Syftet är att undersöka svenska högstadieelevers syn på religionsämnet och jämföra resultaten med internationell forskning för att sedan analyseras ur ett mångfaldsperspektiv och syftet i läroplanen Lgr11. Metoden som har använts är enkäter vars resultat har presenterats som kvantifierad hårddata i form av tabeller och diagram. Hypoteser, analyser och diskussioner är kopplade till kvalitativt vetenskapligt bakgrundsmaterial såsom mångfaldsbegreppen ur ett essentialistisk- konstruktivistiskt- och primordialistiskt perspektiv samt även till läroplanen Lgr11. Resultatdiskussionen analyseras och kopplas till den tidigare forskningen och metoddiskussionen handlar om en kritisk granskning av den valda metoden. Slutsatsen visar på både likheter och skillnader mellan de två svenska skolorna och även på likheter och skillnader mellan de svenska resultaten i jämförelse med den internationella forskningen. En viktig likhet var att ingen elevgrupp, vare sig den nationella eller den internationella ansåg att religion som ämne bör tas bort från undervisningen. Den mest påfallande skillnaden mellan de två svenska skolorna visade sig vara att den skolan med en mångkulturell elevsammansättning värderade religionsämnet högre än den skolan med en mer heterogen elevsammansättning. Källförteckningen ger förslag på vidare läsning av ämnet och även förslag på vidare forskning anges.

Antalet biarter i Sverige har minskat i takt med avvecklingen av det småskaliga jordbruket och en tredjedel av alla kända biarter i Sverige är idag rödlistade. Samtidigt har städer visat sig kunna vara lämpliga livsmiljöer för bin. Under sommaren 2015 gjordes fynd av två sårbara arter i Stockholm, släntsmalbi och svartpälsbi, och Länsstyrelsen i Stockholm menar att att det har varit brist på artspecifika åtgärder för rödlistade bin. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad kommunala, privata och ideella verksamheter gör, och skulle kunna göra, för att bevara släntsmalbiet och svartpälsbiet i Stockholms stad. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med verksamheter som låg i närheten av fynd och som på något sätt hade möjlighet att påverka bins livsmiljöer. Studien visade att kännedomen var liten om förekomsten av rödlistade bin i verksamheter utan inriktning mot bin. Samtliga verksamheter skulle också kunna göra mer, och ville göra mer, för att bevara arterna i närområdet. Tillgången på näringsväxter i Stockholms stad upplevdes som god. De viktigaste åtgärderna att därför troligen att bevara och återskapa lämpliga boplatser och livmiljöer för bin, i form av exempelvis sandiga slänter eller bibäddar och i stadens planering med hjälp av kommunens nya habitatnätverk för pollinatörer. Eftersom olika typer av verksamheter hade olika typer av kunskaper och begränsningar, skulle samarbeten kunna möjliggöra fler typer av bevarandeåtgärder. Majoriteten av de intervjuade var öppna för någon form av samarbete i bevarandet av rödlistade bin.

