Syftet med denna studie är att den ska bidra till ökad kunskap om hur förskolelärare ser på sin egen förmåga att möta barn och vårdnadshavare från olika kulturer utifrån det uppdrag som de har i förskolan.  Studien utgår ifrån det interkulturella perspektivet med inkludering av mångfald, kultur samt mångkulturalitet. Jag har använt mig av hermeneutisk metod för att tolka studiens resultat och för att samla data med hjälp av semistrukturerade interjuver. Det gjordes fyra olika interjuver med fyra förskollärare. Resultatet visar att förskollärare anser att de har kompetens att arbeta med mångkultur i förskolor men önskar mer fortbildning för att kunna få en bredare och fylligare kompetens. / The purpose of this study is to contribute to increased knowledge about how preschool teachers view their own ability to meet children and guardians from different cultures based on the assignment they have in preschool. The study is based on the intercultural perspective with the inclusion of diversity, culture, and multiculturalism. I have used a hermeneutic method to interpret my results and to collect data using semi-structured interviews. Four different interviews were conducted with four preschool teachers. The results show that preschool teachers believe that they have the competence to work with multiculturalism in preschools but want more continuing education to be able to have a broader and fuller competence.

Skolan är en kulturell mötesplats och i ett klassrum kan det finnas elever med olika bakgrund. Det är viktigt att alla elever känner sig inkluderade och de ska få möjlighet att kunna identifiera sig i högläsningsböcker som de möter i klassrummet. Studiens syfte är därför att analysera om etnicitet visar sig i text och i bild i högläsningsböcker som användes i årskurs 1-3 under höstterminen 2019 till vårterminen 2020. Vidare syftar studien till att undersöka om högläsningsböckerna erbjuder variation gällande karaktärernas hudfärg, hårstruktur eller hårfärg. Forskningsfrågorna besvaras genom att använda en kvantitativ och en kvalitativ metod i studien. Forskningsfrågorna är följande: 1. Vilka högläsningsböcker förekommer mest bland lärarna som undervisade i årskurs 1-3 under höstterminen 2019 till vårterminen 2020?  2. Visar sig etnicitet i text i de tolv utvalda högläsningsböckerna, och i så fall hur?  3. Visar sig etnicitet i bild i de tolv utvalda högläsningsböckerna, och i så fall hur?  4. Förekommer variation hos karaktärerna gällande hudfärg, hårstruktur eller hårfärg i de tolv utvalda högläsningsböckerna?  Den kvantitativa analysen baseras på en webbenkät. Genom webbenkäten kunde vi välja bland 34 titlar som användes under det läsåret. Utifrån urvalet analyserades endast tolv av titlarna. Den kvalitativa analysen använder sig av ett kodschema och en analysmodell. Resultatet av den kvalitativa analysen visar att i 3 av 12 böcker har huvudkaraktärerna/bikaraktärerna uttalad etnicitet i text. Resultatet visar att etnicitet framkommer genom bild i 10 av 12 böcker. Majoriteten av högläsningsböckerna visar en variation gällande karaktärernas hudfärg, hårstruktur eller hårfärg.

Denna studie syftar till att ur ett normkritiskt perspektiv undersöka hur etnisk mångfald framställs i barnlitterära böcker som läses i svenska klassrum, utgivna mellan 2008-2019. Med en deduktiv tematisk litteraturanalys med stöd av ikonotextbegreppet undersöktes det empiriska materialet kvalitativt, med kvantitativa inslag genom följande två forskningsfrågor: Hur och i vilken omfattning förekommer mörkhyade karaktärer i den från biblioteket mest utlånade barnlitteraturen? och Hur gestaltas den etniska mångfalden i den från biblioteket mest utlånade barnlitteraturen? Tidigare svensk forskning visar att etnisk mångfald framställs på ett mer nyanserat sätt i barnlitteraturen än tidigare.  Studiens resultat visar att fyra av de femton analyserade barnlitterära böckerna hade en mörkhyad huvudkaraktär. Två av dessa böcker gestaltade etnisk mångfald på ett inkluderande och nyanserat sätt. Resterande barnlitterära böcker visade på en rådande vithetsnorm. Den etniska mångfalden observerades främst i ikonotextens bilder.  En slutsats som kan dras är att den etniska mångfalden har blivit mer nyanserad men fortfarande saknas en bredare representation av etnisk mångfald i barnlitteraturen på bibliotekens utlåningslistor.

