av de olika tekniska hjälpmedlen som PENpal, Ipad, den interaktiva tavlan och internet och olika artefakter stödjer pedagogerna barnet i att utveckla sitt modersmål även om de inte pratar barnets modersmål. De flerspråkiga pedagogerna som matchar barnens modersmål kan utmana barnen i att använda sitt modersmål i olika kontexter och därmed skapar de möjligheter till att språk och innehåll integreras i olika aktiviteter i vardagen. Studiens bidrag är att synliggöra variationer i pedagogernas arbetssätt och deras tankar om flerspråkighet. Bidraget är också att betona betydelsen av de fyra teman förhållningssätt, arbetssätt, lärandemiljö och föräldrasamverkan samt användning av olika tekniska hjälpmedel och olika artefakter i aktiviteter med syfte att utveckla barns modersmål och det svenska språket i vardagen. Specialpedagogiska implikationernaGenom utbildningar, reflektioner, diskussioner och praktiska erfarenheter, där olika teorier prövas, kan detta ge ny kunskap till pedagoger. Därmed skapas en förutsättning och möjlighet till utveckling av en interkulturell kompetens som underlätter samverkan med föräldrar. Att betrakta omvärlden utifrån ett interkulturellt perspektiv innebär att man ser olikheter som en tillgång i samhället och har en positiv inställning till olika kulturer och språk.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka i vilken grad andra etniciteter än den svenska inkluderas och representeras i förskolans miljöer samt fånga upp pedagogers resonemang kring hur man arbetar med etnisk inkludering i förskolans praktik och organisation. Studien är en flermetodsforskning där vi har använt oss av enkäter i pappersform och semistrukturerade intervjuer. Enkäterna har delgivits till samtliga arbetslag på två jämnstora förskolor inom samma kommun. I enkäten deltog elva arbetslag som motsvarar 29 personer. När enkäterna var sammanställda intervjuades de två förskolornas utvecklingspedagoger. Studiens teoretiska ram utgår från socialpsykologins syn på samspel och identitetsskapande samt ett interkulturellt perspektiv med stöd från “vi och dem”-tänkandet. Studiens resultat tar stöd av tidigare forskning som behandlar inkludering, tillgänglighetsmodellen, pedagogers förhållningssätt till mångfald och förskolans roll som kulturell mötesplats. I resultatet från vår enkätstudie kan vi se att respondenterna upplever att arbetslagen på de undersökta förskolorna består huvudsakligen av personer med svensk bakgrund, medan förskolorna skiljer sig åt sett till hur respondenterna upplever att vårdnadshavarna har svensk bakgrund eller inte. Studiens resultat visar också att andra etniciteter än den svenska är representerade till viss grad i de undersökta förskolornas miljöer, detta genom exempelvis dockor och bilder/tavlor men även genom högtider och sång. Enkätens resultat visar även på olikheter kring hur man arbetar för att inkludera etnisk mångfald i praktiken. Resultatet från intervjuerna påvisar förskolornas olika tillvägagångssätt för att inkludera mångfald i praktiken och organisationen, exempelvis genom förhållningssätt och olika dokument. Resultatet från den kvalitativa delen av studien visar även pedagogernas resonemang kring svårigheterna med mångfald, men också att möjligheterna står i fokus då inkluderingsarbetet värderas högt.

Syftet med uppsatsen är att ur ett universellt utformningsperspektiv undersöka sortimentet av plåster och förband samt informationsgrafiken på förpackningarna hos en av Sveriges största plåstertillverkare. Detta på grund av den kritik Cederroth svarade på 2015 gällande bristen på mångfald i deras sortiment. Uppsatsen avser bidra till kunskap om representation av mångfald inom grafisk design. Metoden som används i uppsatsen är en kvantitativ innehållsanalys med ett totalurval. Materialet är taget från Cederroths hemsida. Totalt kodades 200 bilder med hjälp av tolkningsregler för kodprinciper som räknades och sammanställdes för att sedan presenteras i tårtdiagram. Resultatet visade en stor brist på representation av mångfald på de plåster, förband och den informationsgrafik som analyserades utifrån ett universellt utformningsperspektiv.

Inledning Denna studie fokuserar på mångfalden i förskolans barnlitteratur. Ur ett normkritiskt perspektiv undersöks om och hur mångfald återfinns i barnlitteraturen på förskolan, både i bokhyllan och i undervisningen.  Syfte Studiens syfte är att undersöka om mångfald finns representerad i förskolans barnlitteratur Metod Datainsamlingsmetoden som används är en digital enkätundersökning skapad via SUNET Survey. Denna enkät bestående av 13 frågor publicerades i sex Facebookgrupper för pedagogeri förskolan och besvarades av 115 respondenter. Datan analyserades med hjälp av statistikprogrammet SPSS. I SPSS utfördes analyser för att få fram medelvärde och standardavvikelse samt frekvensanalyser. För att uppmärksamma samband mellan de olika variablerna användes även korrelationsanalys och korstabeller. Resultaten sammanställdes sedan i tabell och diagram format.  Resultat Resultatet visar att respondenterna generellt har en positiv syn på mångfald i barnlitteratur. Mångfalden finns till stor del återspeglad i förskolans barnlitteratur. Vissa av mångfalds kategorierna representeras mer än andra i barnlitteraturen på förskolorna. Spridning kring vilka kategorier av mångfald som används i undervisningssyfte är stor, där vissa kategorier återfinns i undervisningen på de flesta förskolor medan andra bara används på ett fåtal.

Att ägna sig åt sport och träning är för många en viktig del av livet, på senare tid har träning även blivit ett allt synligare fenomen i medier, där kvinnan tagit mer plats. Reklam omger oss hela tiden på olika sätt och det påverkar oss i vår vardag, bilden som visas av kvinnan i reklam är många gånger stereotyp, inte minst i sportsammanhang. Vissa medier framställer kvinnor som aktiva och atletiska, medan andra medier lägger mer fokus på kvinnans fysiska attraktionskraft och hur kvinnors kroppar ser ut. I denna studie har vi undersökt hur Nike och Adidas, som båda är marknadsledande aktörer inom sportindustrin, representerar kvinnor i deras reklamfilmer mellan åren 2011–2021. Studien har utförts genom en etnografisk innehållsanalys, där det empiriska materialet har bestått av 37 reklamfilmer. Resultaten tyder på att kvinnors representation har förändrats genom åren i reklamfilmerna, på så vis att en ökad variation av kroppstyper och etniciteter förekommer mer än tidigare, men även den stereotypa bilden av kvinnan återfinns. Mönster och begräsningar skildras i materialet, där även normbrytande attribut synliggörs.