Sverige har tagit emot massor av flyktingar varav många av dessa är familjer, men även ensamkommande barn. Barnfamiljerna har blivit erbjudna förskoleplatser i mån av plats. Trycket är högt och det är många barn som väntar i kö. De som fått plats får tar del av hur den svenska förskolan fungerar och dess verksamhet. Studien som är gjord på en förskola i Skåne har studerat hur förskolan mottager flyktingbarnen. Studien utgår från intervjuer som görs på förskolan där frågor ställts och pedagogerna svarar. Pedagogerna finns nära till hands på bästa möjliga sätt, de är som ett nav för familjerna där man försöker besvara frågor mellan himmel och jord. Många av barnen har familjemedlemmar kvar i hemlandet vilket gör att pedagogerna blir ett fysiskt stöd genom närhet och omsorg för de behövande barnen. Studien analyserar pedagogernas upplevelser och berättar hur pedagogerna gör för att hjälpa barnen att komma på rätt spår , från introduktionsförskola till en vanlig förskola. / Sweden has received plenty of refugees, of which many of these are families, but also unaccompanied children. Children's families have been offered pre-school places subject to availability. The pressure is high and there are many children waiting in line. The receiving site must take note of how the Swedish preschool works and its activities. The study is made in a kindergarten in southern Sweden have been studying how preschool receives refugee children. The study is based on interviews conducted at the preschool where the questions asked and the teachers responsible. Educators are close at hand in the best possible way, they are like a hub for families where one tries to answer questions between heaven and earth. Many of the children have family members left at home, which means that teachers will be physically supported by the closeness and care for the needy children. The study analyzes the teachers' experiences and tells how educators are doing to help kids get on track, from the introduction kindergarten to a regular kindergarten

Sverige är ett mångkulturellt samhälle vilket ökar vikten av att inkludera en mångkulturellutbildning redan i förskolan. Mångkultur är ett svårdefinierat begrepp vilket kan medföra otydligheter kring det mångkulturella i förskolans styrdokument. I vår studie är syftet därför att undersöka hur förskollärare från två olika områden i Sverige, med olika grad av mångkulturalitet representerat, upplever fenomenet mångkultur. En kvalitativ metod med intervjuer för att samla in data har använts och sedan analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar på olika uppfattningar av fenomenet mångkultur bland de intervjuade förskollärarna där barngruppens sammansättning var en påverkande faktor. De slutsatser vi dragit är att förskollärarna upplever mångkultur som ett stort och brett fenomen,och att inställningen till ämnet varierar från positivt till krävande. Inställningarna hos förskollärarna varierade till stor del utifrån det område förskolläraren jobbar i.

<p>Socialarbetare som arbetar med barn och ungdomar och deras föräldrar kommer i sitt arbete ofta i kontakt med människor med en annan kulturell bakgrund än den egna. På grund av detta kan det vara viktigt att tala om mångkulturellt socialt arbete.</p><p>Syftet med denna uppsats är att belysa hur socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom uppfattar mångkulturellt socialt arbete. I denna uppsats är den valda frågeställningen följande: Vad innebär mångkulturellt socialt arbete för socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom?</p><p>Studien är en kvalitativ studie som bygger på fem samtalsintervjuer med socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar inom Stockholms stad. De teorier som använts för att analysera det empiriska materialet är mångkulturalism och universalism.</p><p>De resultat som framkommit i analysen visar på att socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar anser att mångkulturellt arbete innebär att man skall respektera varje människa utifrån dennes förutsättningar och erfarenheter och att man som socialsekreterare bör skaffa sig kunskap om andra kulturer än den egna.</p>

No description available.

Förskolan är en arena som omfattas av många olika kulturer. Denna studie syftar till att undersöka, analysera och diskutera hur förskollärare arbetar för att inkludera olika kulturer i förskolans verksamhet, samt vilka möjligheter och utmaningar arbetet medför. Vi vill också undersöka hur de arbetar för att uppmärksamma barns egna kulturarv. Studien präglas av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer. Dessa har genomförts med sju verksamma förskollärare i norra delen av Sverige. Studiens resultat visar att det mångkulturella arbetssättet bör innefattas av bland annat kommunikation, nyfikenhet, förståelse och en ömsesidig respekt. Inkluderandet av olika kulturer kommer till uttryck i vardagliga situationer exempelvis under samlingar då barnen får möta sånger, ramsor, flaggor och “Google Earth”. Det framkommer även i resultatet att barns kulturarv uppmärksammas genom att förskollärarna oftast belyser högtider, traditioner och de olika språk som finns i barngruppen. Sammanfattningsvis ses arbetet med mångkultur som berikande och spännande samtidigt som det är komplext. Efter genomförd studie kan vi dra slutsatsen att pedagogens förhållningssätt har en stor betydelse för hur arbetet formas och relationer skapas i verksamheten.

