<p>Research has shown that still today mostly men inhibit the managing director positions and jobs such as electricians, engineers, and road workers, which makes the work situation unequal among those work places. Another issue is that studies show that minority groups have fewer possibilities in comparison with majority inhabitants on the labour market. One reason can be that many companies and organizations lack when it comes to the recruitment process due to prejudices and the applicants for a job who has names such as Ahmed, Carlos and Ali are taken out of the process at first stage.</p><p>The purpose of this research is to study how civil servants at Vägverket (Swedish Road Administration) discuss about diversity and equality. Whereas subjects such as ethnicity and gender will be illuminated.</p>

<p>Denna uppsats, som har sin utgångspunkt i ett kritiskt teoretiskt perspektiv, handlar om medier och mångfald, och utforskar medierad offentlighet och demokrati. Synen på att medier spelar en betydelsefull roll i en demokrati har lett till att det uppstått vissa normativa värden och ideal. En sådan norm är att medierna skall präglas av mångfald. Mitt syfte i denna studie är därför är att undersöka mångfalden i det offentliga rummet, att kartlägga och analysera hur ämnen, klass och kön är representerat, för att på så sätt kunna bidra till fördjupad kunskap om den svenska medierade offentligheten. Mitt mål är att undersöka vilka som är primary definers i denna offentlighet samt vilka ämnen dessa människor för fram och i förlängningen försöka att se vilka implikationer detta kan ha på demokratin. Den teoretiska ram som jag har valt att arbeta med innehåller teorier om demokrati och offentlighet, mediernas normativa funktioner och värden, mångfald, makt, samt en rad olika produktionsdiskurser Begreppet mångfald diskuteras ur två perspektiv, dels innehållsmångfald och dels aktörsmångfald. Det senare begreppet dryftas utifrån klass- och genusteori samt begrepp som hegemoni. Metoden som jag har använt är kvantitativ innehållsanalys och materialet består av 348 stycken DN-debattartiklar samt 1194 stycken nyhetsartiklar från Dagens Nyheters inrikessidor. Resultatet visar att graden av mångfald, framför allt aktörsmångfald, i den svenska medierade offentligheten är relativt låg. Resultaten jämförs även, till viss del, med tidigare gjorda studier och jag kan konstatera en tillbakagång för mångfalden i den medierade offentligheten. Jag undersöker också, samt konstaterar att produktionsvillkor kan vara del av förklaringen till bristen på mångfald. En manlig elit dominerar och en konklusion är att detta leder till att den förhärskande hegemonins värden och normer regerar i den svenska medierade offentligheten, att klass- och könshierarkier samt rådande maktförhållanden reproduceras. Vidare att detta kan leda till ett demokratiskt underskott, genom det ovanifrån-perspektiv som blir följden av elitens dominans. Studien avslutas med en diskussion om normativa teorier eller företeelser som eventuellt kan minska bristen på mångfald och här står genusperspektivet i fokus.</p>

Ädellövskogsarealen i Sverige har minskat drastiskt under de senaste 2 000 åren. Idag täcks landets skogsareal endast av en procent ädellövskog. Samhällets efterfrågan på lättskötta och snabbväxande trädslag har snabbat på utvecklingen. I Sveriges landsbygdsprogram (LBP), som delfinansierades av EU, ingick stöd till markägare att ”öka arealen ädellövskog”. Syftet med stödet var att bevara och öka förutsättningarna för biologisk mångfald. Skogsstyrelsen ansvarade för stödet. Syftet med denna studie var att utvärdera resultatet av de ädellövsplanteringar som genomförts med hjälp av LBP-stödet ”öka arealen ädellövskog” med avseende på det biologiska resultatet, hur de olika marksägarna uppfattat stödet (LBP), i vilken mån Skogstyrelsens agerande hos markägaren bidragit till intresset för ädellövsplanteringen och huruvida det finns ett samband mellan det biologiska resultatet och det egna intresset och engagemanget hos skogsägaren. Studien omfattade en totalundersökning av anlagda ädellövskogsplanteringar under åren 2009 till 2011 i Västra Götaland och Hallands län. Arbetet bestod av dels en fältinventering och dels intervjuer. Av 31 inventerade ädellövsplanteringarna ansågs enligt studiens definition 71 % vara godkända. Av alla planteringarna bedömdes 16 % godkända och lyckade. Studien visade att markägarnas uppfattning och inställning till LBP-stödet var mycket positivt. Utan stödet hade de flesta ädellövsplanteringarna inte blivit förverkligade. Majoriteten av markägarna med godkända bestånd ansåg att LBPstödet haft stor eller mycket stor betydelse för att beståndet blev planterat med ädellöv. 80 % av markägarna angav att de intill hus ville ha lövträd, d v s innan kännedom om att LBP-stödet fanns att söka hade de haft ett intresse för ädellövskog på sina marker. Skogsstyrelsen bidrog främst genom det ekonomiska stödet till ökat intresse och förverkligande av en redan befintlig idé. Mellan det biologiska resultatet och det egna intresset och engagemanget enligt markägarnas svar framkom i studien att fler av markägarna vars föryngringar var godkända hade som målsättning med skogsinnehavet att främja en bra miljö, hade tidigare ha aktivt gynnat lövträd/lövskog, tyckte att omfattningen av skötselåtgärder var som förväntat, avsåg med planteringen bredda sitt produktionsutbud och hade ett ekonomiskt interesse med sitt skogsinnehav. / The Rural Development Programme (LBP), which was financed by the EU, included assistance to landowners to "increase the area of breadleaved forest." The purpose of the aid was to preserve and improve the conditions for biodiversity. Swedish Forest Agency was responsible for the financial support. The purpose of this study was to evaluate the biological results of the plantations made with financial support (from LBP), to find out how the landowners perceived the financial support ,to what extent Swedish Forest Agency contributed to the landowners interest in their plantations, and if there is a relationship between the biological result and the landowners,  interest and involvement.  Out of 31 investigated plantations 71 % was considered to be approved according   the study's definition and, 16 % was considered approved and successful. The majority of the landowners considered that the LBP support had a significant influence on the choice to plant broadleaved trees. Swedish Forestry Agency contributed mainly to the increased interest by the financial support. Compared to all landowners, the proportion of landowners with approved plantation was larger that had the goal to favour a good enviroment, that earlier actively had promoted deciduous forest, considered the extent of silvercultural measures to be as expected, and that intended to broaden their range of products from the forest.

