<p>Denna uppsats belyser ur ett lärarperspektiv hur idrottslärare bemöter elever med olika kulturell bakgrund. Syftet med arbetet var att få en uppfattning om elever, med hänsyn till om de har svensk kulturbakgrund respektive annan kulturell bakgrund än svensk, blir bemötta olika av idrottslärare på idrottslektionerna i en skola för alla. Undersökningen grundar sig på 12 observerade idrottslektioner och fem kvalitativa intervjuer med sex idrottslärare, varav två med svensk kulturell bakgrund och fyra med annan kulturbakgrund än svensk. I litteraturen står det att det idag ställs andra krav på skolan än tidigare då inflyttningen av människor med olika kulturell bakgrund ökar och att samtliga som arbetar inom skolans värld måste sätta sig in i vad en kulturell mångfald innebär. Detta medför att det blir en utmaning för personalen eftersom de ska skapa förutsättningar för alla elever att få en bra och kunskapsfylld skolgång i en skola för alla. Observationerna visar att den kulturella bakgrunden har betydelse i idrottslärarnas bemötande av eleverna men ser vi till resultatet av intervjuerna blir svaret ett annat. Det som där avgör idrottslärarnas bemötande är personligheten hos eleverna och deras attityd.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra om och hur vissa utvalda politiska partier i Sverige förhåller sig till det mångkulturella samhället och mångkulturalismen i sina aktuella partiprogram och se hur de olika partierna vill arbeta med de frågor som berör dessa områden. Vidare är syftet att se hur de enskilda partiprogrammen förhåller sig till individuella respektive grupprättigheter.

Samhället blir mer och mer globaliserat. Som studie- och yrkesvägledare kommer man varje dag i kontakt med människor med olika bakgrunder. I vårt examensarbete var vårt syfte att få ökad kunskap om vad individer med utländsk bakgrund har för upplevelse av studie- och yrkesvägledning på vuxenutbildningen. Det centrala i vårt arbete var att få ta del av respondenternas upplevelser för att vi och även andra skulle få ökad kunskap om hur studie- och vägledning kan upplevas då man inte är född och uppvuxen i ett svenskt skolsystem. Detta har vi gjort med hjälp av en kvalitativ metod. Vi har intervjuat fyra individer. Vår förhoppning var inte att skapa en generell bild utan att få ta del av individernas upplevelser. Resultatet visade att individerna inte har full förståelse om innebörden av studie- och yrkesvägledning och att de inte heller helt förstår syftet med studie- och yrkesvägledningen. Ingen av våra respondenter har blivit erbjuden studie – och yrkesvägledning utan samtliga har sökt upp vägledningen på egen hand. Sammanfattningsvis efterfrågar våra respondenter en mer rådgivande och stöttande studie- och yrkesvägledning än vad de upplever sig ha fått idag. Faktorer som påverkar detta har visat sig vara t.ex. brist på information, språk, typ av vägledningssamtal, tid och studie- och yrkesvägledarens nyfikenhet och intresse. Vi har i vår studie jämfört respondenternas upplevelser med forskning och styrdokument som berör området. / The society is becoming more and more globalized. As a guidance counselor you will have daily contact with people who have different backgrounds and conditions. In our study our aim was to enhance the understanding of what kind of experience people with different ethnic background than Swedish have of guidance and counseling in adult education. The essence of our work was to take part of our respondent’s experiences. We wanted to understand how the study and career guidance can be experienced when one is not born and raised in a Swedish school system. We have done this by using a qualitative approach. We have interviewed four individuals. Our aim was not to create a general picture but more to get the benefit of the individuals' experiences. The results show that individuals do not have a full understanding of the meaning of study and career guidance, and they do not fully understand the purpose of it either. None of our respondents have been offered guidance. In conclusion, our respondents want a more consultative and supportive guidance than what they feel they have received. Factors that influence this has proved to be such as lack of information, language, type of counseling, time and the career guidance counselor’s curiosity and interest. We have in our study compared our respondents' experiences with relevant research and policy documents.