<p>Studiens syfte var att undersöka vad verksamma förskollärare har för inställning till bilderboken samt dess kopplingar till förskolan, läroplan och mångfald. Det empiriska resultatet föregås av en forskningsbakgrund som berör bilderboken, dess roll i förskolan samt kopplingar till läroplanen och mångfaldsperspektiv.</p><p>Studien var av kvalitativ karaktär bestående av semistrukturerade intervjuer. Det empiriska resultatet består av intervjuer med sju verksamma förskollärare. I resultatet redogörs för vad de har berättat om gällande bilderbokens roll på respektive förskola samt vad för tankar de har kring urval av bilderböcker. Vidare berörs även deras tankar kring kopplingar till läroplanen och mångfaldsperspektivet, utifrån bilderboken.</p><p>Resultatet visade att samtliga förskollärare anser att bilderboken har en viktig roll i förskolan. Fem av de sju intervjuade berättade att barnen på respektive förskola har ständig tillgång till samtliga bilderböcker som finns på förskolan. Biblioteket belyses som en viktig komponent när det kommer till bilderboksanvändning och samtliga pedagoger menade att de brukar besöka biblioteket. Förskollärarna uttryckte att barnen till stor del är delaktiga i urval av de böcker som de använder på förskolan. De brukar dock titta igenom de böcker barnen valt ut innan de används, vilket kan vittna om att det finns en uppfattning att vissa böcker är <em>bra</em> att använda inom förskolan och andra inte. De böcker som används stämmer väl överens med den <em>barnlitteraturkanon</em> som återfinns i tidigare forskning, och flertalet av de titlar som nämns är äldre titlar.</p><p>Att en av de viktigaste komponenterna i en bra bilderbok är att den fångar barnen, är något som flera av förskollärarna gav uttryck för. Majoriteten av dem ansåg att bilderboken kan vara ett redskap till samtal. Bilderboken tycks vara betraktat utifrån dess pedagogiska och didaktiska nyttoaspekter, mer än ur estetisk synpunkt. Samtliga pedagoger var överens om att det finns fog för att använda bilderboken i förskolan utifrån läroplanen. Majoriteten av förskollärarna ansåg detta utifrån att språket stimuleras via bilderboken. En av dem ansåg även att bilderboken kan stärka barns identitet och en annan att boken kan hjälpa till att sätta normer och värden. En uppfattning om att problem kan bemötas och bearbetas via bilderboksanvändning är dock något som tycks återfinnas hos samtliga förskollärare.</p><p>Flertalet av de intervjuade förskollärarna ansåg att det är av vikt att det finns en mångfald representerad i de böcker som används på förskolan. Mångfaldsbegreppet tycks dock vara svårtolkat och perspektivet nämndes överlag inte som aktuellt i de vardagsböcker som pedagogerna använder. Däremot nämnde pedagogerna några mer specifika böcker som de anser vara relevanta ur ett genusperspektiv samt mångkulturellt perspektiv. När mångfald i bilderböcker kommer på tal så var det alltså mer specifika ämnesböcker som nämndes snarare än ett grundläggande perspektiv i samtliga böcker. Det erhållna resultatet ligger till stor del i linje med den tidigare forskning som finns inom området.</p>