Kulturkompetens definieras som förmågan att vara medveten om sina egna antaganden, värderingar och fördomar, ha kunskap och förståelse för klienters olika världsbilder, samt förmåga att utveckla lämpliga strategier för intervention utifrån detta. Dagens samhälle består av en mångfacetterad befolkning med varierande kulturell bakgrund. Arbetsterapi syftar till att främja behandlingar och få resultat som är relevanta för klientens livsstil och värderingar. En professionell arbetsterapeut i ett mångkulturellt samhälle bör kunna möta de olika behov som uppstår hos människor med en annan kulturell bakgrund än vår egen. Med andra ord krävs kulturkompetens för att kunna utföra ett professionellt arbete inom vården i ett mångkulturellt samhälle. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur yrkesverksamma arbetsterapeuter skattar sin egen kulturkompetens samt kartlägga deras inställning till ett antal frågeställningar kopplade till begreppet. En kvantitativ ansats har använts och data samlats in genom en internetbaserad enkät. De yrkesverksamma arbetsterapeuterna som svarat på enkäten benämns respondenter genom hela arbetet. Resultatet visar att "kulturkompetens" är okänt för de flesta respondenterna men att majoriteten anser det vara ett viktigt ämne, att man kan utveckla den egna kulturkompetensen genom erfarenhet och utbildning samt att det behövs såväl forskning som utbildning inom området. Flertalet möter regelbundet klienter med annan kulturell bakgrund i sitt arbete och anser att detta kan vara en tillgång i arbetet. Majoriteten menar att de behöver ha kulturkompetens för att utföra sitt arbete, att kulturkompetens ingår i ett klientcentrerat arbete och att det är viktigt att ha kunskap om olika religioner, sedvänjor, kroppsspråk samt syn på hälsa och sjukdom för att ha kulturkompetens. De flesta skattar sin egen kulturkompetens som relativt god och anser att det är viktigt att vara medveten om såväl sin egen som klientens kulturella bakgrund. Slutsatser som kan dras utifrån resultatet är att kulturkompetens är ett ämne som det finns intresse för hos yrkesverksamma arbetsterapeuter i Sverige, detta trots att begreppet är relativt okänt. Det anses vara ett område som är viktigt ha kompetens inom samt att forskning och utbildning inom området är önskvärt.

Bakgrund: Valet av uppsatsämne berör de ökade kraven på kulturell kompetens som ställs på arbetsterapeuter. Att granska och förstå arbetsterapeutiska teorier är viktigt för att ha förmågan att överföra teorierna i praktiken.   Syfte: Syftet är att beskriva begreppen aktivitet, person, omgivning och kultur i, de arbetsterapeutiska teoretiska modellerna, Kawamodellen, MOHO, CMOP och Mosey´s modell.   Metod: Arbetet är en studie där datainsamling och analys har varit en jämsides process som kontinuerligt har växt fram. Analysen har genomförts av utvalda begrepp från de olika teorierna och har bestått i en beskrivning av begrepp som sedan har jämförts mellan de olika teorierna.   Huvudresultat: Det huvudsakliga resultatet är att uppfattningen om personens placering i förhållande till omgivningen i de olika modellerna har del i hur aktivitet förklaras. I Kawamodellen har begreppet person en decentraliserad plats och omfattas av omgivningen. Mänsklig aktivitet bestäms utifrån den sociala situationen och inte utifrån ett centralt placerat jag. Att göra något som har betydelse för kollektivet har högre prioritet än att göra något för sig själv som individ. I övriga modeller är begreppet person ett fristående, centraliserat begrepp med olika grad av närhet till omgivningen.   Slutsats: Slutsatsen är att både skillnader och likheter, avseende aktivitet, finns mellan Kawamodellen och de modeller vi har studerat i den analys vi har genomfört. Centrala begrepp inom arbetsterapi kan tolkas på skilda sätt i olika kulturer. Arbetsterapeuter bör vara medvetna om att kulturella skillnader finns, vara mottagliga för dem och därmed också förberedda på att bemöta dem.

I rekryteringsprocessen bedömer både arbetssökande och arbetsgivare sin motpart för att förutse framtida arbetsbeteende alternativt arbetsförhållande. Det var inte förrän under 1990-talet forskning om rekrytering utifrån individens perspektiv började uppmärksammas. De fåtal funna svenska studier som påträffats behandla rekrytering av individer med annan etnisk bakgrund är fältstudier som visar på att etnisk diskriminering förekommer i den svenska rekryteringsprocessen. Existensen av etnisk diskriminering på den svenska arbetsmarknaden belyser att den mest lämpade kandidaten inte alltid når anställning. Med hänsyn till detta och att populationen i Sverige blivit mer mångkulturell, är uppsatsens syfte att ge en förståelse för vad som påverkar individer med annan etnisk bakgrunds upplevelse av rekryteringsprocessen. Insamlade teorier och genomförda intervjuer har tolkats genom ett hermeneutiskt angreppssätt vilket har kombinerats med den abduktiva ansatsen. Den kvalitativa ansatsen baserad på personliga intervjuer med individer, från södra Sverige, tillhörande etniska minoritetsgrupper bidrog till att besvara uppsatsens forskningsfråga: Vad påverkar en individ med annan etnisk bakgrunds upplevelse av rekryteringsprocessen? Uppsatsens analys mynnade ut i en slutsats som belyser en mängd samverkande variabler vilka påverkar individer med annan etnisk bakgrunds upplevelse av rekryteringsprocessen. Dessa variabler är organisationens attribut, passform mellan individ och organisation samt arbetets egenskaper, human- och kulturellt kapital från svensk utbildning, språkkunskaper i tillräcklig eller önskad utsträckning för att accepteras på den svenska arbetsmarknaden och utformning av socialt nätverk.

