Med den här uppsatsen ville jag undersöka mångkulturalitet i skolan genom två perspektiv, lärarnas och elevernas, och syftet var att undersöka hur begreppet mångkulturalitet uppfattas samt försöka komma åt tankar och erfarenheter kring hur det är att gå eller att arbeta på en mångkulturell skola. I mina frågeställningar riktade jag in mig på hur begreppet mångkulturalitet uppfattas, vilka fördelar och nackdelar som finns i den mångkulturella skolmiljön, om och i så fall hur lärare tar det mångkulturella i beaktande i undervisningen, samt om och i så fall hur eleverna ansåg att det mångkulturella påverkar dem själva och arbetssätt i skolan. I min undersökning har jag använt mig av kvalitativa intervjuer av lärare och elever.Att lära av varandra, och att se varje människa för vem den är och inte för var den kommer ifrån, blir en självklar del i mötet på skolan, enligt lärarna och eleverna. Till fördelarna hör också att eleverna, och många av lärarna, anser att toleransen gentemot varandra är stor på skolan. Till nackdelarna hör bland annat att mycket lektionstid går åt till att förklara ord och begrepp, det svåra i att få en bra kontakt med föräldrar som inte talar svenska, samt att hantera det hat som några invandrargrupper känner gentemot varandra.Det finns en vilja hos lärarna, att i enlighet med styrdokumenten, utgå ifrån elevernas erfarenheter och bakgrunder i undervisningen, även om detta uppfattas som något svårt ibland. Både lärare och elever anser trots detta att arbetssätt och nivå anpassas i stor mån efter eleverna och deras förförståelse.

Barjosef, Rebecka (2005). Andra generationens invandrare och deras uppfattningar om sin vardag i skolan [ Second generation immigrants and their comprehension about thier school situation]. Malmö: Lärarutbildningen Denna uppsats behandlar ämnet andra generationens invandrare och deras uppfattningar om sin vardag i skolan. Området som denna uppsats skrivs inom är ungdom och mångfald. I Lpo 94 står följande; Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. I denna uppsats ska jag undersöka om och i vilken utsträckning Lpo 94 genomsyrar skolvardagen. I centrum för undersökningen befinner sig andra generationens invandrare. Uppsatsens syfte är att beskriva och förstå hur andra generationens invandrare uppfattar sin skolvardag. Hur uppfattar andra generationens invandrare sin vardag i den svenska skolan? För att skapa det material som ska ligga till grund för detta examensarbete blev mitt metodval kvalitativa intervjuer. Som urval har jag valt att intervjua elva ungdomar med invandrarbakgrund i åldrarna 13-18 år på tre olika skolor i en medelstor stad i Skåne. Resultaten av intervjuerna blev olika. Olika ämnen berördes i intervjuerna. Intervjun på mellanstadiet handlade om elevernas uppfattning av ”vi och dem” det vill säga svenskar och invandrare. Intervjun på högstadiet handlade mycket om hur eleverna uppfattade lärares tillsägelser och agerande mot de svenska eleverna och de eleverna med invandrarbakgrund. Eleverna jag intervjuade på gymnasiet uppfattade inte att de hade problem med sin vardag i skolan.

Värdegrunden i praktiken Arbetet ger en översikt om forskning och teori kring värdegrunden.Med hjälp av personliga intervjuer vill vi kartlägga om lärare och elever upplever att man utifrån värdegrunden kan få en lugn och trygg skola. / Basic values in practise

Syftet med vår studie är att undersöka huruvida skolor, utifrån rektorers perspektiv som dess pedagogiska ledare, arbetar med integration. Vi fokuserar på hur skolorna enligt rektorer förhåller sig till styrdokument och elevpopulationen. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer med sju högstadierektorer på sju olika skolor i en utvald kommun. Vårt teoretiska utgångsläge inbegriper ett sociologiskt förhållningssätt till våra empiriska data. Huvudresultatet i uppsatsen är att eleverna i den undersökta kommunen inte får likvärdig utbildning eftersom det på skolorna saknas handlingsplaner och mål för hur integrationsarbetet skall fortlöpa, vilket försvårar elevernas möjligheter att möta samhället.

