Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som skapar trygghet för nyanlända ungdomars livssituation i skola och samhälle, samt om det finns eventuella skillnader utifrån ett elev- och lärarperspektiv. Detta har besvarats utifrån följande frågeställningar; Vilka personer, platser, händelser och aktiviteter hjälper till att skapa trygghet och framtidstro för dessa ungdomars tillvaro och lärande? Hur upplever ungdomarna sin vardag i denna övergångssituation? Vilken roll har skolan, vad är värdefullt för ungdomarna? Finns det några skillnader i hur elever och lärare uppfattar Centrum för Introduktion i Skola (CIS) som verksamhet, gällande undervisning, bemötande, elevernas trygghet och framtidstro? Metoden för denna studie är intervju med hjälp av ljudupptagning, intervjuerna har genomförts med sex stycken nyanlända ungdomar samt två stycken undervisande lärare på CIS. Bearbetning och analys av insamlad data utfördes under diskussion utifrån ljudupptagningen. Resultatet av vår studie visar att CIS har ett välfungerande arbetssätt för nyanlända ungdomar och fungerar som en fast punkt som skapar trygghet i elevernas livssituation, samt att relationen mellan lärare och elever är viktigt gällande trygghetsaspekten. Det framkommer även att elevernas möjlighet till integration i och utanför skolan bör vidareutvecklas, det vill säga skolan bör skapa goda förutsättningar för att knyta nya sociala kontakter.

Uppsatsen syftar till att synliggöra framställningen av islam i läroböcker i religionskunskap för grundskolans senare år. En analys har genomförts för att se om en stängd och exkluderande eller öppen och inkluderande uppfattning om islam framkommer. Detta har gjorts utifrån Runnymede Trusts teoretiska modell. Undersökningsmetoden är en ideologikritisk textanalys och teorierna som applicerats är dels nämnda Runnymede Trust och dels socialkonstruktionismen, vilken använts för att spegla hur bilden av en grupp konstrueras. Det framkommer att det finns stängda uppfattningar om islam i alla tre läroböckerna. Lärare måste därför vara medveten om detta för att motverka etnocentrism och islamofobi i klassrummet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gymnasieungdomar tänker och reflekterar kring begreppet mångkultur och dess innebörder. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på fokusgruppsintervjuer som undersökningsmetod. Två fokusgruppsintervjuer har genomförts med fem deltagare i varje. Samtliga av deltagarna gick tredje året på gymnasiet i yrkesförberedande program. Undersökningen visar att deltagarna i studien har övergripande negativa tankar kring mångkultur. Flera av dem menar att det innebär betydligt fler problem i samhället än det ger möjligheter. Det uttrycks även en viss motvilja till att leva i ett mångkulturellt samhälle och flera av deltagarna talar till förmån för ett monokulturellt alternativ. Vidare framkom det i materialet negativa tankar kring invandring och främmande kulturer där negativ kvinnosyn och hedersmord var de mest framstående samtalsämnena i båda fokusgrupperna. Flera av deltagarna poängterar dock att de problem de ser med det mångkulturella samhället inte är enskilda individer eller gruppers fel utan att det är samhället som bär det övergripande ansvaret för problematiken.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka olika typer av konflikter med kulturella förtecken som förekommer mellan olika aktörer på mångkulturella skolor och hur konflikterna hanteras. Empirin är baserad på en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie som utfördes under våren 2011 med sex kvinnliga lärare på två mångkulturella skolor med inriktning 7-9. Det erhållna resultatet pekar på att det förekommer kulturella konflikter av olika typer. De mest framträdande konflikterna handlar om rasism och hierarkier samt olika förhållningssätt till kroppsspråket, orden och röstläget. Respondenternas erfarenheter kring konflikthantering delades in i olika teman där medvetenhet, kommunikation, respekt och vikten av en tydlig strategi var mest framträdande.

Studiens syfte är att undersöka hur lärarstudenter ser på villkoren för goda relationer mellan lärare och föräldrar genom observationer från sin verksamhetsförlagda utbildning. I studien genomfördes intervjuer på lärarstudenter med utbildningsinriktning förskola och skolans tidigare år. Genom intervjuerna framkom det att det finns olika sätt att skapa goda relationer och att handledarna till informanterna har haft olika engagemang i att skapa goda relationer. Det har också framkommit att lärarstudenter inte känner sig tillräckligt kunniga i att skapa goda relationer mellan lärare och förälder vilket har skapat en otrygghet hos dem. Det finns också tendenser till att det är skillnad mellan manliga och kvinnliga lärare och hur de hanterar konflikter och relationerna.

<p>Syftet med studien är att visa hur lärare på en mångkulturell skola ser på interkulturell</p><p>undervisning. Vi grundar vår undersökning på fem intervjuer som vi har gjort med lärare på en</p><p>mångkulturell skola. De lärare som har ställt upp är verksamma på en högstadieskola i södra</p><p>Sverige. Utöver intervjuerna har vi använt oss av litteratur som har varit relevant för</p><p>undersökningen. I vårt arbete utgår vi från den hermeneutiska tolkningsmetoden vid analys av</p><p>våra intervjuer. Resultatet visar att lärarna är en eniga om språket är en viktig del i</p><p>undervisningen på en mångkulturell skola. Dock skiljer sig kunskaperna om innebörden av</p><p>begreppet interkulturell undervisning.</p>

Today’s society is multicultural which can lead to racism and prejudices. Racism is created by prejudices and values. These values and prejudices are passed on to the children through media parents and/or society. The children then make these values to their own. To prevent racism everybody has to be involved. School is a place where the teachers can start to prevent racism by for example using books that is related to the subject. By reading and talking about the books, the children get the opportunity to learn about others opinions and thoughts on racism. The teacher can start by discussing what happens in the book and then more on to talking about questions from real life. Children that are given the opportunity to discuss racism are given a better chance to understand and change their values and prejudices.

The purpose of this study is to investigate whether and how some teachers in primary education in a multicultural area discussing the interculturality in their teaching with students from grades 1-3. It also aims to examine how students’ cultural interactions in the classroom are expressed.

Syftet med studien är att visa hur lärare på en mångkulturell skola ser på interkulturell undervisning. Vi grundar vår undersökning på fem intervjuer som vi har gjort med lärare på en mångkulturell skola. De lärare som har ställt upp är verksamma på en högstadieskola i södra Sverige. Utöver intervjuerna har vi använt oss av litteratur som har varit relevant för undersökningen. I vårt arbete utgår vi från den hermeneutiska tolkningsmetoden vid analys av våra intervjuer. Resultatet visar att lärarna är en eniga om språket är en viktig del i undervisningen på en mångkulturell skola. Dock skiljer sig kunskaperna om innebörden av begreppet interkulturell undervisning.

Uppsatsen syftar till att få en inblick i hur dubbla etniciteter gestaltas och konstrueras i två svenska samtida självbiografier. Utifrån en narrativ textanalys har jag velat ge en tolkning av min frågeställning som övergripande handlar om identitetskonstruktion och hur skildringar av dubbla etniciteter gestaltas i samtida litteratur. Det empiriska materialet utgörs av två självbiografier som har fungerat som analysunderlag. Genom att analysera författarnas texter har jag närmat mig författarnas komplexa skildringar av sina dubbla etniska identiteter. Begrepp som identitet, etnicitet, nationalism, kultur, den Andre och Homi K. Bhabhas teori om hybriditet har varit användbara i min analys. Undersökningen visar på hur författarnas berättelser skildrar olika positionerar och förhållningssätt gentemot normerande strukturer.