Syftet med denna studie är att synliggöra och problematisera hur arbetslag i mångkulturella förskolegrupper i sitt tal konstruerar interkulturalitet. Studien vilar på det socialkonstruktionistiska perspektivet som innebär att kunskaper konstrueras i gemenskap. I studien används kvalitativ metod och för att kunna besvara studiens syfte och frågor tillämpas i fokusgrupper för att synliggöra deltagarnas konstruktioner kring interkulturalitet. De insamlade diskussionsmaterialet analyseras med inspiration av innehållsanalys och diskursanalys. Konstruktionerna i sin helhet visade överlappning i de centrala begreppen i studien där interkulturalitet i relation till mångfald och mångkultur är förknippade med etnisk tillhörighet, olika kultur och landets traditioner. I relation till tidigare forskning och bakgrund kunde vi se ett glapp och att det finns en komplexitet kring interkulturalitet och komplexiteten kan vara i hur begreppet konstruerades eftersom det finns generella uppfattningar av de olika begreppens betydelser. Slutsatsen visar på komplexitet med rådande normer och föreställningar som finns i verksamheten och vilket rådande kulturarv som deltagarna anser ska föras vidare när deltagarna samtalade kring de centrala begreppen i studien i relation till interkulturalitet i de mångkulturella förskolegrupperna.

För att nå det svenska integrationsmålet krävs att fler nyanlända kommer ut i arbete. Forskning på området visar att den svenska arbetsmarknaden blir alltmer segregerad och att privata arbetsgivares föreställningar och handlande i rekryteringsprocessen är av stor betydelse för de nyanländas situation på arbetsmarknaden. En anledning till varför nyanlända har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden handlar om en systematisk diskriminering i rekryteringsprocessen som bland annat kan förklaras av etnosocialitet bland arbetsgivare. Förutom dessa skäl har språket och problematiken att validera de nyanländas tidigare erfarenheter och kunskap betydelse. Forskningen visar även att mångfaldsarbete, CSR och socialt ansvar blivit vanligare förekommande de senaste åren hos privata arbetsgivare. Studiens syfte är att se vilka erfarenheter en arbetsgivare har av att anställa nyanlända. Frågeställningarna i studien har varit vilka föreställningar arbetsgivarna har men även vilka handlingar som styr deras val med hänsyn till den ekonomiska och sociala aspekten. Den teoretiska utgångspunkt som förklarar arbetsgivares handlingar i valet att anställa nyanlända är Webers teori om sociala handlingar. Studien är en fallstudie av fem företag och metoden som används är kvalitativa intervjuer som genomförts i Piteå Kommun och Stockholm stad. Intervjupersonerna är chefer inom olika branscher i den privata tjänstesektorn med erfarenhet av att anställa nyanlända i sina företag. I samband med anställningarna erbjuds företagen ett ekonomiskt stöd av Arbetsförmedlingen för de nyanländas introduktion i företaget. Resultatet i studien visar att kommunernas stöd till företagen är av stor betydelse och att bristen på arbetskraft har en stor påverkan på företagens val att anställa nyanlända. Cheferna i företagen pekar på exceptionellt många fördelar med de nyanlända medarbetarna som bland annat handlar om lojalitet och arbetsmoral de saknar hos de svenska medarbetarna. Strävan efter en arbetsplats med etnisk mångfald och viljan att göra en god gärning för företaget och Sverige i stort är ytterligare skäl företagen pekar på. Fokuset ligger på samspelet mellan den ekonomiska och sociala aspekten som visar att även om den ekonomiska vinningen är av hög betydelse för många av företagen är ändå det sociala ansvaret en förutsättning till att anställa nyanlända. På sikt är de etiskt värdegrundade besluten en arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn fattar avgörande för de nyanländas etablering på den svenska arbetsmarknaden.