Denna uppsats belyser ur ett lärarperspektiv hur idrottslärare bemöter elever med olika kulturell bakgrund. Syftet med arbetet var att få en uppfattning om elever, med hänsyn till om de har svensk kulturbakgrund respektive annan kulturell bakgrund än svensk, blir bemötta olika av idrottslärare på idrottslektionerna i en skola för alla. Undersökningen grundar sig på 12 observerade idrottslektioner och fem kvalitativa intervjuer med sex idrottslärare, varav två med svensk kulturell bakgrund och fyra med annan kulturbakgrund än svensk. I litteraturen står det att det idag ställs andra krav på skolan än tidigare då inflyttningen av människor med olika kulturell bakgrund ökar och att samtliga som arbetar inom skolans värld måste sätta sig in i vad en kulturell mångfald innebär. Detta medför att det blir en utmaning för personalen eftersom de ska skapa förutsättningar för alla elever att få en bra och kunskapsfylld skolgång i en skola för alla. Observationerna visar att den kulturella bakgrunden har betydelse i idrottslärarnas bemötande av eleverna men ser vi till resultatet av intervjuerna blir svaret ett annat. Det som där avgör idrottslärarnas bemötande är personligheten hos eleverna och deras attityd.

Independent schools are a central issue in the school world, the perception of independent schools varies and many people express opinions about them in the media. An independent school is according to the National Agency a school that has a different principal than the county or municipality. Independent schools may not charge fees but their revenue comes from municipal grants from municipalities (Berglund 2007, p. 10). An independent school can be driven by an association, foundation or company and to run an independent school requires a permit from the Education Department. The purpose of this paper is to see how four principals at independent schools with a Muslim profile are working to strengthen their students’ Muslim identity in relation to the society they live in and how schools work with value issues. We also had the intention of studying the schools environment. To help us, we used the following questions: How does the school principal integrate different value issues? What are the principals’ thoughts on their schools work with their students before meeting with the community? What are the principals thoughts on the schools work to enhance their students’ Muslim identity? What is the purpose of the school profile? What is the environment like in and around the school? We have used interviews and observations as a method to find out how principals producing work at an independent school with a Muslim profile, and how they work with students’ identity formation. In this qualitative study, we have interviews with two principals and two assistant principals and observations from three of the schools. Based on our research, we have concluded that there is little to distinguish an independent school with a Muslim profile from a public school. Both are part of the Swedish school system, so they must follow the national curriculum, the time plan, and the Education Act. According to the principals that we interviewed, what distinguishes an independent school with a Muslim profile from a public school is that they serve halal food, girls and boys have separate PE lessons, they have one lesson a week for the school's profile subject (Islam or Arabic), schools have a prayer room that students can access throughout the school day and the school is closed during the Muslim feasts. According to the principals that we interviewed, the main reason for choosing an independent school with a Muslim profile should be because of the work in the schools that is based on building up students’ Muslim identity. They do this for the students meeting with the society they live in, if the schools have built up a solid cultural foundation of the students, the transition to the community much easier. In our social world is the view of knowledge, learning and parenting culture bound. Lahdenperä writes about "learning -through-culture" and with this she means that children learn through their own culture, that shapes them as individuals and through it they learn what is worth to know (Lahdenperä 2003). Our observations revealed various differences between the schools’; the most obvious difference was the religious texts and symbols that were on Sham School. Our observations also showed different connections between the schools’; one was that they were in abandoned buildings, mostly in industrial areas. Another clear connection between the schools was that all had prayer rooms and these floors were covered with a large red carpet. The prayer rooms looked exactly like they do in a mosque. The conclusion of our study is that despite the schools’ public profile, independent schools with Muslim profile, they educate their students in different ways and their priorities are also different. Thus, one can´t assume that all independent schools with Muslim profile works the same way. Just as in public schools, it is about what the staff at the schools believe that the schools purpose and also their efforts to achieve the schools different goals.