<p>Syftet med det här examensarbetet har varit att synliggöra blivande pedagogers föreställningar om hur mångkulturellt arbete kan komma att se ut för dem när de kommer ut i förskolan men även att reflektera över hur utbildningen har förberett dem. I litteraturgenomgången har Förskolans mål som relaterar till mångkultur och kritik mot lärarutbildningen behandlats. Därefter har olika begrepp så som kultur, mångkultur, mångkulturell, interkulturell och interkulturalitet bearbetas för att skapa en klarare bild över vad dessa innebär och utifrån det utforma en teoretisk referensram.</p><p>Studien har en kvalitativ ansats och materialet bestod av fyra intervjuer av lärarstuderande med inriktning mot förskolan. Semi-strukturerade frågor har använts i syfte att synliggöra en mångfald av uppfattningar hos informanterna.</p><p>Undersökningen visade att de blivande pedagogernas upplevelser tyder på att Lärarutbildningen mot förskolan är förberedande till att möta en kulturell mångfald men även att ämnesområdet behöver behandlas mera. Två av de blivande förskollärarna riktar kritik mot två kurser samtidigt som de är positivt inställda till en annan. De blivande pedagogerna visar att de är optimistiska inför den kommande yrkesrollen men de menar att det kommer bli en stor utmaning. Dessutom framgår det att det finns ett <em>vi </em>och <em>dem </em>tänkande i de blivande förskollärarnas föreställningar vilket innebär att även i situationer där de har goda intentioner kan deras förhållningssätt bidra till att <em>svenskhet</em> som norm vidmakthålls.</p>

<p>Gymnasieskolans litteraturundervisning bygger till stor del på en kanontradition, i vilken förmedlandet av ett kulturarv är centralt. I en kulturell mångfald finns anledning att problematisera kanon utifrån de demokratiska värden skolan har i uppdrag att förmedla. Syftet med föreliggande uppsats är att problematisera svenskämnets litteraturundervisning i en mångkulturell samhällsutveckling, samt undersöka svensklärares uppfattningar av det egna litteraturvalet. En empirisk studie har genomförts för att se vilka värderingar gymnasieskolans litteraturval grundar sig i. Resultatet analyseras utifrån de utbildningsfilosofiska riktningarna; progressivism, perennialism och rekonstruktivism ur vilka lärares uppfattningar av litteraturval kategoriseras. I uppsatsens empiriska studie kan utrönas att kanoniserade verk har en given plats i litteraturundervisningen, dock finns tendens i de intervjuade lärarnas uppfattningar till ett förändrat litteraturval.</p>

<p> </p><p>Syftet med arbetet är att få en inblick i invandrarelevers perspektiv på vilka möjligheter och svårigheter de upplever i lärande och undervisning i mångkulturella skolor, samt hur deras olika erfarenheter relaterade till kulturell bakgrund påverkar lärandeutvecklingen. I forskningsbakgrunden presenteras lärandeteorier och riktlinjer som betonar vikten av att elevernas bakgrunder och erfarenheter involveras i lärandet. Interkulturell pedagogik beskrivs som ett möjligt förhållningssätt i undervisningen och forskning kring lärares upplevelser i mångkulturella skolor presenteras. Genomgången av tidigare studier kring invandrarelevers situation i mångkulturella skolor berör språkliga och kulturella aspekter, liksom bostadsområdets betydelse och problematisering av identitetsbegrepp. Uppsatsens empiriska del består av kvalitativa intervjuer med sex invandrarelever i grundskolans senare del, fördelade på två skolor med mångkulturell elevsammansättning. Eleverna vittnar om en öppenhet och tolerans för olika kulturer och menar att de inte lägger någon vikt vid kulturell bakgrund varken i vänskapsrelationer eller i relationen till lärare. Flerspråkigheten och den mångkulturella elevsammansättningen beskrivs av eleverna huvudsakligen som positiv och berikande. Däremot beskriver de inte att elevernas kulturella bakgrunder behöver tas tillvara i undervisningen. Språkutveckling i svenska ses av eleverna som avgörande för den egna kunskapsutvecklingen.</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p>Today’s society is multicultural which can lead to racism and prejudices. Racism is created by prejudices and values. These values and prejudices are passed on to the children through media parents and/or society. The children then make these values to their own. To prevent racism everybody has to be involved. School is a place where the teachers can start to prevent racism by for example using books that is related to the subject. By reading and talking about the books, the children get the opportunity to learn about others opinions and thoughts on racism. The teacher can start by discussing what happens in the book and then more on to talking about questions from real life. Children that are given the opportunity to discuss racism are given a better chance to understand and change their values and prejudices.</p>

<p><strong><p>Abstract</p><p> </p></strong>Our society is becoming increasingly multicultural and so are our schools. This study raises the question of how teachers are working to promote multi-culture and how they can create an understanding of the diversity in the classroom. One way is to use the literature. Literature is already well integrated by many teachers and widely used by pupils. By making use of literature related to multi-culture, pupils can get a deeper understanding of our society. A fiction book can be more exciting than a textbook. The reader can identify with the characters in the book and have the opportunity to make a thrilling way to knowledge. By reading and discussing relevant literature, the pupils get a chance to hear others' reflection concerning multi-culture. They may also enhance their vocabulary by reading literature. In the result, we read that it differs a great deal in how teachers make use of literature related to multi-culture. According to an interviewed librarian, there are a lot of titles dealing with this topic.</p>