No description available.

Studien syftar till att undersöka huruvida tillverkande företag introducerar och integrerar utrikesfödda medarbetare i det svenska arbetslivet. Studien tillämpade en kvalitativ forskningsstrategi och undersökte ansvariga chefer, HR-, samt utrikesfödda medarbetares upplevelser av introduktions- och integrationsprocessen, detta gjordes på företaget LKAB.  Resultatet visade att ökandet av mångfalden ibland beror på att täcka kompetensluckor och är därmed inte inriktat som ett mål för att öka den etniska mångfalden. Vidare visade resultatet att LKAB:s generella introduktionsprocess är i behov av utveckling för att kunna anpassas efter individens behov. Till sist framkom det att organisationskulturen kan hjälpa individer att bli integrerade, men att språkbarriärer kan försvåra denna integration.

Studien fokuserar på förskollärares upplevelser om arbetet med förskolans mångkulturella uppdrag. Tidigare forskning har identifierat otydligheten i läroplanen hur det mångkulturella arbetet ska omsättas i praktiken. Läroplanen har motsägelsefulla mål kring hur det ska ske i verksamheten vilket leder till en osäkerhet hos förskolorna hur de ska hantera det mångkulturella uppdraget.  Denna kvalitativa studie utgår utifrån en hermeneutisk metodansats. Det empiriska materialet har samlats in genom telefonintervjuer. Vi har intervjuat sex förskollärare för att lyssna på deras upplevelser och syn på arbetet samt vilka utmaningar och möjligheter de anser att dem står inför. Vi har gjort sex telefonintervjuer med verksamma förskollärare, både på förskolor som anses sig vara mångkulturella och icke mångkulturella.  Vi har använt oss av olika centrala begrepp som är kopplat till uppdraget och som vi använt oss av i resultat och analysdelen. Begreppen som vi uppmärksammar i vår studie är kultur, etnicitet, mångfald, interkulturellt, monokulturellt och andrafiering. Studiens empiri analyseras med hjälp av tidigare forskning och litteratur utifrån ett interkulturellt och monokulturellt perspektiv. I studiens resultat framkommer det en viss osäkerhet kring begreppet mångkultur och att det kan uppfattas olika hos förskollärarna. Oavsett om förskolorna profilerar sig som mångkulturell eller icke mångkulturell arbetar de med det mångkulturella uppdraget på olika sätt. Det har ingen betydelse om förskolan är mångkulturell eller icke mångkulturell när de arbetar med det mångkulturella uppdraget, utan det beror på förskollärarens individuella inställning hur mycket arbete läggs på det mångkulturella uppdraget.

Vi lever i ett samhälle där det råder en patriarkal struktur som bland annat innefattar hårt inpräntade normer. Även om vi har tagit oss framåt bland annat när det kommer om frågan till jämställdhet, har vi fortfarande en bit var på vägen. Det finns forskning som har visat att det i reklam sällan förekommer personer som går utanför den västerländska sociokulturella normen - och att mångfald är något som är knappt förekommande i reklambranschen. Men i och med att vi lever i ett samhälle som är under ständig utveckling, går det att se att det finns en rörelse som kräver förändring och har börjat ifrågasätta dessa normer. Denna studie har undersökt hur reklamkampanjer av svenska företag ser ut när det kommer till representation av mångfald och normbrytande attribut - samt huruvida det går att se någon form av utveckling och förändring över tid.

