Kyrkogårdar i Sverige är ofta gamla miljöer som kan vara viktiga livsmiljöer för naturvårdsändamål, men som ofta förbises. Dagfjärilar och humlor är två viktiga pollinatörer som minskar snabbt i antal. Genom att utföra en artinventering av dagfjärilar och humlor, en habitatundersökning av kyrkan med omnejd samt en litteraturstudie med en kvalitativ enkät till kyrkogårdsförvaltare och en inventering av artrikedomen över tid med hjälp av Artportalen, kan vi ge information angående betydelsen av skötsel och mångfald av habitat för dagfjärilar och humlor på kyrkogårdar.  Våra resultat visar att det finns positiva samband mellan skötseln av kyrkogården och mångfalden av dagfjärilar och humlor. Välskötta platser med till exempel lågklippt gräs visade betydligt lägre artdiversitet samt individer medan artrikedomen var betydligt högre på mer extensivt skötta platser, till exempel skogsdungar på kyrkogårdens mark. Resultaten visade även att mångfalden av habitat på en kyrkogård var en nyckelfaktor för artrikedomen av dagfjärilar och humlor. Vi drar slutsatsen att för att öka den biologiska mångfalden av dagfjärilar och humlor på kyrkogårdar måste skötselrutiner ändras mot mindre intensivt brukad trädgårdsskötsel såsom välklippt gräs. Att förändra den traditionella kyrkogården mot en med fler olika livsmiljöer såsom att lägga till träd, buskar och död ved är viktigt. Det finns också ett behov av kloka val av växter mot de med en hög nektar- och pollenhalt och en stor mångfald, särskilt inhemska värdväxter för dagfjärilar. Vi är mycket glada över att se det starka engagemang för skötsel som gynnar biologisk mångfald som kunde ses i vår enkätundersökning. / Churchyards in Sweden are old environments that could be important habitats for natureconservation purposes but often are overlooked. Butterflies and Bumblebees are twoimportant pollinators and are rapidly declining in numbers. We have performed a speciesinventory of butterflies and bumblebees, a habitat investigation of the church and surroundingarea and literature study with a qualitative questionnaire and an inventory of the speciesrichness over time using citizen science site Artportalen. By using these methods we are ableto provide information regarding the importance of management and habitat diversity forbutterflies and bumblebees on churchyards. Our results show that there are positive correlations with the management of the churchyardand the diversity of butterflies and bumblebees, well managed sites with for example low cutgrass showed significantly less species and individuals and in more extensively managed sitesthe species richness was higher. The results also showed that the diversity of habitats within achurchyard was a key factor to species richness of butterflies and bumblebees. We conclude that to enhance the biodiversity of butterflies and bumblebees in churchyards,the management routine needs to change toward less grass that is mowed intensively. Tochange the traditional churchyard toward one with more different habitats like adding trees,shrubs and dead wood. There is also a need for wise choices of plants with high nectar andpollen content and a wide diversity of plants, especially native hostplants for butterflies. Weare very pleased to see a strong engagement to change management for increased biodiversitythat could be seen in our questionnaire.

Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK, är ett kommunikationsstödjande verktyg som bygger på tecken från det svenska teckenspråket. Syftet med arbetet har varit att undersöka huruvida TAKK kan fungera som ett verktyg för att eleverna i en klass med språklig mångfald ska kunna använda sina språkrepertoarer för att förstå och göra sig förstådda i en svenskspråkig skolmiljö. Frågeställningarna behandlar lärare och elevers upplevelser av introducering och användande av TAKK. Studien utformades som en interventionsstudie och data samlades in med hjälp av intervjuer och observationer. Denna data analyserades därefter med hjälp av centrala begrepp inom translanguaging. Resultatet visar på att TAKK har potential att skapa en lugnare klassrumsmiljö och möjlighet att fungera som en språkstödjande bro i kommunikationen för elever och lärare.