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur förskollärare, yrkesverksamma på mångkulturella förskolor, arbetar och förhåller sig till kulturella skillnader för att bidra till kulturell jämlikhet inom förskolans verksamhet. Studien bygger på en kvalitativ studie där vi intervjuade två förskollärare från två skilda avdelningar på en förskola i en mellanstor stad. Utifrån studiens syfte och frågeställningar valde vi att använda oss utav Vygotskijs sociokulturella perspektiv i vilket utgångspunkten utgår från tänkande, kommunikation samt relationer till och med andra människor. Studiens resultat visar att förskollärarna har ett grundläggande interkulturellt förhållningssätt genom bland annat bemötandet av barn och vårdnadshavare men att de på grund av begränsade kunskaper och erfarenheter inte har förmågan att tillvarata detta i planeringen av undervisningen. Resultatet visar även på att förskollärarna använder sig av kulturella verktyg i form av kommunikation samt interaktion när de exempelvis efterfrågar om det talas några andra språk i hemmet samt att förskollärarna kommunicerar med såväl barn som vårdnadshavare på andra språk än svenska. I studien framkommer det tydligt hur förskollärarna aktivt arbetar med att se till barns likheter i stället för barns olikheter av rädsla för att det skall uppfattas som förminskande av barn. I studien redovisas det för forskning vilken bland annat redogör för betydelsen av att lyfta fram både likheter samt olikheter som något positivt. Hur förskollärare ser på barns kulturella bakgrund samt olikheter är avgörande för om och på vilket sätt mångfalden synliggörs. I studien framkommer det hur arbetslaget försöker tillvarata barns kulturella olikheter genom att bland annat föra in fraser och ord på andra språk som anses vara relevanta för de barn som vistas på förskolan. I studien framkommer det att förskollärarna saknar verktyg för att tillvarata barns kompetenser i form av ett interkulturellt förhållningssätt är att resultatet visar hur endast ett barn i barngruppen använder sig av det engelska språket. Studiens slutsats redogör för hur ett interkulturellt arbetssätt handlar om att vara öppna för barns kulturella skillnader, språk samt barns olikheter. När förskollärare har förmågan att tillvarata barns olikheter och kulturella skillnader i meningsfulla samt sociala sammanhang möjliggörs det för ett ökat lärande samt utveckling av barns individuella utveckling, sociala kompetenser samt förståelse och respekt för varandras olikheter.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att besvara frågeställningen : ● Vilka didaktiska val är att föredra i ett mångkulturellt samt mångreligiöst klassrum för att motverka de svårigheter och problematik som finns inom religionsundervisningen? Kunskapsöversikten är riktad till blivande och verksamma lärare då den arbetar mot en större kunskap som pedagog för att motverka konflikter och osäkerhet i relation till religionsundervisningen i ett mångreligiöst klassrum. Vi har sökt efter våra sökord på både engelska och svenska via olika databaser tagit fram relevant forskning och därtill viktiga avhandlingar och böcker. För att ställa resultatet på spets lyfts för- och nackdelar med hur religionsundervisning kan vara i form av didaktiska val och hur undervisningens grund planeras upp i antingen tematiskt arbetssätt eller erfarenhetsbaserat arbetssätt, möjligen båda två. I resultatet presenteras även hur de didaktiska valen väljer att presentera olika religioner, vilken plats eleverna får ta och hur diskussioner i klassrummet görs. Resultatet visar på svårigheter i religionsundervisningen på grund av den befintliga timplanen, de utdaterade läromedlen och de olika perspektiven och historierna som måste ta hänsyn till. Genom att diskutera om hur alla elever ska bli inkluderade och likvärdiga i ett mångreligiöst klassrum gällande religionsundervisningen formuleras slutsatsen till att det viktigaste i hela undervisningen är grunden i klassrummet som skapar en trygghet för framtida lärdomar.

Under våra praktikplatser och vid en granskning av kursplanen i historieämnet har vi reagerat på att stora delar av det centrala innehållet är väldigt Europa-centrerat. Det står även att vi som lärare bör arbeta mer med ett mångkulturellt perspektiv i vår undervisning. Vi anser nämligen inte att detta perspektiv speglar sig i läroplanen. Våra huvudområden i examensarbete handlar om vad historielärare har för uppfattning om balansen mellan det eurocentriska och mångkulturella perspektivet i läroplanen. Utöver det hur historielärare beskriver balansen mellan det eurocentriska och mångkulturella perspektivet i sin undervisning. För att reda ut detta kommer vi förklara eurocentrism och mångkulturalism som begrepp och vad det finns för olika perspektiv av dem. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökning i form av intervjuer av historielärare för att få reda på deras attityder och tankar kring vårt valda område. Samtliga av våra informanter arbetar på mångkulturella skolor och vi kan på så sätt få en god inblick i hur dessa lärare ser på kursplanen och deras reflektioner kring sin egen undervisning. Resultatet av dessa intervjuer är enhälligt då samtliga informanter anser att kursplanen i historia är eurocentrisk och att en styrning krävs för att ha det mångkulturella perspektivet i beaktande i sin undervisning. Vidare visar resultatet att balansen mellan eurocentrism och mångkulturalism inom historieämnets kursplan och undervisning i många fall är svår att urskilja, både i kursplanen och i lärarens tolkning av kursplanen. Det är klart och tydligt att de intervjuade lärarna använder till stor del ett eurocentriskt perspektiv i sin historieundervisning vilket skapar en ojämn balans mellan eurocentrism och mångkulturalism.