I dagens globaliserade värld, har mångfaldsmanagement vuxit fram som en nödvändighet likväl ett verktyg för att nå konkurrensfördelar. Forskning tyder på att mångfald bidrar till fördelar som kreativitet och bättre problemlösning. Undersökningar talar för att heterogena team, medlemmar med olika bakgrunder, erfarenheter och kompetenser, presterar bättre i jämförelse med homogena team. För att ta tillvara på de positiva effekterna av mångfald vid teamarbete, behövs ett aktivt förhållningsätt till mångfald och mångfaldsklimat. Studien undersökte hur företag arbetar med den existerande mångfalden, och belyser sambandet mellan företags mångfaldsmanagement och sammansättning av team. En kvalitativ undersökning utfördes på fyra svenska företag inom kommunikationsbranschen.     Resultatet belyser att de undersökta företagen upplever att en väl hanterad mångfald leder till ökad kreativitet och nyskapande idéer.  Studien påvisar att samtliga företag har individfokus på sin mångfaldsmanagement. Resultatet redogör för att medvetenheten om mångfaldens fördelar påverkar hur företagen arbetar med sammansättning av team.

In the autumn of 2012 the fictional character “Lilla Hjärtat” created by the Swedish author and illustrator Stina Wirsén, became a much-discussed topic in Swedish media. This following the premiere of the children’s film “Liten Skär och alla små brokiga”. Stina Wirsén is an established and well-acclaimed name in children’s literature. “Lilla Hjärtat”, a jet-black doll, had become one of many popular characters in her books. However, two years later at the time of the film release, social media picked up on the idea that “Lilla Hjärtat” resembled a racist stereotype, a so-called picaninny or a blackface. According to Wirsén, her intention was to deflate an outdated stereotype and refill it with a new and positive meaning. The purpose was to offer children of all skin colours and all backgrounds an empowering role model to identify with. Those who were opposed argued that using a racist stereotype in a children’s book or film was inappropriate and harmful. On the other hand, those in favour did not view the character as racist and believed it would contribute to openness and diversity. The purpose of the thesis is to make an analysis of the debate and the arguments that were presented. As a result I could find two discourses, one that argued against “Lilla Hjärtat”, and one that argued that “Lilla Hjärtat” was a positive character. In the discourse against Lilla Hjärtat, debaters maintained that small children were unable to distinguish between the different meanings of stereotypical pictures, and also that a privileged white person does not have the interpretative prerogative to change a stereotypical image that has been discriminating black people for generations. In the other discourse, debaters meant that the character could be an important and strong role model for young dark-skinned children. They also discussed that the real problem was that there were so few characters of children of other nationalities in children’s literature.

Today’s society is multicultural which can lead to racism and prejudices. Racism is created by prejudices and values. These values and prejudices are passed on to the children through media parents and/or society. The children then make these values to their own. To prevent racism everybody has to be involved. School is a place where the teachers can start to prevent racism by for example using books that is related to the subject. By reading and talking about the books, the children get the opportunity to learn about others opinions and thoughts on racism. The teacher can start by discussing what happens in the book and then more on to talking about questions from real life. Children that are given the opportunity to discuss racism are given a better chance to understand and change their values and prejudices.

No description available.