I yrkesrollen som lärare ingår många viktiga uppdrag, däribland att undervisningen ska skapa en förståelse hos eleverna för andra människor. Tidigare forskning visar att majoriteten av dagens ungdomar sällan möter religion och religiositet i sin vardag. Skolans religionsundervisning är därmed särskilt viktig för att eleverna ska tillägnas kunskap om religion och kan utveckla en förståelse för hur religiositet leder till olika sätt att leva. En metod för att levandegöra religionsundervisningen är att låta elever möta religion genom studiebesök. Syftet med denna studie är därmed att undersöka hur gymnasielärare upplever studiebesök som ett verktyg för att representera religion och livsåskådningar i religionskunskapsundervisningen. Särskild vikt har lagts vid studiebesökens förmåga att representera religioners inre mångfald och levd religion. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med fem gymnasielärare i religionskunskap. Därefter har en tematisk analys genomförts för att kunna sortera datan efter uppsatsens teoretiska ramverk. Teorin har utgått ifrån McGuires (2008) och Jacksons (2004) definitioner av begreppen representation, levd religion och inre mångfald. I resultatet framgår bristande förkunskaper som ett hinder för elevernas synliggörande av levd religion och inre mångfald. Besitter de inte tillräcklig kunskap om religionen eller samfundet i fråga är det svårt att förstå vad som kan kategoriseras till individen, gruppen eller traditionen. Eleverna kan till exempel förstå representanten som “den rätta” representanten för religionen och tar inte hänsyn till dennes individuella tolkningar och levnadssätt. Förkunskaper är dock inte helt oproblematiskt eftersom det kan leda till fördomar. De begränsar i sin tur elevernas kunskapsinhämtning. Resultatet visar på att dessa utmaningar ofta förekommer och att de är svåra att motverka. Det är därmed av yttersta vikt att fånga upp och bearbeta elevernas tankar efter ett studiebesök för att synliggöra eventuella missförstånd och tillsammans reda ut exempelvis individuella tolkningar.

Syfte: Uppsatsens syfte var att tolka och förstå organisationers rekryteringsprocess ur ett mångfaldsperspektiv med fokus på etnicitet och kön. Vi ville även ge ett alternativt förslag till att involvera mångfald i rekryteringsprocessen.  Metod: För att genomföra studien användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer hos sju olika företag. Företagen var båda kvalificerade och okvalificerade eftersom vi ville se skillnader i deras rekryteringsprocess.  Slutsats: Resultatet visade att rekryteringsprocessen såg olika ut beroende på företag. Målet var detsamma när det gällde att hitta rätt kandidat till rätt position, men ur mångfaldsperspektivet var samsynen inte detsamma. Företagen tog upp att det är av stor vikt att man arbetar för att främja mångfald i sin rekryteringsprocess men att i praktiken inte alltid var lika lätt att implementera. Vi kan dra slutsatsen att företagen behöver jobba med digitalisering för att kunna avpersonifiera ansökningar vilket kommer att leda till ökad mångfald. Företagen behöver ha tydliga policys och riktlinjer kring mångfalden och faktiskt följa dom. / Purpose: The purpose of the thesis was to interpret and understand organizations' recruitment process from a diversity perspective with a focus on ethnicity and gender. We also wanted to be able to provide an alternative proposal to involve diversity in the recruitment process.  Method: To conduct the study, we used qualitative semi-structured interviews at seven different companies. The companies were both qualified and unqualified because we wanted to see differences in their recruitment process.  Conclusion: The results showed that the recruitment process looked different depending on the company. The goal was the same when it came to finding the right candidate for the right position, but from the diversity perspective, the consensus was not the same. The companies mentioned that it is of great importance that they work to promote diversity in their recruitment process, but that in practice it was not always as easy to implement. In conclusion, the companies need to work with digitization to be able to depersonalize applications, which will lead to increased diversity. Companies also need to have clear policies and guidelines regarding diversity and actually follow them.

Denna studie syftade till att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med synliggörandet av olika traditioner i relation till kulturell mångfald. Studien är genomförd i enlighet med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare på mångkulturella förskolor har legat till grund för studiens resultat. Den teoretiska utgångspunkten för studien var det interkulturella perspektivet. Studiens resultat visade att den ökade internationaliseringen har fört med sig en vilja av att inkludera fler traditioner i förskolans utbildning samt att det finns en medvetenhet om vikten av att synliggöra olika traditioner. De svenska traditionerna synliggörs i högst utsträckning och olika traditioner uppmärksammas med olika syften. En slutsats är att arbetet med traditioner är komplext samtidigt som det utgör förutsättningar för barnens möjligheter att utveckla sin kulturella identitet och skapa en förståelse för skillnader mellan kulturer.