Denna undersökning handlade om lärares attityder till eurocentrism i kurserna historia 1b och historia 1a1 i svensk gymnasieskola. Är undervisningen i dessa kurser eurocentrisk och tror lärare att en eurocentrisk undervisning kan påverka elever med annan kulturell bakgrund än svensk? Vilka faktorer styr lärares innehåll, planering och genomförande av kursmoment i historia 1b och historia 1a1? Hur kan lärare arbeta med utomeuropeiska perspektiv och fenomen i dessa kurser? Dessa är några frågor som diskuterades i denna undersökning.   Metodmässigt utgick undersökningen från intervjuer med sex yrkesverksamma lärare. Dessa lärare intervjuades med hjälp av några intervjufrågor och intervjuerna ämnade att se till deras tankar och attityder om ämnet i fråga.   Det framgår av undersökningen att de intervjuade lärarna till stor del såg sin egen undervisning som eurocentrisk. Flera lärare menade att undervisningen till övervägande del var eurocentrisk medan några menade att det rådde en ganska jämn balans mellan europeisk och utomeuropeisk historia. Flera av lärarna visade även en tro på att elever med annan kulturell bakgrund än europeisk kan påverkas av en eurocentrisk undervisning, i vilken utsträckning och vilken typ av påverkan som skedde fanns inget enhälligt svar. Avslutningsvis gav alla lärare flera exempel på hur lärare kan arbeta med utomeuropeiska perspektiv och fenomen i sin framtida undervisning.

Vi valde att utforma skisser på en applikation som har till uppgift att förenkla informationsutbytet mellan vårdnadshavare och personal vid inskolning i förskolan. Med denna produkt vill vi även öka medvetenheten om tekniska verktyg som hjälpmedel i förskolans verksamhet. Vi har undersökt om det finns något behov av en applikation i denna bemärkelse genom att utföra intervjuer. Vi har i detta arbete utgått från ett sociokulturellt perspektiv där vår produkt kan ses som ett medierade redskap i kommunikationen mellan människor. Utvärderingen på applikationsskisserna påvisade ett stort och genuint intresse och den feedback som vi mottog fungerade som inspiration till hur vi senare kan vidareutveckla applikationen med nya förbättrade funktioner för att göra produkten så eftertraktad som möjligt.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare tolkar begreppet mångkultur samt hur de förhåller sig relationellt till lärandeobjektet. Studiens forskningsfrågor är: Hur tolkar förskollärare begreppet mångkultur? Vilken betydelse anser förskollärare att det relationella arbetet har för deras intentioner gällande mångkultur i förskolan? Vi har utgått från kvalitativ metod i form av intervjuer. Insamlad empiri har analyserats utifrån en fenomenografisk analysmodell. Tidigare forskning (Lunneblad, 2013 Lahdenperä, 2008 Björn-Willens, 2006 Ljungberg, 2005) visar på att begreppet mångkultur är komplext för förskollärare att förhålla sig till i sitt uppdrag utifrån läroplanens mål och riktlinjer. Resultatet av studien visar att det finns olika synvinklar att förhålla sig till kring begreppet mångkultur. I den fenomenografiska analysen utgick vi från ett utvecklingspedagogiskt perspektiv samt ett relationellt perspektiv. Vi upptäckte att perspektiven kan i samspel utveckla varandra. Analysen kategoriserades in i teman vi fann i intervjuerna, komplexiteten i begreppet, relation till föräldrar samt utvecklingsmöjligheter. Slutsats för denna studie är att mångkultur kan bidra till gemenskap och samspel beroende på hur förskollärare tolkar begreppet och värdesätter relationer. Förskollärarens medvetenhet kring sina egna värderingar och tankar om mångkultur är betydelsefull för att kunna möta andra människor och därmed utveckla den mångkulturella verksamheten.

No description available.

