SAMMANFATTNING Titel: Är positiv särbehandling aktuellt? – Den positiva särbehandlingens inverkan på rekryteringsarbetet inom offentlig sektor. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Medul Aurangazeb och Rebecca Råsberg Handledare: Kristina Mickelsson och Pär Vilhelmson Datum: 2016 – Januari Syfte: Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur rekryterare inom organisationer arbetar och hur de styrs av positiv särbehandling. Metod: Studien har gjorts utifrån en kvalitativ metod för att få en helhetsförståelse kring begreppet positiv särbehandling och empiriskt material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Tio rekryterare inom den offentliga sektorn har intervjuats och materialet har därefter analyserats samt bearbetats med hjälp av den teoretiska referensramen, för att sedan presentera ett resultat av data. Resultat & Slutsats: Studien har visat att positiv särbehandling kan ha en inverkan i en organisations rekryteringsprocess. Vissa organisationer ansåg sig inte ha behov av att nyttja positiv särbehandling, medan andra tillämpade den genom riktad annonsering och för att kunna skilja två lika kvalificerade kandidater åt i slutfasen av rekryteringsprocessen. Med hjälp av att aktivt arbeta med positiv särbehandling kan en organisation få en jämnare könsfördelning och därmed uppnå mångfald. Förslag till fortsatt forskning: För att få ett ytterligare perspektiv behöver fler kvalitativa intervjuer göras för att fastställa hur organisationer inom offentlig sektor skapar och upprätthåller mångfaldiga arbetsgrupper om de inte arbetar utifrån positiv särbehandling. Det skulle även vara intressant att undersöka vidare om synen på jämställdhet har förändrats hos rekryterare och chefer inom organisationer. Studiens bidrag: Det finns skilda åsikter kring positiv särbehandling och den kan lätt missförstås. Studien har bidragit till att om positiv särbehandling tillämpas på ett korrekt sätt sker ingen diskriminering och kandidaten anställs utifrån sin kompetens samt att organisationen kan uppnå mångfald. Genom att öppna vägar för underrepresenterade grupper med riktad annonsering samt gå ut i samhället för att locka en bredare grupp av individer, kan även leda till ökad mångfald. Nyckelord: positiv särbehandling, kön, kvinnor, rekryterare, motstånd, mångfald / ABSTRACT Title: Is affirmative action up to date? - The influence of the affirmative action on recruitment in the public sector. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Medul Aurangazeb and Rebecca Råsberg Supervisor: Kristina Mickelsson and Pär Vilhelmson Date: 2016 - January Aim: The purpose of this study is to gain a better understanding of how recruiters in organizations work and how they are controlled by affirmative action. Method: The study was based on a qualitative method to get an overall understanding of the concept of affirmative action and the empirical data were collected through semi-structured interviews. Ten recruiters in the public sector have been interviewed and the material is then analyzed and processed using the theoretical framework, this to report the results of the data. Conclusions: The study shows that affirmative action can have an impact on an organization's recruitment process. Some organizations did not have the need to use affirmative action, while others applied it with advertising and to be able to distinguish between two equally qualified candidates at the final stage of the recruitment process. By working actively with affirmative actions an organization can get a more equal gender balance and achieve diversity. Suggesstions for future research: In order to get an additional perspective more interviews are needed to determine how public sector organizations create and maintain diverse working groups, this if they do not work on the basis of affirmative action. It would also be interesting to further investigate if recruiters and managers view of equality has changed within organizations. Contribution of the thesis: There are different opinions regarding affirmative action and it can easily be misunderstood. The study has contributed with, if affirmative action is applied correctly, there is no discrimination and the candidate is hired based on their qualifications and the organization can achieve diversity. By making the way easier for underrepresented groups with targeted advertising, and go out into the community to attract a broader group of individuals, this could also lead to increased diversity. Key words: affirmative action, gender, women, recruiters, resistance, diversity