Syftet med det här examensarbetet har varit att synliggöra blivande pedagogers föreställningar om hur mångkulturellt arbete kan komma att se ut för dem när de kommer ut i förskolan men även att reflektera över hur utbildningen har förberett dem. I litteraturgenomgången har Förskolans mål som relaterar till mångkultur och kritik mot lärarutbildningen behandlats. Därefter har olika begrepp så som kultur, mångkultur, mångkulturell, interkulturell och interkulturalitet bearbetas för att skapa en klarare bild över vad dessa innebär och utifrån det utforma en teoretisk referensram. Studien har en kvalitativ ansats och materialet bestod av fyra intervjuer av lärarstuderande med inriktning mot förskolan. Semi-strukturerade frågor har använts i syfte att synliggöra en mångfald av uppfattningar hos informanterna. Undersökningen visade att de blivande pedagogernas upplevelser tyder på att Lärarutbildningen mot förskolan är förberedande till att möta en kulturell mångfald men även att ämnesområdet behöver behandlas mera. Två av de blivande förskollärarna riktar kritik mot två kurser samtidigt som de är positivt inställda till en annan. De blivande pedagogerna visar att de är optimistiska inför den kommande yrkesrollen men de menar att det kommer bli en stor utmaning. Dessutom framgår det att det finns ett vi och dem tänkande i de blivande förskollärarnas föreställningar vilket innebär att även i situationer där de har goda intentioner kan deras förhållningssätt bidra till att svenskhet som norm vidmakthålls.

Abstract   Our society is becoming increasingly multicultural and so are our schools. This study raises the question of how teachers are working to promote multi-culture and how they can create an understanding of the diversity in the classroom. One way is to use the literature. Literature is already well integrated by many teachers and widely used by pupils. By making use of literature related to multi-culture, pupils can get a deeper understanding of our society. A fiction book can be more exciting than a textbook. The reader can identify with the characters in the book and have the opportunity to make a thrilling way to knowledge. By reading and discussing relevant literature, the pupils get a chance to hear others' reflection concerning multi-culture. They may also enhance their vocabulary by reading literature. In the result, we read that it differs a great deal in how teachers make use of literature related to multi-culture. According to an interviewed librarian, there are a lot of titles dealing with this topic.

Syftet med arbetet är att få en inblick i invandrarelevers perspektiv på vilka möjligheter och svårigheter de upplever i lärande och undervisning i mångkulturella skolor, samt hur deras olika erfarenheter relaterade till kulturell bakgrund påverkar lärandeutvecklingen. I forskningsbakgrunden presenteras lärandeteorier och riktlinjer som betonar vikten av att elevernas bakgrunder och erfarenheter involveras i lärandet. Interkulturell pedagogik beskrivs som ett möjligt förhållningssätt i undervisningen och forskning kring lärares upplevelser i mångkulturella skolor presenteras. Genomgången av tidigare studier kring invandrarelevers situation i mångkulturella skolor berör språkliga och kulturella aspekter, liksom bostadsområdets betydelse och problematisering av identitetsbegrepp. Uppsatsens empiriska del består av kvalitativa intervjuer med sex invandrarelever i grundskolans senare del, fördelade på två skolor med mångkulturell elevsammansättning. Eleverna vittnar om en öppenhet och tolerans för olika kulturer och menar att de inte lägger någon vikt vid kulturell bakgrund varken i vänskapsrelationer eller i relationen till lärare. Flerspråkigheten och den mångkulturella elevsammansättningen beskrivs av eleverna huvudsakligen som positiv och berikande. Däremot beskriver de inte att elevernas kulturella bakgrunder behöver tas tillvara i undervisningen. Språkutveckling i svenska ses av eleverna som avgörande för den egna kunskapsutvecklingen.

Gymnasieskolans litteraturundervisning bygger till stor del på en kanontradition, i vilken förmedlandet av ett kulturarv är centralt. I en kulturell mångfald finns anledning att problematisera kanon utifrån de demokratiska värden skolan har i uppdrag att förmedla. Syftet med föreliggande uppsats är att problematisera svenskämnets litteraturundervisning i en mångkulturell samhällsutveckling, samt undersöka svensklärares uppfattningar av det egna litteraturvalet. En empirisk studie har genomförts för att se vilka värderingar gymnasieskolans litteraturval grundar sig i. Resultatet analyseras utifrån de utbildningsfilosofiska riktningarna; progressivism, perennialism och rekonstruktivism ur vilka lärares uppfattningar av litteraturval kategoriseras. I uppsatsens empiriska studie kan utrönas att kanoniserade verk har en given plats i litteraturundervisningen, dock finns tendens i de intervjuade lärarnas uppfattningar till ett förändrat litteraturval.

Syftet med denna uppsats var att undersöka åtta förskollärares inställning och förhållningssätt till mångkultur i förskolan. En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer användes och totalt intervjuades åtta stycken förskollärare från en homogen- och en heterogen förskola. Resultatet visade att förskollärarna var positivt inställda till mångkultur men att de hade svårt att lyfta fram mångkulturen i verksamheten. Ingen av förskollärarna tog tillvara på barns kulturella olikheter i vardagen utan endast vid planerade tillfällen. Resultatet visade också att det inte fanns några nämnvärda skillnader mellan de två förskolorna när det gällde att ta tillvara på barns olika kulturella bakgrund. Vi kunde dock se att förskollärarna på den heterogena förskolan kommit längre i sin förståelse om mångkultur än de på den homogena förskolan. En slutsats som kan dras är att ett interkulturellt arbetssätt inte kan infinna sig om man endast är positiv till mångkultur. Inte heller om mångkulturen sätts i ett rum för sig. För att blivande lärare ska kunna tillgodose sig ett interkulturellt synsätt är det viktigt att lärarutbildningen tar upp dessa frågor.