Bildlärares och elevers förståelse av subjektiva upplevelser i olika bildmässiga sammanhang utifrån kultur och värderingar, är essentiell för kommunikation och utveckling i ett mångkulturellt klassrum. För att undvika missförstånd kan lärare med hjälp av kulturkompetens och ett interkulturellt perspektiv lättare uppfatta en sådan situation. Skolverkets studier visar dock att två tredjedelar av elever i högstadiet inte har kunskap om analys och tolkning av bilder. Resultatet i studien visar att intresset för interkulturell lärar- och elevkompetens inom bildämnet växer utanför Sverige, där forskningsresultat visar exempel på framgångsrik undervisning. Interkulturell kommunikation har även fått uppmärksamhet inom svensk utbildning, men bilddidaktisk forskning i ämnet är begränsad. Svenska läroplaner nämner inte interkulturalitet i bildämnet överhuvudtaget. Denna systematiska litteraturstudie fokuserar på betydelsen och vikten av bildlärares och elevers förståelse för varandras upplevelser i bildämnets olika bildsammanhang. Studien utgår därför från en kvalitativ ansats. Syftets och frågeställningarnas grundkonstruktion vilar på aktuell, vetenskapligt förankrad, bilddidaktisk forskning . Frågeställningarna behandlar användningen av bildämnet som ett verktyg för interkulturellt lärande, bildlärares interkulturella kompetens samt behovet av interkulturell kommunikation i bildämnet.

Denna studie handlar om pedagogers tankar kring förberedelsen av barn inför ett mångkulturellt samhälle. Enligt strävansmålen i läroplanen för förskolan ska barnen förstå de värden som finns i en kulturell mångfald och förberedas inför livet i ett internationaliserat samhälle. Barngruppernas sammansättning varierar mellan olika förskolor, områden och städer. Det finns förskolor med såväl kulturellt homogena som kulturellt heterogena barngrupper. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur pedagoger kan arbeta för att förbereda barn inför ett liv i ett mångkulturellt samhälle oavsett hur barngruppens sammansättning ser ut. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersöktes följande frågeställningar, vilket förhållningssätt har pedagogerna till mångkultur i förskolan? Hur upplever pedagogerna att de arbetar med mångkultur? Urvalet för intervjuerna baserades på förskolans socioekonomiska område för att ge variationer i pedagogernas uppfattningar och förskolans kontext. Intervjuerna har analyserats utifrån ett interkulturellt perspektiv med hjälp av en begreppsmodell konstruerad efter teorin. Resultatet visar att pedagogerna i studien inom vissa aspekter arbetar interkulturellt oavsett barngrupp men barngruppens sammansättning kan försvåra möjligheterna till ett genomgående interkulturellt arbete i förskolan. Slutsatsen är att ett interkulturellt förhållningssätt är möjligt oavsett förskola men det interkulturella arbetssättet kan försvåras av områdets socioekonomiska status samt barngruppens sammansättning.

Syftet med studien är att få en inblick i hur tre lärare i årskurserna två, fyra och fem ser på, och bemöter, flerspråkighet i sitt vardagliga arbete i skolan. De metoder som används för materialinsamling är intervjuer med tre klasslärare och klassrumsobservationer i deras klasser på samma skola. Resultaten från intervjuerna visar att de undersökta lärarna på skolan säger sig vara positivt inställda till flerspråkighet. Under observationerna i lärarnas klassrum visar dock en av dem att hon inte tolererar andra språk än svenska. En inre frustration av när hon hör andra språk än svenska kan ha lett till att hon inte tolererade andra språk än svenskan. Den andra läraren visar sig vara positiv till flerspråkighet genom att hon tillåter sina flerspråkiga elever att hjälpas åt på deras respektive modersmål. Den tredje läraren i studien visar att han är positiv till flerspråkighet genom att vara på gott humör när han hör andra språk än svenska i klassrummet. I klassrumskontexten agerar han dock på olika sätt.