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den politiska debatten kring friskolor fördes under åren 1996 och 2006 i Sveriges tre största dagstidningar. I studien undersöks även vilka argument de politiska agitatorerna använder sig av i ledar- och debattartiklar och vilka politiska skiljelinjer som kan åskådliggöras. Vidare vill uppsatsen undersöka hur den politiska diskursen påverkas av debattörernas avsikter och handlingsutrymme. Uppsatsen vilar på en kvalitativ grund där de artiklar som studerats valts ut utifrån en ämnesmässig relevans. Den hermeneutiska metoden har använts i studien för att kunna tolka det skriva på en objektiv grund. I uppsatsen beskrivs friskolornas historiska bakgrund och hur politiken har sett och ser på friskolorna. Uppsatsen visar att den politiska debatten kring friskolor i dagstidningarna handlar om vem som skall ha makten över utbildningen d.v.s. om huvudmannaskapet över skolan skall tillhöra staten eller familjen. I åren som uppsatsen undersöker märks hur den politiska debatten under 1996 mer kännetecknas av en övergripande ideologisk strid om skolan. Under 2006 finns denna konflikt kvar men utifrån andra förtecken där politiker kan agera på ett mer friare sätt i förhållande till sitt eget partis uppfattning i frågan.

Abstrakt.Syftet med denna studie är att ta reda på vad som kan göras i trädgårds- och balkongmiljöer för solitära bins överlevnad, då arter redan gått förlorade eller är rödlistade på grund av dåliga förutsättningar i fråga om habitat. Hur kan utformningen av designförslag se ut för trädgård och balkong? Vad innehåller lämpliga habitat samt hur ser hotbilden ut för solitära bin? Målet med denna litteraturstudie var att finna svar på mina frågeställningar. Utifrån de fakta som framkommit från resultaten har sedan designförslag utformats för trädgårds- och balkongmiljöer. Ökad biotopyta från forna tiders mosaiklandskap kan i ny tappning utformas som trädgårds- och balkongmiljöer i form av giftfria och blomrika små ängar, blommande kantzoner, diken och rabatter, krukväxter, blommande träd och buskar. Solitära bin behöver husrum, vatten att dricka och mat att äta i form av nektar- och pollenrika växter. De behöver blommande växter från tidig vår till sen höst för att överleva. Viktigt att sprida kunskap och förståelse för hur solitära bin lever sina liv så att människor kan samarbeta för att nå långsiktiga hållbara habitatlösningar. Solitära bin behöver många blommande växtytor som kan fungera som spridningskorridorer in i de urbana miljöerna där varenda liten kvadratmeter blommande yta har betydelse. Solitära bin ökar i antal med ökad biotopyta är fakta som designförslagen baserats på. Förödande hot för solitära bin är bland annat blombrist i urbana miljöer, besprutning med olika gifter, tambin som sprider sjukdomar, människans rädsla för små kryp samt förändrade livsmiljöer. / Abstract. The purpose of this study is to find out what can be done in gardens and balconies for solitary bees survival, species have already been lost or are red-listed because of poor conditions in terms of habitat. What can design-proposals look like for gardens and balconies? What do suitable habitats contain and what do threats look like for solitary bees?The goal with this literature study was to find answers to my questions. Based on facts that emerged from the results, design proposals have been made for gardens and balconies. Increased biotope-surface from ancient times mosaic-landscape can in modern environments like gardens and balconies be designed as non-toxic and flower-rich meadows, flowering border zones, ditches and flower beds, potted plants, flowering trees and shrubs. Solitary bees need shelter, water to drink and food to eat as in nectar and pollen-rich plants. They need flowering plants from early spring to late autumn to survive. It´s important to spread knowledge and understanding how solitary bees live their lives, that people can cooperate to achieve long-term sustainable habitat solutions. Solitary bees need many flowering plant-surfaces that can act as dispersal corridors in to urban environments, where every single square meter flowering-surface is of importance. Solitary bees increase in number with increasing biotope-surfaces which are facts that design proposals are based on. Devastating threats for solitary bees are floral shortage in urban areas, spraying with various poisons, domestic bees spreading diseases, human fear of small insects and altered habitats.

This study examines how the themes of Swedish society- and working life are depicted in two textbooks for SFI, (Swedish For Immigrants); Mål 2 and Samspråk 2. Do the students receive a language that is useful for an active life in society and on the labour market through this educational material? Mål 2 and Samspråk 2 have been reviewed partly by a hermeneutic content analysis, partly via two interviews and two phenomenological surveys, targeted towards students, and towards teachers. The interviews of the two teachers show that Mål 2 is suitable for pupils at the C-level and at the beginning of the D-level and that Samspråk 2 prepares the students well for the national and final D-test. The content analysis shows that among the 193 pages of Mål 2, only about 20 deal with the theme of working life, while the societal themes are dealt with in about ten pages, but also occasionally woven into the text. The diversity in today's Swedish society  does not appear in the text, writing tasks are not included in the  textbook and the student is not fully challenged linguistically by the sentence structure in the fictional texts, though the nonfiction texts are more sufficiently challenging. Regarding Samspråk 2, the societal life permeates the text, while the work theme is treated in four chapters of six. The content is clearly inclusive in terms of diversity and the text is linguistically challenging, for some pupils perhaps even too challenging. The survey targeted towards the teachers regarding Mål 2 gave 57 % positive responses and thus 43 % negative responses. Regarding Samspråk 2 there were not enough responses, only three. Regarding the student responses on Mål 2, 79 % of the student responses were positive, while 87 % of the student responses regarding Samspråk 2 were positive.

