Bakgrund Sverige har utvecklats till ett heterogent samhälle. Idag består 24 procent av befolkningen av personer med utländsk bakgrund. I vården ställs vi inför utmaningar när vi har svårt att förstå olika språk och annorlunda kulturella yttringar. Kulturkompetensen och den kulturella medvetenheten hos all vårdpersonal bör ökas så att vi kan erbjuda dessa personer en god vård på lika villkor. Sjuksköterskans ansvarsområde är omvårdnad och denne bör därför vidga sina kunskaper om transkulturell omvårdnad för att försäkra sig om att vårdteamet erbjuder den bästa vården som är möjlig, till alla patienter. Målet med transkulturell omvårdnad är att skapa en kulturanpassad omvårdnad som ökar patientsäkerheten och som ska minska skillnader på vården som patienter får. Syfte Syftet var att beskriva kulturkompetens i den transkulturella omvårdnaden. Metod En allmän litteraturöversikt med en systematisk ansats valdes, där 18 artiklar framkom. Tio artiklar var med kvalitativ design, sju var med kvantitativ design och en artikel var mixad metoddesign. En integrerad analys gjordes av dessa artiklar och de redovisades i en matristabell. Resultat Tre huvudfynd framkom, med åtta subkategorier. Den första kategorien som framkom var: kunskapen om kulturkompetens, med subkategorierna generella och specifika kunskaper, verbal och icke-verbal kommunikation, kulturell medvetenhet. Den andra kategorin som framkom var: betydelsen av kulturkompetens i den transkulturella omvårdnaden, med subkategorierna tillfredsställelse och patientsäkerhet. Den tredje kategorin som framkom var: vikten av utbildning inom kulturkompetens, med subkategorierna organisatorisk nivå, inom sjuksköterskeutbildningen, och individuell nivå. Slutsats Kulturell medvetenhet och kulturell kunskap handlar om att vara lyhörd för människors skillnader, och likheter, och anpassa vården därefter på bästa möjliga sätt. Kulturell medvetenhet och kulturell kunskap hos vårdpersonal bör höjas i takt med att samhället förändras, för att öka alla patienters välbefinnande, tillfredsställelse av vården och patientsäkerhet. Alla människor har rätt till hälsa och de resurser som krävs måste läggas på att utveckla området transkulturell omvårdnad hos vårdaktörer, högskolor och hos individer.

Pastures are important due to their high biodiversity. A constant change has taken place in pastures in Sweden where fewer pasture lands are being grazed and more are abandoned. Many cattle farms are converted to horse farms in suburban and urban areas. Furthermore, research has indicated that increased urbanisation can have an negative impact on biodiversity. When pastures are abandoned the land reverts to forest within which the diversity of plant species is reduced. In order to obtain a greater diversity of plant species the Intermediate Disturbance Hypothesis suggests moderate disturbance is required. The purpose of this study is to investigate the effects of three anthropocentric factors on plant species richness at ten different horse farm paddocks in the municipalities Ekerö, Huddinge and Vallentuna, in Stockholm County. Twelve plots of 0.5 meters x 0.5 meters were investigated at each farm. Three factors are tested against plant species richness; The length of time pastures have been claimed by horses, the degree of disruption, the degree of urbanisation. We found that only certain plant species were affected by urbanisation and not all plant species, especially species that thrive in more overgrown habitats. An inverse correlation was found between the number of years of horse grazing and plant species richness. There was no difference in the plant species richness inside and outside the paddock. In these outcomes it appears that horse grazing has a significant impact on plant species. Pasture development and maintenance are important factors that influence the composition of species. / Betesmarker är viktiga naturtyper med sin höga artrikedom. I Sverige är de i ständig förändring, de överges och många gårdar med nötboskap ställs om till hästgårdar i suburbana-och urbana områden. Forskning visar på att en ökad urbanisering ger negativa effekter på den biologiska mångfalden. När betesmarker blir övergivna upphör hävd, vilket innebär att en successionsutveckling sker. Betesmarken växter igen till en skog där artrikedomen minskar. För att få en högre artrikedom behövs hävd på en medelstark störningsnivå, enligt intermediära störningshypotesen. Syftet med studien är att undersöka effekter på växtarter från tre antropocentriska faktorer. Underlaget i studien består av växtartsinventeringar utförda i tio hästhagar, med tolv provrutor 0,5 x 0,5 meter i varje hästhage. Dessa utfördes i kommunerna, Ekerö, Huddinge och Vallentuna i Stockholms län.Tre faktorer testas gentemot artrikedom; Längden betesmarkerna hävdats med häst, låg-respektive hög störningsgrad samt graden av urbanisering. Vi upptäckte att urbaniseringen endast påverkade vissa arter och inte alla, framförallt arter som trivs i mer igenväxta habitat. Ett mönster hittades hos antalet år med hästbete i relation till artrikedom. Det hittades ingen skillnad i artrikedom innanför-och utanför hagen. Det framkom att hästbete har en betydande påverkan på artrikedom. Betesmarkens utveckling och underhåll är också viktiga faktorer som spelar in på artsammansättningen. / Tätortsnära kulturlandskap i förvandling - implikationer för ekosystemtjänster i lokal planering