Lärande i det svenska språket är av vikt för barn med annat modersmål än svenska. Språkliga erfarenheter ska läras in i en tidig ålder för att inte leda till svårigheter i språklärandet. Eventuella svårigheter kan senare påverka barnens kommande skolgång och framtida studier. Språket är viktigt eftersom det ger oss ett kommunikativt verktyg som behövs för att leva i samhället. Syftet med denna studie är att få förståelse för pedagogers arbetssätt och förhållningssätt gällande inlärning i svenska som andraspråk för barn med utländskt modersmål. Studiens två forskningsfrågor är: ”Vilka arbetssätt uttrycker pedagoger utifrån sina horisonter i arbetet med språkutveckling med barnen?” samt ”Vilka utmaningar utifrån sina erfarenheter ger pedagoger uttryck för i arbetet med språkutveckling med barnen?” För att besvara dessa forskningsfrågor genomfördes samtalsintervjuer med pedagoger på två avdelningar i en mångkulturell förskola. Dessa intervjuer ljudinspelades och transkriberades varefter transkriberingarna blev analyserade utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. De hermeneutiska tolkningar som uppkommit genom samtalsanalysen har därefter utgjort resultatet till denna forskningsstudie. Sammanfattningsvis visade studien att de förhållnings- och arbetssätt som pedagogerna uttryckte var öppensinnade och empatiska. Pedagogerna ville stötta barnen i att lära sig svenska, samt vara goda förebilder för barnen i hur de själva använder det svenska språket. De utmaningar som pedagogerna uttryckte var bristande kommunikation med föräldrarna samt att få vara en del i en mångkulturell kontext och bidra till att barnen ges ett utvecklande språklärande i svenska. Studiens slutsats blev att om språklärande i svenska för barn med annat modersmål än svenska ska ske, krävs både engagemang, intresse, lyhördhet och tydlighet hos pedagogerna. Utöver detta behöver de också förhålla sig till barnens individuella språkkompetenser och bakgrunder samt att använda varierade arbetssätt och resurser för att kunna erbjuda barnen ett så utvecklande språklärande som möjligt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida novellerna ”Goda råd är dyrare än rubiner” (1995) och ”Ingen trolldom till salu” (1964) kan bidra till främjandet av en mångkulturell undervisning. Mer specifikt fokuserar analysen på hur begreppen språk, globalisering och kolonialism kan ses som olika uttryck för makt i novellerna och hur det kan användas i svenskämnets värdegrundsarbete. Materialet som har använts är, förutom de två analyserade novellerna, Ania Loombas postkoloniala teorier och Martha C. Nussbaums utbildningsfilosofiska idéer om världsmedborgaren och narrativ fantasi. Resultatet visar att begreppen är sammankopplade och utgör, i novellerna, exempel på olika maktfaktorer som format dagens samhälle. Novellerna utgör därmed en bra grund för vidare diskussioner om rasism, maktförhållanden och global samverkan, vilket kan kopplas samman med värdegrundsarbetet. Slutligen visar resultatet att det vore fördelaktigt att tillämpa utomeuropeisk litteratur i undervisningen eftersom det ger möjlighet för elever att utveckla narrativ fantasi.

InledningForskning kring den interkulturella pedagogiken redogör för möten mellan individer ochgrupper. Det är en hög grad ett förhållningssätt med didaktiska val och medvetenhet kringbarn kulturella bakgrunder. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie är Socialarepresentationer där vårt tänkande påverkas av den miljö vi befinner oss i. Socialarepresentationer är symboliska och kommer till uttryck genom artefakter, visuella bilder, ickelingvistiska ljud och ord och det ligger till grund för vår verklighet. Förskollärarens uppdragär att bevara kulturarvet samtidigt som mångkulturella barn ska integreras i förskolansverksamhet. Förskollärarens dilemma blir att balansera dessa i en verksamhet för varje enskiltbarn.SyfteSyftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare resonerar om interkulturellpedagogik i förskolan.MetodStudien har använt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Sammanlagthar sju förskollärare deltagit i ljudinspelade intervjuer på tre förskolor.ResultatResultatet har delats in i 2 huvudrubriker, Interkulturellt förhållningssätt som språklig ochkulturell inkludering och Hur kultur symboliseras i miljön. Det framkommer i resultatet attförskollärarna i studien arbetar med interkulturell pedagogik på en rad olika sätt. Framförallthandlar det om att uppmärksamma och förbereda barn att möta andra kulturer. Till en stor delär språkutveckling en omfattande del i det interkulturella förhållningssättet men tillika såbeskriver förskollärarna att det handlar om en öppenhet och respekt för mångkulturellafamiljer. Avslutningsvis beskriver förskollärarna att föräldrasamverkan är en viktig del i hur de väljer att representera och symbolisera kulturer i förskolan.