<p><strong>Purpose: </strong>The essay was designed to examine what impact an increased media concentration in the provincial press may have on the society in the future. I also had the intention to create a greater understanding of the concept of media concentration and how the media groups relate to the public interest.</p><p> </p><p><strong>Method: </strong>The work with this study was conducted by using methods from the qualitative methodological arsenal through interviews with, for the study, relevant informants, but also through a case report on the Stampen Group. The selection of informants had a background and a breadth which secured the credibility in this survey. The starting point was taken in previous research via a deductive approach where I tested how existing theories match reality.</p><p> </p><p><strong>Conclusion: </strong>After completing this study should be noted that all respondents believe we will see a greater concentration of ownership in the Swedish media market in the future, and that it will reduce diversity. However, there are steps to take which I believe can work well in theory but perhaps not always in practice. Despite some of these measures, the owners in recent years has been fewer and fewer and controlled more and more segments of the media market. In the future, new and harder methods must be used and perhaps tougher legislation, that puts an end to this, is an option. Isn't it strange and very ironic that we, today, have hundreds of cable television channels, and new media technology that the access to control the information is more centralized than ever before?</p>

Syfte: Att med utgångspunkt i artiklarna 3 och 4 i FN:s konvention om urfolk och lokala samhällens rättigheter och artikel 8j i konventionen om biologisk mångfald undersöka samers nyttjanderätt till privategendom. Artiklarna väcker en rad intressanta frågeställningar. Jag kommer koncentrera mig på att diskutera självbestämmandet och ägandets legitimitet utifrån ett kollektivistiskt och ett individualistiskt perspektiv. De perspektiven står samhällsfilosoferna Karl Marx och Robert Nozick för. Jag kommer även undersöka ägande som rättighet, dels utifrån ovanstående men även utifrån Wesley Hohfeld och Onora O’Neills rättighetsteorier och analyser. Slutligen kommer jag använda statsvetaren Elinor Ostroms empiriska studie av gemensamt ägda resurssystem och de analyser hon gör kring dessa i boken Allmänningen som samhällsinstitution. För att sedan med rättighetsteorierna som ram väva ihop teorierna kring självbestämmande och ägandets legitimitet med Ostroms slutsats om kollektivt ägda resursers fördelar. För att förhoppningsvis landa i att allmänningar kan vara mer socialt och klimatmässigt hållbara och därför är artiklarna och implementeringen av dem viktig, inte bara för samerna som folk utan även för en långsiktigt hållbar utveckling.