This bachelor's thesis purpose is to investigate how librarians think about the acquisitions of material to the library and to investigate the routines they follow in their work with the libraries collections. We also aim to investigate whether or not they think about building broad and balanced collections that represents all members of society. The questions asked are: do the librarians consciously work toward building a collection that offers something for everybody? Which groups of people do the librarians prioritize in their work with the library’s collection? Do librarians actively reflect about the content of the material they acquire? Our theoretical framework consists of a cultural science theory by Stuart Hall that claims that the discourse about objects construct how we think about the object and how we behave towards the object. The method used in this study to collect empirical data is qualitative interviews where six librarians who worked with acquisition in the library answered questions about their work regarding how they build the library’s collection. The study shows that the librarians actively work to build broad and balanced collections, however, they do not think about representation in the context of Stuart Hall. They think more practically about giving their patrons the tools to use the library and to integrate into society, rather than thinking about including them in the contents of the literature in the library’s collection. The librarians all believe that reading fiction affects the one reading it, but they are hesitant to govern the content in the literature they acquire to the library, because they feel this would violate the democratic purpose of libraries.

No description available.

Studiens syfte har varit att beskriva och analysera sektionschefers uppfattningar om och erfarenheter av ett trainee-program för ökad mångfald på ÅF. I studien har det undersökts dels hur sektionscheferna anser att trainee-programmet har fungerat, dels vilka hinder och möjligheter de beskriver i arbetet med kulturell mångfald. Vidare har det studerats hur sektionscheferna ser på sin ledarroll och vilka strategier de haft i sitt arbete med trainee-programmet. Undersökningen genomfördes genom fem kvalitativa intervjuer. Sektionscheferna som ingick i studien arbetar på olika orter i Sverige och de har haft minst en anställd från trainee-programmet i över ett år. Resultatet visar att sektionscheferna anser att trainee-programmet i stort har fungerat bra. Olikheter berikar varandra, man kan nå fler kunders behov med olika kulturer i arbetsgruppen samt att man lär av varandra var möjligheter som lyftes fram. De hinder som beskrevs var främst kopplade till kommunikativa och språkliga hinder. Det framkom varierade resultat gällande sektionschefernas ledarskap där en del ansåg att de inte haft några särskilda strategier och andra ansåg att de anpassat sitt ledarskap mot medarbetare från trainee-programmet.

Two subjects which have grown constantly larger due to globalization are diversity and LGBTQ. This can be seen since people with different sexualities, religions, ethnicities and much more have become more visible in Sweden. Therefore, one can ask oneself how diverse the literature is at public libraries, especially if a certain genre such as LGBTQ is placed at a special section called rainbow shelves. This issue will be examined in this study. To show how important it is to include and acknowledge everyone and not only some groups, social recognition by Axel Honneth has been chosen as the theory of this paper. In order to see how diverse the literature in rainbow shelves are, a qualitative content analysis, based on four different semi-structured interviews with four different individuals, has been made. Only librarians from libraries which have rainbow shelves has been interviewed, but they were spread all over Sweden, from north to south. The interviews took place during April 2018. The result shows that the libraries have diverse LGBTQ-literature to a certain degree. They can only purchase as much diverse LGBTQ-literature as exists and unfortunately, there is not much diverse LGBTQ-literature available. Due to this, the four public libraries cannot acknowledge individuals who are not included in the white normativity or western standards. The discussion revealed that the rainbow shelves of the participating libraries do not represent a greater diversity. However, there are rainbow shelves where diversity is more represented than in other rainbow shelves. It was also found that there is a limited amount of multilingual LGBTQ-literature and that it is complicated to find. Not enough multilingual LGBTQ-literature is published to enable public libraries to find and make this available to a wider extent. All participating libraries work in some way to support the diversity of the rainbow shelves and make them more representative. This work is mainly done by getting inspiration from other libraries’ rainbow shelves or by searching for diverse LGBTQ-literature.