Bakgrund: Kultur är ett koncept som är individuellt och är även ständigt under förändring. Transkulturell omvårdnad är däremot komplext och innefattar flera begrepp. Att leva i ett mångkulturellt samhälle ställer höga krav på sjuksköterskan att vara flexibel i transkulturella vårdmöten. Målet med dessa möten är att sjuksköterskan och patienten ska skapa en relation som bidrar till tillvaro där patienten kan känna trygghet och får förtroende för den svenska hälso- och sjukvården.Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad i Sverige.Metod: En litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som framkom i två olika databaser. Befintliga artiklar har genomgått en tematisk analys. Resultat: Efter analysering av samtliga artiklar framkom det sex olika teman som utgjorde kommunikation, barriärer, utbildning, personcentrerad vård, könsroller och anhöriga. Dessutom identifierades ett antal kategorier inom varje tema. Konklusion: Det är viktigt att sjuksköterskan ser patientens kultur ur ett individuellt sammanhang då man möter patienter av olika nationaliteter, sexualiteter, samhällsklasser och kulturer. Sjuksköterskan bör vara lyhörd och mottaglig för patientens olika behov för att bygga upp en förtroende relation. / Background: Culture is a concept that is individual and is also constantly changing. Transcultural nursing is however complex and includes several concepts. A multicultural society require high demands on nurses to be flexible in transcultural care. The goal is that the nurse and the patient must create a relationship that contributes to the existence where the patient can feel safe and have confidence in the Swedish health care system.Aim: The aim is to describe nurses' experiences of transcultural nursing in Sweden. Method: A literature review based on 11 scientific articles with qualitative approach that emerged in two different databases. Existing articles have undergone a thematic analysis.Results: After analyzing all the articles six different themes appeared that consisted communication barriers, education, person-centered care, gender roles and relatives. In addition, a number of categories emerged within each theme. Conclusion: It is important that the nurse sees the patient's culture from an individual context when one encounters patients of different nationalities, sexualities, social classes and cultures. The nurse should be sensitive and receptive to patient's different needs to build a trustful relationship.

Enligt Läroplanen för grundskolan, förskolan och fritidshemmet ska undervisningen i ämnet religionskunskap ge möjlighet till “förmågan att resonera kring begreppen etik, moral och livsfrågor utifrån olika perspektiv” (2022, 118). Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med syfte att forska vilka strategier lärare använder i religionsundervisningen i arbete med etik, moral och livsfrågor. Frågeställningar som formulerats utifrån syftet är: “På vilka sätt arbetar lärare med etik, moral och livsfrågor i religionsundervisningen?”, “Vilka utmaningar ställs lärare inför religionsundervisningen kring etik, moral och livsfrågor?” och “Hur påverkar ett mångkulturellt klassrum de utmaningar som kan uppstå?”. Vi har valt att använda det interkulturella perspektivet. Forskning visar på att lärare har svårt att undervisa om etik, moral och livsfrågor i religionsämnet då religion är ett omtvistat ämne. Att arbeta med dessa frågor är därmed ett komplext område men är oundvikligt att komma ifrån när klassrummen präglas av det mångfaldiga samhället vi befinner oss i. Anledningen till att vi valde det interkulturella perspektivet i vår studie, ligger i grund till att dagens skolor är präglade av elever med olika kulturer. På så sätt är det betydelsefullt för oss att forska hur stor betydelse det interkulturella- och mångkulturella klassrummet har för läraren. Resultatet från vår studie visar på att lärarna använder flera olika strategier i undervisningen kring begreppen etik, moral och livsfrågor. Ytterligare visar resultatet på undersökningen att olika läromedel och strategier bör användas i undervisningen för att få en bidragande faktor för kunskapsutvecklingen. Samtidigt visar vårt resultat att ett mångkulturellt klassrum gynnar eleverna eftersom det bidrar till diskussioner och förståelse för varandras bakgrund. Det är därför viktigt att man som lärare skapar dessa goda förutsättningar för att få eleverna att våga förmedla sina värderingar och synpunkter i klassrummen. Viktigt är att tänka på att hålla diskussionerna så neutralt som möjligt så det inte går emot skolans värdegrund. Resonemanget synliggjordes tydligt i resultatet, då det betonades att undervisningen ska bidra till att fostra demokratiska medborgare och på så sätt har lärarna en viktig roll i klassrummet.