Tillit är centralt i ett välfungerande och stabilt samhälle. Människor behöver känna tillit både till samhällets institutioner och till andra människor i samhället för att kunna samarbeta och upprätthålla social sammanhållning. Denna studie ämnar att undersöka faktorer som hotar social tillit, med särskilt fokus på mångfaldens inverkan på tilliten. Enligt en etablerad tes inom samhällsvetenskapen utgör mångfald ett hot mot social tillit, men Sverige, som har upplevt hög invandring sedan 1930-talet, visar en konstant hög nivå av tillit trots ökad mångfald. Detta väcker frågor kring andra faktorer som kan påverka tillit på lokal nivå, såsom kommunala variationer i homogenitet och ekonomisk jämlikhet. Datamaterialet hämtas från den Västsvenska SOM-undersökningen 2019, samt kompletterande statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) och Sveriges Television (SVT) för att undersöka sambandet mellan etnisk sammansättning, ekonomisk jämlikhet och social tillit. Resultaten visar att etnisk mångfald minskar social tillit, även om sambandet är relativt svagt.

Den här studien behandlar elevers meningsskapande kring den biologiska mångfalden i förna som samlats in på skolgården. Syftet med denna studie är att generera kunskap om vad direkta naturmöten i kombination med estetiska aktiviteter får för konsekvenser för elevers meningsskapande i mötet med ett ekosystem. Med hjälp av observation, ljudupptagning och fotografier av elevers teckningar har data insamlats under fyra olika aktiviteter bestående av utforskande, estetiskt arbete och gruppdiskussioner. De elever som deltar i studien går i årskurs 1 och skolan där studien genomförts ligger i en förort till Stockholm. Det insamlade datamaterialet analyserades med praktisk epistemologisk analys (PEA) för att operationalisera det meningsskapande som sker hos eleverna. Resultatet visar att direkta naturmöten, i detta fall förna insamlad på skolgården som närstuderas, väcker elevers engagemang och fantasi. Vidare blir det synligt att de upptäckter som görs leder till meningsskapande där tidigare erfarenheter reaktualiseras och transformeras till nya sammanhang. Resultatet visar även att elevernas interaktion med organismerna präglas av lekfullhet, omsorg och empati och att konstnärliga aktiviteter kan tillföra ytterligare dimensioner till meningsskapandet genom de olika artefakter som används under processens gång. Detta kan ha relevans för lärare som har ett intresse av att vidareutveckla sin naturvetenskapsundervisning genom ett mer mångfacetterat arbetssätt.

Syftet med studien var att fördjupa kunskapen kring hur elevers flerspråkighet synliggörs i förskoleklassen. Det undersöktes genom att ta reda på hur lärare planerar för och arbetar med språklig mångfald i undervisningen, samt hur den språkliga mångfalden blir synliggjord för eleverna i klassrumsmiljön. Under två dagars observation av en lärare i förskoleklass, följt av en intervju, framkom det att lärarens förhållningssätt till flerspråkighet var avgörande för de flerspråkiga elevernas förståelse, deltagande och interaktion i undervisningen. När läraren medvetet synliggjorde den språkliga mångfalden bidrog det till ett ökat deltagande och ökad interaktion i klassrummet. Resultatet av studien gav indikationer på att det finns behov av mer utbildning för lärare gällande andraspråksinlärning och transspråkande som pedagogik. Trots en vilja att möta de flerspråkiga elevernas behov, finns inte kunskap om hur det kan göras i praktiken. Avslutningsvis ger studiens resultat implikationer för ytterligare forskning om vilket stöd och vilken kunskap som delges yrkesverksamma lärare i mötet med flerspråkiga elever i skolan.