I Dalarna finns en komplicerad ägostruktur med många ägare och smala skiften i både odlings- och skogsmarker. Bakgrunden till det är att marken i Dalarna historiskt inte gått i arv till den äldste sonen utan har delats mellan alla arvingarna, inklusive döttrarna. I dessa områden har det inte genomförts något laga skifte. Sedan 1972 har man genomfört omarronderingar i Dalarna. En omarrondering är en övergripande fastighetsförändring av fastighetsstrukturen, vilket ska skapa möjlighet till ett mer rationellt jord- och i form av större brukningsbara ytor. Omarronderingar pågår i dag i ett flertal länder både i Norden, resterande Europa och Asien. Omarronderingen används framför allt som ett landsbygdsutvecklande verktyg. På uppdrag av regeringen år 2010, genomförde Länsstyrelsen i Dalarna, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Lantbrukarnas riksförbund och Lantmäteriet ett projekt för att ta fram en långsiktig strategisk plan för omarronderingen i Dalarnas län. I den här rapporten läggs en långsiktig plan fram med målsättningar att snabba på processen med omarronderingarna, att samverkan med jord- och skogsbrukets intressenter ska stärkas, ansvarsfördelning mellan berörda myndigheters ska förtydligas och stärkas genom att en ny och effektiv omarronderingsprocess ska genomföras. En omarrondering ska enligt den här långsiktiga planen generera en årlig ökning i skogsproduktionen. Ökningen ska på sikt leda till sysselsättning, högre produktion inom skogsindustrin samt ökade skatteintäkter. I de ägosplittrade områdena visar statistik att det finns ett större antal skyddsvärda områden men att det är betydligt lägre andel formellt skyddad mark på grund av att ägosplittringen komplicerar natur- och kulturvård. Eftersom omarronderingen drivs med knappa resurser finns det därför små marginaler att lösa natur- och kulturvårdslösningar. Detta leder i sin tur att miljökvalitetsmålen som regeringen har tagit fram inte kan uppnås. Den långsiktiga planen jag precis nämnde lyfter främst fram det perspektiv som anses grynna den samhällsekonomiska nyttan och tar inte upp de konsekvenser som en omarrondering medför på natur- och kulturvärden. Syftet med den här uppsatsen är därför att undersöka vilken attityd olika aktörer har till omarronderingsprocessen samt hur de resonerar kring omarronderingens framtida konsekvenser. Vilka direkta och indirekta effekter och konsekvenser omarronderingen kan ha, då främst för natur- och kulturmiljöer på grund av att dessa får stå tillbaka för den samhällsekonomiska nyttan i Leksands kommun. Detta har gjorts genom att intervjua berörda aktörer och brukare i omarronderingsprocessen samt att jag har använt analysverktyg såsom ett orsak- och verkandiagram samt illustrationer i form av kartor. Leksand har en rik kulturhistoria och har varit befolkat sedan stenåldern. Det som har varit mest markant för Leksands kulturlandskap är fäbodsystemen. Det har gjort att det har varit ett extensivt bete i väldigt stora delar av Leksand. Dessutom leder skogsbete till en stor flora fauna i dessa skogar, i alla fall under hävd. Ett problem idag är att det inte finns tillräckligt med pengar att skydda de skyddsvärda områden som finns i de ägosplittrade områdena. Detta gör att det är upp till markägarens vilja att se till att kultur- och naturlandskapet bibehålls till stor del. En annan aspekt i denna uppsats är att det är tydligt att de problem som finns i natur- och kulturmiljövården i omarronderingen speglar de problem som finns i natur- och kulturvården i stort. Det är den klyftan som idag finns mellan den ekonomiska och ekologiska aspekten. Problematiken ligger i stort att när en omarronderingsprocess är avslutad sker avverkningar inom omarronderingsområdena för att markägaren ska kunna finansiera omarronderingen. Detta medför att de områden som under inventeringen identifierades hamnar i en riskzon. Omarronderingsprocessen skapar bättre ägoförhållande för en enskild individ, den förändrar de direkta värdena i natur- och kulturmiljöer såsom att man förändrar förutsättningarna för fäbodar, jord- och skogsbruk. Däremot förändrar den i sig inte förutsättningarna för natur- och kulturvården men den skapar sårbarhet i landskapet som samhället inte är redo för, vilket gör att vi förändrar landskapet mer än vad det är tänkt. Omarronderingen gör att områden som har varit skyddade genom komplicerade ägostrukturer öppnas upp för ett rationellt brukande, vilket både ger en direkt och en indirekt effekt på kultur- och naturvärden.

Syftet är att undersöka hur personal arbetar med samverkan och hur vårdnadshavare i förskolans verksamhet  beskriver samverkan mellan hem och förskola i mångkulturella verksamheter. I förskolans läroplan (Lpfö98/2010) står det att förskolan ska ge vårdnadshavare delaktighet och inflytande i samspel med den individuella familjens behov. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat personal och vårdnadshavare vad de tycker är betydelsefullt för en god samverkan. Undersökningen har genomförts med hjälp av medvetna öppna frågor följt av följdfrågor. Resultaten har jämförts mellan personal och vårdnadshavare för att undersöka respektives perspektiv på samverkan. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av personal och vårdnadshavare har en klar bild av vad samverkan är för dem och gav under intervjuerna intressanta förslag på olika samverkansformer. I resultatet framkom det att den övergripande samverkansformen var den dagliga kontakten som verkade vara den mest uppskattade samverkansformen mellan hem och förskola. Undersökningen syftar till att kunna bidra till en praktisk kunskapsproduktion för personer som arbetar och vistas i en mångkulturell verksamhet. / The purpose of the study is to investigate how staff works with collaboration and how the caretakers describe the interaction between home and preschool on three multicultural activities. The purpose and research question is to find out how staff and caretakers relate to collaboration work in preschool. According to the revised curriculum (Lpfö98/2010) the pre-school should provide caretakers involvement and influence in interaction with the individual family needs. We have through qualitative interviews asked staff and caretakers what they think is important for a good collaboration. The survey was conducted by means of conscious open-ended questions followed by supplementary questions. The results between staff and caretakers have been compared to take part of both staff and caretakers perspectives on collaboration. The results of the survey show that the majority of staff and caretakers have a clear picture of what collaboration is for them and gave during the interviews interesting proposals on forms of collaboration and what it means for them. The result showed that the overall form of cooperation was the daily contact that proved to be the most valued form of cooperation between home and preschool. Participants in the survey said that the daily contact was the most important because it was seen as a quick and easy way to be able to both give and receive information on the individual child's stay in preschool. The study aims to contribute to a practical knowledge production for people who work and participate in the multicultural activities. / <p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p>