This is a project in Entrepreneurship and Creativity on masters’ degree. The purpose was to verify whether the Swedish retail trade within the beauty care business was ready for an in-troduction of colour cosmetics. Through the qualitative research grounded theory, I made several phone interviews with independence retail traders within the Swedish beauty care business. The selection of respondents is based on statistical facts and geographic coverage of Swedish beauty care shops. My results manifest that consumers requests colour cosmetics in the shops, however, this products are not deliverd by retailers. Yet, I consider that Swedish retail traders are ready for an introduction of colour cosmetics since they have a great interest of both the products and the ethnic market. With focus to obtain knowledge about the products and the upcoming ethnicmarket they can fulfill their consumers’ requests.

Bakgrund och problemformulering: Eftersom allt fler svenska företag väljer att hållbarhetsredovisa, ansåg vi att styrelsens egenskaper spelar en stor roll och ville undersöka hur de olika egenskaperna påverkar hållbarhetsredovisningen i företag. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur styrelsens egenskaper påverkar hållbarhetsredovisningen. Genom att undersöka och analysera styrelsens egenskaper som innefattar kön, ålder, kulturell mångfald och besittningstid har vi tagit reda på om styrelsens egenskaper påverkar hållbarhetsredovisningen. Metod: Uppsatsen har en deduktiv ansats med ett positivistiskt synsätt för att framställa svar vad gäller våra hypoteser. Datainsamlingen genomfördes genom att vi samlade in och analyserade hållbarhetsredovisningar samt årsredovisningar. Den kvantitativa metoden genomfördes genom att vi undersökte och analyserade 120 företag som befinner sig under Large Cap och Medium Cap och samtliga företag är noterade i Stockholmsbörsen. Teori: Inom hållbarhetsredovisningen finns olika teorier som förklarar företagets hållbara utveckling och hur styrelsens egenskaper påverkar hållbarhetsredovisningen. Vidare ställs fyra hypoteser utifrån intressentteori, legitimitetsteori, institutionell teori, agentteori samt positiv redovisningsteori med syfte att förklara om styrelsens egenskaper påverkar hållbarhetsredovisningen. Analys och slutsats: I analysen prövas våra hypoteser gentemot de statistiska testerna för att se om det förekommer något positivt signifikant samband mellan hypoteserna. Därefter presenteras resultatet av hypoteserna som en slutsats. Våra resultat visar att det inte förekommer något positivt signifikant samband mellan samtliga variabler. Dock kan vi konstatera att det förekommer ett positivt signifikant samband vad gäller antal anställda på företaget, vilket visar att ju fler anställda företagen har, desto mer är företagen benägna att hållbarhetsredovisa. / Background and problem: As more and more Swedish companies choose to report sustainability, we considered board characteristics to play a major role and we wanted to explore how their characteristics affect the sustainability report. Purpose: The purpose of this paper is to investigate how board characteristics affect sustainability by studying and analyzing the companies' annual reports. Method: The study is deductive with a positivistic approach to produce answers in terms of our hypotheses. Data collection was carried out by collecting and analyzing annual reports and sustainability reports. The quantitative method consists of a study involving 120 companies listed on the Stockholm Stock exchange. All companies are under Large Cap and Medium Cap. Theory: The sustainability report contains a different perspective that explains the company's sustainable development and how the board's various characteristics affect that report. The study uses stakeholder theory, legitimacy theory, institutional theory, agency theory and positive accounting theory. Analysis and Conclusion: In the analysis we test our hypotheses against the statistical tests to see if there is a positive significant relationship between the hypotheses. Then we present the results of the hypotheses in the conclusion. Our results show that there is no positive significant correlation between all the variables. However, we have observed that there is a positive significant relationship in terms of number of employees in the company. The more employees the company has, the more they are prone to sustainability reporting.

Introduktion: En alltmer globaliserad värld där personer som immigrerat och personer från minoritetsgrupper generellt sett har en sämre hälsa än övriga befolkningen, ställer nya krav på sjuksköterskan. Syfte: Att identifiera patienters behov och önskemål i den transkulturella omvårdnaden Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienter inom den transkulturella omvårdnaden lyfte behov och önskemål i kommunikationen, bemötandet och strukturen. De behov och önskemål patienter har relaterat till kommunikation är knutna till information, språkligt stöd och stöd i samtalet med vårdpersonalen. Strukturen berör tillgängligheten till vården. Behov och önskemål relaterade till kommunikation och struktur är starkt kopplade till migrationserfarenheter, att tillhöra en minoritetsgrupp i ett samhälle och språkliga barriärer. Uttryckta behov och önskemål av hur man som patient vill bli bemött av sin vårdpersonal skiljde sig åt och framstod mer knutna till individen än gruppen. Konklusion: Patienter inom transkulturell omvårdnad har behov och önskemål som grundas i migration och språkliga barriärer. Patientens behov och önskemål kring, hur de vill bli bemötta och synen på vilken kompetens sjuksköterskan de möter bör ha, tenderar att vara individuella. Att arbeta inom den transkulturella omvårdnaden kräver att man arbetar utifrån att varje person är unik.