Bakgrund​: En ökad globalisering, internationalisering och invandring runt om i världen idag har påverkat näringslivet på olika sätt. Effekterna av detta har haft en kulturell inverkan på Sveriges organisationer. År 1945 ersattes arbetskraftsinvandringen med flykting- och anhöriginvandring. Invandringen har inneburit att den kulturella och religiösa heterogeniteteni det svenska samhället har ökat jämfört med åren innan, vilket har bland annat skapat kulturella utmaningar för företagen i Sverige. Problemdiskussion:​ Kulturell mångfald har bidragit till olikheter på arbetsplatsen som har skapat utmaningar för företagen. Olikheterna är allt ifrån sättet man tänker, hur man utför sitt jobb, språket man talar till sättet man klär sig och de symboler man bär. Det är inte alltid de kulturella värderingarna går i enlighet med företagets värderingar och normer. Frågan är hurföretagen ser på dessa utmaningar och hur de hanterar dem. Forskningsfråga:​ Hur arbetar företag inom transportbranschen med kulturell mångfald och hur definierar dem utmaningarna som kommer med mångfald bland de anställda? Syfte: ​Studien syftar till att undersöka hur företag inom persontransportsektorn arbetar med kulturell mångfald bland de anställda samt hur de hanterar utmaningarna kring den. Metod:​ Vi har valt att använda den kvalitativa metoden för att samla information. I vår kvalitativa forskningsmetod har vi använt oss utav semistrukturerade intervjuer bestående av öppna frågor med ledningen för att förstå hur de valda företagen arbetar med mångfald. Resultat:​ De fyra företag som undersökts i studien har alla sitt sätt att arbeta med den kulturella mångfalden, men inget av företagen har i dagsläget en medveten strategi som specificerar arbetet med kulturell mångfald på en djupare nivå. Därmed hanterar företagen de utmaningar som uppkommer i samband med detta först när diskriminering eller händelser som strider mot jämställdheten uppstår

Det övergripande ämnet för denna studie har varit kulturell mångfald. Syftet med denna studie har varit att genom intervjuer undersöka vad kulturell mångfald uppfattas handla om och vilka värden som uppfattas ligger i en kulturell mångfald i barngruppen enligt en grupp förskollärare.Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex stycken förskollärare från olika förskolor och även förskolor med olika mycket variationer i deras kulturella mångfald. Under intervjuerna har jag strävat efter att få förskollärarna att börja berätta om sina erfarenheter och förståelser av ämnet. Resultatet har tagit form genom metoden klippt och klistrat med många delar av sorteringar och bildningar av uppfattningar av vad varje mönster i sig visat på. Tidigare forskning på området har bland annat visat att kulturell mångfald är något bra som ger barnen möjlighet till att bredda deras erfarenheter av olika andra. Resultatet från min studie synliggör precis som tidigare forskning att ett av värdena i en kulturell mångfald i barngruppen uppfattas vara att erfarenheterna med en kulturell mångfald vidgar barnens erfarenheter av människors olikheter. Tidigare forskning på området har även visat att begreppet kulturell mångfald är komplext och kan innefatta många dimensioner vilket även mitt resultat visat på, mitt resultat har även visat på att dessa dimensioner uppfattas vara grundande i individens bakgrund med betoning på att alla individer bär på egna kulturer i sig. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Bakgrund: Den ökande immigrationen bidrog till ett mångkulturellt samhälle där olika språk och kulturer möttes. För att överbrygga de språkbarriärer som uppstod kunde användning av tolk underlätta kommunikationen. Madeleine Leiningers omvårdnadsteori användes som teoretisk referensram då den fokuserade på transkulturell omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera med patienter från en annan kulturell bakgrund. Metod: Designen som användes var en litteraturöversikt som baserades på 14 vetenskapliga originalartiklar varav 13 var av kvalitativ design och en av kvantitativ design. Analysprocessen utgick från ett induktivt förhållningssätt. Resultat: Efter granskning kunde två huvudkategorier och fyra underkategorier identifieras. Sjuksköterskor upplevde att språkbarriärer var det största hindret för omvårdnaden. De hjälpmedel som användes för att överbrygga språkbarriärer upplevdes till stor del som problematiska av sjuksköterskor. Många sjuksköterskor upplevde att de saknade kunskap om olika kulturer. Diskussion: Upplevelserna av att kommunicera med patienter från en annan kulturell bakgrund kunde variera utifrån vårdkontexten. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde många hinder och problem i kommunikationen och med de hjälpmedel som fanns tillgängliga. Det krävs mer kunskap och utbildning inom transkulturell omvårdnad och användning av tolk i vårdsamtal. / <p>Godkännande datum: 2017-11-09</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka om undervisningen i religionskunskap är neutral eller inte. I arbetet ingår intervjuer med tre verksamma lärare om hur de arbetar med religionsundervisningen i sina klasser på mellanstadiet. I arbetet framkom det att lärarna försöker jämställa världsreligionerna mer än vad som står i läroplanen. Det framkom även att det är upp till lärarens personliga preferenser om religiösa högtider ska uppmärksammas eller inte. Vidare framkom det att undervisningen kan påverkas av klassens sammansättning när det gäller mångfald av religioner och trossamfund.