Denna uppsats undersöker lärares syn på attityder hos gymnasieelever på olika program till religionsämnet i relation till faktorer som kön och mångfald. Vidare undersöks didaktiska val och utmaningar som lärare ställs inför i religionsundervisningen i klasser med religiös mångfald kontra klasser där en stor andel sekulära elever förekommer.Undersökningen grundar sig i tre olika lärarperspektiv och genomfördes med hjälp av den kvalitativa intervjumetoden. Elevperspektivet uteslöts helt på grund av etiska överväganden. Den teori som analysen utgår ifrån är Vygotskijs sociokulturella teori vidareutvecklad av Roger Säljö. De centrala begreppen som förekommer i vår undersökning syftar till att förklara de likheter och skillnader som kan urskiljas i vårt resultat sett till vissa mönster i elevernas attityder till religionsämnet och lärarnas didaktiska val. Undersökningens resultat visar att de tillfrågade lärarna upplevde att elever på olika program utvecklar olika attityder till och intresse för ämnet med få undantag. Faktorer som kön och mångfald visade sig spela roll i vilka attityder eleverna utvecklade till religionsämnet. Våra tillfrågade lärare är verksamma i klasser med en markant övervikt av manliga elever på yrkesprogrammen och en blandning av både manliga och kvinnliga elever på de teoretiska programmen. Ett undantag utgörs av en klass på ett högskoleförberedande program där förekomsten av manliga elever var lik den på yrkesprogram. Religiös mångfald bland eleverna förekommer minst på yrkesprogrammen även här med undantag för en klass.Sett till lärarnas didaktiska val visade vårt resultat på fler likheter än skillnader oavsett om faktorer som kön och mångfald spelade olika stora roller.

Syftet med studien är att utröna hur hinduismens mångfald presenteras i klassrummet, och hur undervisningen relaterar till läroplanens mål om religionens mångfald. Syftet är även att dokumentera framgångsrika strategier, mindre framgångsrika strategier och svårigheter med hinduismens mångfald i undervisningen för att bidra till religionsämnesdidaktiken. Med kvalitativ intervju samlades material in från gymnasielärare i religion. Resultatet visar att framgångsrika strategier är att levandegöra hinduism samt använda språket. Strategier lärare bör undvika är att ge en ensidig bild. Svårigheterna är elevers förkunskaper och förväntningar, tidsbrist och generalisering samt avsaknad av närkontakt med religionen. Studien visar att diskussion är den enda strategin som kan kallas framgångsrik i relation till läroplanens mål. Delar av läroplanen uppfyllas med övriga metoder. Resultatet bidrar till ämnesdidaktiken med beprövad erfarenhet.

Den biologiska mångfalden och strukturen i svensk skog förändras och blir allt mer onaturlig, fossila energikällorna som idag används måste ersättas av hållbara alternativ och skogen beskrivs som en sådant hållbart alternativ. För att se vad som bör göras samt vad som görs för att förändra påverkan på skogen undersöks det rådande politiska läget gällande skogen. Litteraturstudiens syfte är att belysa skogsbrukets roll i eventuell förändring av naturlig skogsstruktur och biologisk mångfald. skogen som förnyelsebar energikälla problematiseras. Det centrala innehållet i ekologiundervisningen granskas och tillgången till undervisningsmaterial i svensk ekologi i gymnasieskolan undersöks för att belysa eventuella brister. Studien visar att skogsbruket har stor påverkan på skogsstruktur och biologisk mångfald samt att energi från virkesråvara inte är en klimatneutral lösning på energiförbrukningen. Studien visar även på brist i svensk undervisning kring dagens miljöfrågor. / <p>Ingen presentation pga Corona</p>