I denna undersökning studeras koloniträdgårdens plats i samhället utifrån kolonister och kommunen med fokus på sociala och ekologiska hållbarhetsaspekter. Undersökningen bygger på 9 kvalitativa intervjuer varav 8 intervjuer varit med kolonister från en koloniförening och en intervju med en kommunanställd. Intervjuerna knyts till teorier om ekologiska och sociala faktorer som påverkar människor utifrån ett socioekologiskt hållbarhetsperspektiv i staden. Från intervjuerna har ett urval gjorts utifrån teman som behandlar sociala och ekologiska aspekter som sedan diskuteras för att belysa de faktorer som återfinns i teorin och kopplingen mellan den koloniträdgård som undersökts.    Undersökningen visar på att koloniträdgården fungerar som platsskapande och att sociala relationer skapas mellan kolonister som i vissa fall kan leda till privata umgängesrelationer. Undersökningen har även visat på att de flesta har sin kolonilott på grund av de ekologiska faktorer som en kolonilott tillför. Kolonisterna odlar egen frukt och grönsaker vid sina odlingslotter, flera gynnar den biologiska mångfalden då de värnar om pollinerande insekter på olika sätt. De sociala aspekterna men i synnerhet de ekologiska aspekterna är den främsta anledningen till att kolonisterna har en kolonilott. Undersökningen visar att koloniträdgårdar bidrar till socioekologiskt hållbara aspekter för staden.

Denna kunskapsöversikt lyfter de utmaningar som lärare i religionskunskap möter i en sekulär såväl som mångkulturell och mångreligiös samhälle. Vidare belyses hur de kan bemötas i syfte för att skapa tolerans och förståelse. Översikten utgår ifrån följande frågeställningar: Vilka vanligt förekommande utmaningar finns det för lärare inom religionskunskapsundervisningen och vad beror det på enligt forskning? Vad menar forskningen är det effektivaste sättet att ta sig dessa typer av utmaningar i klassrummet?  Översikten sammanställer resultaten av åtta vetenskapligt granskade studier, det vill säga en avhandling och sju artiklar. Vi har tagit inspiration från Nilholms (2017) SMART metod för hur vi skulle framställa kunskapsöversikten. Metoden är ett sätt att systematiskt genomföra forskningsöversikter samt ge en överblick av det valda ämnesområdet. Det ger en övergripande beskrivning hur författaren kan gå tillväga i sökningen, kartläggningen och analysen av tidigare forskning (ibid. ss. 42-43).  Resultatet av den insamlade forskningen visar att religionskunskap läraren ställs inför en rad olika utmaningar. Dessa hinder är bland annat baserad på lärarens egna kompetens såväl som elevernas kritik av religion och fördomar. Forskningen pekar också på vilka möjligheter det finns för att bemöta dessa utmaningar. Det redogör för metoder som kan tillämpas i undervisningen såsom religionsdidaktik, diskussioner och studiebesök.

Syftet med denna studie är att analysera hur mångfald representeras i tre historieläroböcker för årskurserna 4–6 utifrån ett intersektionellt perspektiv med utgångspunkt i normer och maktstrukturer. Följande frågeställningar ligger till grund för analysen: I vilken utsträckning och i vilka sammanhang representeras annan etnisk eller utomeuropeisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, annan könsidentitet eller annat könsuttryck, sexuell läggning samt funktionsnedsättning i de valda historieläroböckerna? Vilka normer och maktstrukturer reproduceras i de valda historieläroböckerna utifrån ett intersektionellt perspektiv? Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys av text, bildtext och bilder. Den kvalitativa innehållsanalysen baseras på frågor från Skolverkets rapport från 2006. Den historiska tidsperiod som analyseras är 1700- och 1800-talet och det material som analyserats är historieläroböckerna: Upptäck Historia, Historia 4 - 6 Grundbok och SOS Historia.  Resultatet av studien visar att representationen av mångfald är bristfällig i de analyserade böckerna vilket bekräftar tidigare forskning på området. Av de undersökta mångfaldskategorierna är kategorierna annan könsidentitet eller annat könsuttryck, sexuell läggning och funktionsnedsättning de kategorier som endast har en representation eller ingen alls. Kvinnor är markant underrepresenterade jämfört med män och individer av annan etnisk eller utomeuropeisk tillhörighet är också underrepresenterade. Kategorin religion eller annan trosuppfattning är ringa representerat och då endast med manliga exempel. Studiens reslutat visar också att makthavarna i de undersökta läroböckerna genomgående är män och trots att det intersektionella perspektivet bidrar till att synliggöra olika maktstrukturer när fler skärningspunkter blir tillgängliga är det fortfarande männen som är makthavare i nästan alla kombinationer. Resultatet av denna studie kan bidra till en djupare förståelse och en större didaktisk medvetenhet i valet av lektionsmaterial samt om vilken kunskap som lärs ut.