This study aims to increase the understanding of how social workers experience “Diversity”- within their working group. The study focuses on the significance of ethnic origin and gender when differences meet, taking into consideration the interaction between categories of ethnicity and gender. Considering the imbalances of power and cultural differences when social workers stereotype “the other/ the others”.This study is based on a qualitative hermeneutic scientific tradition. The research method used consisted of semi-structured interviews with six social workers’. The respondents of this study were between 35 and 65 years old, two men and four women, some born in Sweden and some abroad. There was a wide variety of professional backgrounds within the study group. The empirical material was analysed by using two interrelated theoretical approaches: diversity in relation to intersectionality analysis and gender theory. And even including the “insiders” and “outsider” - theory, as previous research often connects the “insiders” and “outsiders”- theory to diversity and the beforementioned theories this study is based on. This study describes distinctions with different intersections between a number of factors regarding the individual’s cultural background; national, racial, ethnic, age, gender, and educational background. It aims to reflect how individual ideas about cultural differences are related to prejudicial values and judgmental norms. These values then give rise to conflicting thinking patterns between the “insider and outsiders”. In particular there was a significant divide between the respondents with Swedish background and with a foreignbackground; and division based on gender. Both cultural background and gender turned out to be the most challenging for this study.This study shows how the respondents identified the importance of the workplace reflecting a diverse cross-section of the community. They argued, among other things, that if there were greater tolerance for and experiences of different views and values, it would encourage cooperation in the workplace as well as a healthier “working climate”. Conclusively, this study shows that a heterogeneous group can increase the idea of “insiders and outsiders”, resulting in obstacles and barriers within the working group, which could cause complications and impacts on the construction and maintenance of positive working relationships. / Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur socialarbetare upplever mångfaldi arbetsgruppen d.v.s. olikheterna inom arbetsgruppen som finns socialarbetarna emellan, med fokus på betydelsen av etnicitet och könstillhörighet, som utgörande grund för maktrelationer - och med hänsyn till kulturella skillnader och social arbetarnas föreställning om ”den andre”/ ”de andraDenna undersökning utgår ifrån en kvalitativ hermeneutisk vetenskaplig tradition. Den kvalitativa forskningsmetoden består av semistrukturerade intervjuer som omfattar sex socialarbetare. Respondenterna är mellan 35 och 65 år gamla. Socialarbetarna har olika yrkesbakgrunder och inkluderar både inrikes- och utrikesfödda; med och utan utländskbakgrund. De intervjuade är två män och fyra kvinnor. Analysen av det empiriska materialet utgår från begreppet mångfald i anslutning till intersektionellanalys och genusteori.Mångfaldsbegreppet skildrades som distinktioner mellan människor, där det uppstodintersektioner mellan skillnader. Olikheterna ansågs framför allt vara kulturella med hänsyn till etnicitet och könstillhörighet, och därmed kollektivt förankrade. Med kulturavsåg informanterna essentiella skillnader som ofta var nationella och etniskt kulturella men även ålders- och utbildningsmässiga.Det uppmärksammades även hur individuella föreställningar om kulturella skillnader varkopplade till fördomsfullhet, värderingar och normer, som kunde ge upphov till ett vi-och detänk mellan respondenterna med svensk - och utländsk bakgrund - och mellan och kvinnor och män. Detta ansågs vara den största utmaningen med mångfald med hänsyn till etnicitets och könstillhörighet. Social arbetarna ansåg att det fanns ett behov att arbeta för en ökad mångfald på arbetsplatsen. De menade att om det rådde större tolerans och acceptans för olika synsätt och värderingar, så skulle det främja samarbetet och arbetsklimatet.

No description available.

This study is about a group of young people aged 15–22, with different ethnic backgrounds and how they perceive and experience work on integration and diversity within the youth work in Uniting Church in Sweden located in Södertälje. The study is based on interviews with three young people, an employed pastor in the congregation and a representative from the congregational board.  Different themes emerged in the interviews which were then analyzed with the help of some key concepts, a theory regarding structures and the construction of identity, and a theory regarding theology and practice within congregations.  The study shows that it is important to reflect on communication and that communication between diverse groups, ethnic or other, can be challenging in a congregation. Also, that young people who grow up between different cultures in a congregation may have difficulty identifying with a group.