Studiens syfte var att undersöka vad verksamma förskollärare har för inställning till bilderboken samt dess kopplingar till förskolan, läroplan och mångfald. Det empiriska resultatet föregås av en forskningsbakgrund som berör bilderboken, dess roll i förskolan samt kopplingar till läroplanen och mångfaldsperspektiv. Studien var av kvalitativ karaktär bestående av semistrukturerade intervjuer. Det empiriska resultatet består av intervjuer med sju verksamma förskollärare. I resultatet redogörs för vad de har berättat om gällande bilderbokens roll på respektive förskola samt vad för tankar de har kring urval av bilderböcker. Vidare berörs även deras tankar kring kopplingar till läroplanen och mångfaldsperspektivet, utifrån bilderboken. Resultatet visade att samtliga förskollärare anser att bilderboken har en viktig roll i förskolan. Fem av de sju intervjuade berättade att barnen på respektive förskola har ständig tillgång till samtliga bilderböcker som finns på förskolan. Biblioteket belyses som en viktig komponent när det kommer till bilderboksanvändning och samtliga pedagoger menade att de brukar besöka biblioteket. Förskollärarna uttryckte att barnen till stor del är delaktiga i urval av de böcker som de använder på förskolan. De brukar dock titta igenom de böcker barnen valt ut innan de används, vilket kan vittna om att det finns en uppfattning att vissa böcker är bra att använda inom förskolan och andra inte. De böcker som används stämmer väl överens med den barnlitteraturkanon som återfinns i tidigare forskning, och flertalet av de titlar som nämns är äldre titlar. Att en av de viktigaste komponenterna i en bra bilderbok är att den fångar barnen, är något som flera av förskollärarna gav uttryck för. Majoriteten av dem ansåg att bilderboken kan vara ett redskap till samtal. Bilderboken tycks vara betraktat utifrån dess pedagogiska och didaktiska nyttoaspekter, mer än ur estetisk synpunkt. Samtliga pedagoger var överens om att det finns fog för att använda bilderboken i förskolan utifrån läroplanen. Majoriteten av förskollärarna ansåg detta utifrån att språket stimuleras via bilderboken. En av dem ansåg även att bilderboken kan stärka barns identitet och en annan att boken kan hjälpa till att sätta normer och värden. En uppfattning om att problem kan bemötas och bearbetas via bilderboksanvändning är dock något som tycks återfinnas hos samtliga förskollärare. Flertalet av de intervjuade förskollärarna ansåg att det är av vikt att det finns en mångfald representerad i de böcker som används på förskolan. Mångfaldsbegreppet tycks dock vara svårtolkat och perspektivet nämndes överlag inte som aktuellt i de vardagsböcker som pedagogerna använder. Däremot nämnde pedagogerna några mer specifika böcker som de anser vara relevanta ur ett genusperspektiv samt mångkulturellt perspektiv. När mångfald i bilderböcker kommer på tal så var det alltså mer specifika ämnesböcker som nämndes snarare än ett grundläggande perspektiv i samtliga böcker. Det erhållna resultatet ligger till stor del i linje med den tidigare forskning som finns inom området.

Socialarbetare som arbetar med barn och ungdomar och deras föräldrar kommer i sitt arbete ofta i kontakt med människor med en annan kulturell bakgrund än den egna. På grund av detta kan det vara viktigt att tala om mångkulturellt socialt arbete. Syftet med denna uppsats är att belysa hur socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom uppfattar mångkulturellt socialt arbete. I denna uppsats är den valda frågeställningen följande: Vad innebär mångkulturellt socialt arbete för socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom? Studien är en kvalitativ studie som bygger på fem samtalsintervjuer med socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar inom Stockholms stad. De teorier som använts för att analysera det empiriska materialet är mångkulturalism och universalism. De resultat som framkommit i analysen visar på att socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar anser att mångkulturellt arbete innebär att man skall respektera varje människa utifrån dennes förutsättningar och erfarenheter och att man som socialsekreterare bör skaffa sig kunskap om andra kulturer än den egna.

Uppsatsen berör problemområdet med mångkulturella möten i gymnasieskolan. Det är ett lärarperspektiv där några yrkesverksamma lärare beskriver sin egen erfarenhet av mötet med muslimska elever. De positiva erfarenheterna dominerar lärarnas synsätt och beskrivning av de mångkulturella mötena. Men beskriver även islam i Sverige idag och hur religionen har anpassat sig till nya förhållanden de senaste 50 åren. Sverige har utvecklats från en enhetskultur till ett mångkulturellt samhälle vilket även påverkat skolan i samma utsträckning. Den litteratur som använts i uppsatsen är religionshistorisk, religionssociologisk och pedagogisk.

Denna uppsats, Den muslimska kvinnan – En diskursanalys av medias framställning av den muslimska kvinnan och slöjan, handlar om hur slöjan och den muslimska kvinnan framställs i olika morgon- och kvällstidningar. Vi har genom att använda oss av kritisk diskursanalys som metod, synliggjort vilka diskurser som skapas kring slöjan och den muslimska kvinnan. Dessa diskurser kan förankras i de negativa diskurser som finns gentemot muslimer i allmänhet. Teorierna som används i studien är postkolonial teori, orientalism och intersektionellt perspektiv, vilka ligger till grund för den analyserande delen. Analysen belyser hur den muslimska kvinnan och slöjan framställs som förtryckets symbol och främmande i den västerländska kontexten. Vi kan också se hur de diskurserna baseras på en allmänt rådande negativ attityd gentemot muslimer. Slöjan används också som en motståndsidentitet i den västerländska hegemonin, som en alternativ identitetsmarkör till det västerländska samhället.