The aim of this study in sociology was to examine the managers view on including leadership and how leaders see their own role in creation of including organizational culture. The following questions were the focus of the study: What is an including leadership according to the managers in an industrial enterprise? How do industrial enterprise managers look at their own role in the making of an organizational culture? And also, what are the difficulties of leading inclusively according to the managers of the industrial enterprise? The goal with this study is to illustrate the importance of inclusion work and that it will enhance the awareness of norms and behavioral patterns within the organizations. The thesis is gleaned on a study about hermeneutic methodology of qualitative character, including semi-structured interviews with eight industrial managers within the same company. The theories used in the thesis are Bourdieu's (1999) theory of habitus, de los Reyes & Mulinaris (2005) theory of intersectionality and Tillys (2000) theory of persistent inequality. The results show that managers see including leadership as an important aspect in creating an including organizational culture. They believe that there are difficulties with language, communication, attitudes and ignorance about differences. However, it was difficult for the managers to find concrete measures for the difficulties and there were partly divided opinions about gender segregation in the managerial positions. Keywords: leadership, inclusion and exclusion, organizational culture, discrimination, difficulties.

Sammanfattning Denna studie behandlar interkulturalitet i monokulturella förskolor. Det som studeras är hur förskolepedagoger arbetar för värdet av kulturell mångfald i deras verksamhet. Studien är av kvalitativ natur och genomfördes via gruppintervjuer och enskilda intervjuer. Respondenterna som medverkade arbetar på tre olika förskolor i västra Sverige. Samtliga förskolor befinner sigi miljöer där det inte finns eller finns väldigt få representationer av etnisk kulturell mångfald. Bland respondenterna finns fyra förskollärare och två lärare, där dessa två lärare arbetar i förskolor. En av dessa lärare arbetar på en enhet för flerspråkighet, vars tidigare uppdrag endast behandlade flerspråkighet. Nu har deras uppdrag utökats till att behandla det interkulturella arbetet tillsammans med förskolans personal. Både studiens resultat och tidigare forskning visar att det nuvarande interkulturella arbetet i förskolorna är mycket avhängigt av att det finns etnisk kulturell representation i förskolans verksamhet. Det visar också att förskolepedagoger känner en osäkerhet i när det gäller för vilka kulturer arbetet med värdet av kulturell mångfald ska synliggöras. Förskolans arbete med svenska traditioner anses öppna upp samtal kring traditioner i andra länder, som i sin tur skall breddar barnens kunskaper om länder utanför Sverige, även i arbetet med flerspråkighet. Förskolans värdegrundsarbete och likabehandlingsplan kan också ses som en grund till de interkulturella perspektiven i förskolorna. Sammanfattningsvis har denna studien visat att förskolepedagogers förhållningssätt i det interkulturella arbetet är präglat av det svenska skolväsendets sociala och politiska förändringar, samhällsnorm och pedagogernas egna sociala kunskapsdomäner, samt att det behövs ett normkritiskt perspektiv bland pedagoger för att kunna utföra det interkulturella arbetet i förskolans verksamheter, oavsett om det är en förskola med ingen eller en mångfald av etniska kulturer representerade. Summary This study deals with interculturality in monocultural preschools. What is being studied is how preschool educators work for the value of cultural diversity in their activities. The study is of a qualitative nature and was conducted via group interviews and individual interviews. The respondents who participated work at three different preschools in western Sweden. All preschools are located in environments where there are not or are very few representations of ethnic cultural diversity. Among the respondents are four preschool teachers and two teachers, where these two teachers work in preschools. One of these teachers works in a unit for multilingualism, whose previous assignments only dealt with multilingualism. Now their task has been expanded to deal with the intercultural work together with the preschool staff. Both the results of the study and previous research show that the current intercultural work in the preschools is very dependent on the existence of ethnic cultural representation in the preschool's activities. It also shows that preschool educators feel uncertain about which cultures the work with the value of cultural diversity should be made visible. The preschool's work with Swedish traditions is considered to open up conversations about traditions in other countries, which in turn will broaden the children's knowledge of countries outside Sweden, also in the work with multilingualism. The preschool's basic values work and equal treatment plan can also be seen as a basis for the intercultural perspectives in the preschools. In summary, this study has shown that preschool educators' attitudes in intercultural work are characterized by the Swedish school system's social and political changes, societal norms and educators own social knowledge domains, and that a norm-critical perspective among educators is needed to perform the intercultural work in preschool activities, whether it is a preschool with no or a diversity of ethnic cultures represented

