Denna studie har som syfte att undersöka vilken innebörd några av de utmaningar som kan uppstå i ett mångkulturellt klassrum kan ha för några grundskolelärare i historia. Studien utgår ifrån två fallbeskrivningar om utmaningar som kan uppstå i ett mångkulturellt klassrum. Den ena utmaningen rör en klassrumssituation där en lärare och elev inte förstår varandras sätt att tolka händelsen utifrån sin förförståelse. Den andra beskrivningen handlar om en elev som ber att få läsa om sitt hemland och läraren blir stressad då detta faller utanför ordinarie undervisningsinnehåll.Metoden som används är ostrukturerade intervjuer med sju lärare, som arbetar vid fyra olika skolor på två olika orter i Sverige.Studien utgår från en existensfilosofisk teori. Där lärarnas tolkning och hantering av de situationer som uppstår i fallbeskrivningarna står i fokus. Till detta får lärarna även beskriva vad de eftersträvar i sin undervisning. Med hjälp av de teoretiska begreppen bearbetas resultaten med avsikten att ge en djupare förståelse för innebörden av utmaningarna för läraren.Studien visar att innebörden av de utmaningar som kan uppstå i ett mångkulturellt samhälle skiljer sig åt för de intervjuade lärarna. En betydande faktor för innebörden är lärarnas tolkning av läroplanens styrning och vad de själva eftersträvar. För de lärare som menar att det eftersträvansvärda hindras av läroplanens styrning innebär utmaningarna ett problem. För de lärare som tolkar läroplanen som möjliggörande för det dom vill uppnå, innebär inte situationerna ett hinder. De upplever snarare situationerna som en möjlighet och ett medel till att uppnå det eftersträvansvärda.

No description available.

Anledningen till att denna studie görs är min hypotes kring inkludering av religioner och traditioner i klassrummet. Min hypotes är att lärare sällan eller aldrig inkluderar andra religioner och traditioner, än de kristna och västerländska, i klassrummet utöver de obligatoriska religionstimmarna. Detta baserat på grund av egna erfarenheter. Det gör mig intresserad av att framöver intervjua lärare för att höra deras tankar och åsikter kring min hypotes och hur de argumenterar kring deras val av planering och upplägg i klassrummet. När jag tänker på kristna och västerländska traditioner tänker jag på pyssel, sång och studiebesök, såsom måla påskägg, göra midsommarkransar, gå på studiebesök i en kyrka (eller avslutning i kyrkan), klippa änglar och så vidare, något jag upplevt är väldigt vanliga företeelser för yngre åldrar i den svenska skolan. Tidigare forskning visar bland annat att vi som bor i Sverige anser att traditioner är viktiga, till exempel skolavslutningar i kyrkan och traditioner är också något lärare verkar hålla fast vid, då ungefär 70% av undervisningen i skolan är traditionell, det vill säga den bedrivs som den alltid har gjort.

Sverige är ett mångkulturellt samhälle, vilket resulterar i att klassrummen även är mångkulturella. Syftet med denna kunskapsöversikt är att få en förståelse om hur ett mångkulturellt klassrum påverkar historieundervisningen. För att få fram information och forskning användes metoden informationssökning och genom sökmotorn SwePub hittades forskning som besvarade syftet samt frågeställningen. Artiklar, licentiats- och doktorsuppsats användes för att få en överblick om vad forskningen säger om hur ett mångkulturellt klassrum påverkar historieundervisningen. Uppsatsen är avgränsad till en svensk kontext, det vill säga hur historieundervisningen påverkas i dem svenska klassrummen.  Resultats delen presenterar hur elevers och lärares historiekultur påverkar historieundervisningen. Men även hur lärare planerar sin undervisning i ett mångkulturellt klassrum samt varför elevers berättelser ska uppmärksammas.  Slutsatsen som dras är att elevers historiekultur kan leda till konflikter och diskussioner i klassrummet, på grund av att eleverna inte delar samma åsikt om en historisk händelse. Men olika perspektiv på samma händelse kan även leda till att eleverna inser att historiska händelser kan ses på olika sätt beroende på vilken historiekultur personen tillhör. Dessutom påverkar historielärares historiekultur indirekt historieundervisning. Lärare sprider historiekulturen genom historieundervisningen eftersom när de berättar om egna erfarenheter och upplevelser är även dessa präglade av historiekulturen. Förutom det har lärare i åtanke att klassen är mångkulturell när de planerar sin undervisning. Historielärare vill undervisa utifrån ett mångkulturellt perspektiv, dock tillåter inte tiden det. Dessutom är det viktigt att elevers berättelser ska uppmärksammas på grund av att exempelvis motverka negativa attityder.

Hur ser bildundervisning ut i andra delar av världen? Vilken syn finns på ämnet bild i andra länder än Sverige? Jag har undersökt hur bildundervisningen ser ut i ett av de områden flyktingar kommer till Sverige från, Kurdistan. För att kunna genomföra min undersökning åkte jag till Kurdistan.Vi lever idag i ett mångkulturellt samhälle, där ett samarbete mellan olika kulturer är nödvändigt för att få det att fungera. Invandringen till Sverige ökade efter andra världskriget. Flyktingar har sedan dess kommit i vågor från olika länder. Vi lever i ett samhälle som blir alltmer globalt och där allt fler människor från olika kulturer och med olika erfarenheter möts i olika sammanhang, till exempel i skolan. Att behandla elevernas kulturella bakgrund som en tillgång i undervisningen kan ge eleverna självkänsla och möjlighet att utvecklas. Min förhoppning är att jag genom denna undersökning kan bidra med kunskap om hur bildundervisningen ser ut i Kurdistan.GestaltningenJag använder kryddan nejlika (mexak- م ێخھ ک på kurdiska), som huvudmaterial. Jag älskardoften av mexak, den påminner mig om mitt ursprung och min barndom. Den påminner migom min mor som nästan alltid bar den rund halsen. Mexak bidrar med ljuvlig doft, god smakoch maximal stämning och har också positiva effekter på hälsan. I den kulturen jag föddes ini, den kurdiska, gör man också smycken av dem.