Denna kvalitativa studie undersöker gymnasielärares inställning till begriplighet i engelskundervisning och bedömning utifrån styrdokumentens skrivning om uttal. Förhållningssätt till standarder och styrdokumentens framhållande av engelskämnets kommunikativa funktion diskuteras dels i ljuset av att engelskan har blivit ett kontaktspråk mellan talare vars modersmål inte är engelska, dels genom att fokusera på uttal generellt och på frågeintonation specifikt. Eftersom antalet icke infödda engelsktalande är vida fler än infödda och det är mycket svårt att nå upp till idealet att tala som en infödd, problematiserar forskare detta ideal, och framhåller strategier som effektiviserar kommunikation. Skolans styrdokument föreskriver en varierad internationell input och tydlig, ledig output. Därmed kan lärarens preferenser inverka på bedömningen av begriplighet så, att inföddlikt uttal ges högre betyg än uttal som färgats av elevens förstaspråk. Studien antyder att gymnasielärare som intervjuats föredrar ett inföddlikt uttal och att talängslan är ett problem. En mer pluralistisk syn på uttal skulle dels kunna sänka garden hos inlärare, dels förbereda dem på faktiska språksituationer och realistiska mål.

Till följd av en ökad global migration har Sverige blivit ett mångkulturellt land där det talas många olika språk. Detta medför att sjuksköterskan möter patienter med språk, regler och normer som kan skilja sig från deras egna. Avsaknaden av ett gemensamt språk mellan sjuksköterskan och patienten försvårar sjuksköterskans dagliga arbete samt kan vara ett hinder att möta patientens behov. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av språkbarriärer i vårdandet, med fokus på kommunikation och omvårdnad samt att beskriva hur sjuksköterskorna hanterar språkbarriärer. Metod en litteraturöversikt som var baserad på 15 vetenskapliga artiklar såväl kvalitativa, kvantitativa som mixmethod. Resultatet visade att det fanns frustration, osäkerhet samt oro hos sjuksköterskorna vid vård av patienter då ett gemensamt språk saknades. Studien visade tre huvudteman: samt tio subteman som hade betydelse för hur språkbarriär påverkar sjuksköterskans arbete och vården. Slutsats Komplexiteten och utmaningen med att vårda patienter som inte kan värdlandets språk och den påverkan det har på vården och sjuksköterskans dagliga arbete tydliggjordes. Kommunikation är en förutsättning för att patienten kan vara delaktig med sin egen vård och möjliggör att kommunicera om sina behov. / As a result of increased global migration, Sweden has become a multicultural country where it is spoken in many different languages. This means that healthcare professionals such a nurses encounter patients with language, rules and standards which may differ from their own. The lack of a common language between the nurse and the patient complicates the nurse's daily work and can be a barrier to meet the patient's needs. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of language barriers, with a focus on communication and care and to describe how nurses deal with language barriers. Method: The study is a literature review based on 15 scientific articles which consists of qualitative, quantitative and a mix method of the two. Results The results showed that the nurses' experience frustration, and anxiety due to uncertainty when caring for patients when a common language was missing. The study revealed three main themes: and ten subthemes that are important to how the language barrier affects the nursing profession and health care. Conclusion: The results has shown the complexity and challenge faced when caring for patients who cannot speak host language and the impact it has on patients health care and nurse's daily work. Communication is a prerequisite for the patient so that they can be involved in their own care and also enables to communicate their needs.