Högläsning i en klassrumspraktik innebär att elever gemensamt tar del av berättelser och möter karaktärer som kan medföra nya perspektiv och identifikations möjligheter.  I de inledande delarna i Lgr22, den svenska läroplanen går det att läsa att skolan ska gestalta och förmedla värden som alla människors lika värde. Vad böcker som lärare läser högt förmedlar är således ytterst relevant. Denna studie ämnar undersöka maktrelationer mellan karaktärer och representation av mångfald i böcker som ofta används för att läsa högt ur av lärare i årskurs 1-3. Detta görs genom en kvalitativ och kvantitativ textanalys utifrån ett critical literacy-perspektiv där analysscheman har använts för att synliggöra maktrelationer och mångfaldens förekomst och representation i böckerna. Syftet med studien är att synliggöra vilka maktrelationer och vilken mångfald som eleverna möter i denna studies empiriska material. Studiens resultat visar att majoriteten av de karaktärer som utövar makt beskrivs med manligt pronomen. De maktrelationerna som dominerar är mellan huvudkaraktärer och bikaraktärer där huvudkaraktärerna innehar makt genom motstånd och samarbete. Bikaraktärer besitter främst makt genom dominans och maskopi. Resultatet visar även att texten i de böcker som analyserats innehåller en ytterst oansenlig förekomst av mångfald. Analysen av denna studies resultat indikerar att lärare bör vara medvetna om vilka värden dessa böcker förmedlar och diskutera dessa värden med elever. Critical literacy innebär att läsa kritiskt och att lära sig att synliggöra normer och värderingar som förmedlas i texter.

This bachelor´s thesis is a study of freshwater plants and if there is a significance of its presence due to different aquatic invertebrates in a landscaped wetland. The study is made by the request of the wetland project LIFE-Goodstream by Hushållningssällskapet Halland County in Southwest of Sweden. Many wetland areas in Sweden have been lost since the beginning of the 19th century due to mankind who needed more acres to be able to survive. The natural habitats that were lost were the homes of many water living invertebrates and water plants. Many scientific articles and other sources talk mostly about a specific invertebrate or a specific water plant. There is a lack of investigating the smaller water plants and the invertebrates together. By this study I hope to awaken an interest in more scientific studies of this subject. By collecting invertebrates in a specific landscaped wetland in Halland County in 2018 I wanted to see if there is a connection between three chosen smaller water plants and two other chosen places with less or no water plants. I also wanted to look at the invertebrate’s amount at the different places both individuals and species and if there was a difference between the during summer and autumn. One of the results showed that there was a connection between the places with water plants. I came to the conclusion that it may not depend on what kind of small water plant one used in a landscaped wetland. However, the importance is that the smaller water plants are used and that the bigger water plants should be kept maintained to not take over the wetland.

Syftet med vår uppsats var att undersöka hur översättningen ser ut och kan förstås gällande antidiskriminering, jämställdhet och mångfald från lagstiftning, till policys och praktiskt arbete. För att uppnå vårt syfte studerar vi hur översättning till praktiskt arbete visar sig i minnesanteckningar från två förvaltningar (Miljöförvaltningen och Stadsbyggnadskontoret) i Malmö stad. I analysen använde vi oss av en översättningsmodell som visar tre olika typer av översättning: assimilering, särkoppling och transformering, där vi placerade in gruppernas aktiviteter. Vår studie visar att översättningen från lagstiftning till policys kan liknas vid kopiering. Vår studie visar även att översättningen från policys till det praktiska arbetet i jämställdhet- och mångfaldsgrupperna blir en sidoorganisering från den ordinarie kärnverksamheten. Detta gör att ingen av aktiviteterna i grupperna blir en transformering, alltså ingen fullständig översättning och därmed förändring av normer och strukturer i förvaltningarna. / The aim of this thesis was to investigate what the translation looks like and can be understood regarding anti-discrimination, gender equality and diversity are translated from legislation, to policies to practical work. To achieve our purpose, we study how translation into practical work is shown in memos from two administrations in Malmö. In the analysis we used a translation model that shows three different types of translation: assimilation, disconnection and transformation, where we placed the groups activities. Our study shows that the translation from legislation to policies can be likened to copying. Our study also shows that the translation from policies to the practical work in the gender equality- and diversity groups is a lateral organization from the ordinary core business. This means that none of the activities in the groups becomes a transformation, there is accordingly no complete translation and thereby a change of norms and structures in the public administrations.