Bakgrund: Svensk lag bygger på god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Dagens mångkulturella samhälle ställer krav på sjukvården när det kommer till att erbjuda likvärdig vård till alla även till de som inte behärskar språket. Sjukvården ska bedrivas personcentrerat, personcentrerad omvårdnad kräver att sjuksköterska och patient förstår varandra. Därför är det sjuksköterskans professionella ansvar att i mötet med mångkulturen använda tolk för att säkerställa personcentrerad omvårdnad och säker vård. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan använder tolk i mötet med patienten inom hälso- och sjukvård Metod: Litteraturöversikt valdes som metod. Databassökningar för vetenskapliga artiklar genomfördes i Pubmed och CINAHL, 16 artiklar valdes för granskning och analys. Resultat: Två huvudrubriker framkom; sjuksköterskans användning av tolk i mötet med patienten samt faktorer som påverkar sjuksköterskans användning av tolk i mötet med patienten. Under huvudrubrikerna presenteras underrubrikerna; etablera en relation, användning för att genomföra omvårdnad, tolkanvändning för speciella situationer, användning av personal som tolk, användning av närstående som tolk, okunskap och fördomar samt organisatoriska faktorer. Slutsats: Språkbarriärer genererar svårigheter för sjuksköterskan i mötet med patienter som inte behärskar språket vilket kan leda till brister i omvårdnaden samt osäker vård. Det är därför av vikt att problemet belys samt att mer information och utbildning implementeras för att komma till rätta med problematiken då det är sjuksköterskans ansvar att tillgodose personcentrerad omvårdnad till hela befolkningen.

I denna uppsats tas problematiken i lärares upplevelse av lärande och de olika tillvägagångssätt de använder sig av i det mångkulturella klassrummet. Undersökningen är gjord på en skola i Malmö därmed handlar vår uppsats endast om den skolan. De frågeställningar som ställs är: Hur upplever pedagoger elevers lärande på skola A?Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning på skola A?Syftet med uppsatsen är att studera hur lärare upplever lärandesituationen i samband med elevers lärande. Undersökningen är en kvalitativ undersökning som bygger på intervjuer. I teoretiska utgångspunkterna tas pedagogiska teorier upp, interkulturellt lärande samt pedagogiska läromedel. Resultatet visade brister på elevers svenska språkkunskaper som bidrog till hinder i elevers lärande. Dessutom framgick det från intervjuer att lärarna har för lite hjälp från ledning och ordinarie skolmaterial i sin undervisning. Vi kom fram till att rollspel kan fungera som en metod i konflikthantering.

Vi lever idag i ett samhälle som präglas av mångkultur, ett samhälle där vi konstant stöter på olika kulturer, bakgrunder och språk. Skolan blir i många fall en mötesplats för denna mångkultur, och med sig för den några utmaningar i lärarens undervisning. Syftet med denna litteraturstudie är att synliggöra hur forskningen beskriver utmaningar som kan uppstå i SO-undervisningen när den tar plats i ett mångkulturellt klassrum, och hur den föreslår att lärare med hjälp av olika metoder kan hantera dessa utmaningar. Datainsamlingen är sökningar gjorda på ett flertal databaser, där ett urval av artiklar och avhandlingar har gjorts utifrån vårt syfte och våra frågeställningar. Resultatet visar att det finns ett flertal utmaningar som lärare kan komma att möta, varav de mest återkommande handlar om elevers identiteter och identitetsskapande, språkbarriärer, men även hur läromedel och läroplaner i flera länder och situationer skapar begränsningar. Vidare pekar forskning på en rad olika metoder som lärare har att tillgå och kan arbeta med för att ta vara på den mångkultur samhället idag har att erbjuda.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka hur lågstadielärare bäst planerar sin religionsundervisning så inkluderande som möjligt i relation till hur Sveriges religiösa mångfald ser ut idag. Vi kommer generellt skriva om inkludering i relation till religionsundervisningen utifrån ett elevperspektiv där våra valda forskningsartiklar kommer att ligga till grund för arbetet. Men vi kommer också ta upp hur lärare påverkar eleverna genom sitt sätt att planera undervisningen. Arbetets metod består av en systematisk litteraturstudie där vi genom valda sökord sökt fram våra forskningsartiklar i olika databaser. Frågeställningen som genomsyrar hela arbetet är att undersöka hur lågstadielärare kan planera och undervisa om skolämnet religionskunskap där ambitionen är att inkludera alla individer oavsett religiös bakgrund.   Resultat- och analyskapitlet har skrivits utifrån tre huvudrubriker som under arbetets gång framställts då valda artiklar bearbetats. Huvudrubrikerna är religiös mångfald och mångkulturs påverkan på skolan, socialt lärande i relation till religionsundervisningen samt lärarens roll i religionsundervisningen. Under dessa tre huvudrubriker presenteras valda artiklar för att svara på arbetets frågeställning. Vidare i slutsatser och diskussionskapitlet diskuteras och problematiseras artiklarnas innehåll och därmed har ett vidare forskningsområde diskuterats fram. Forskningsområdet blir att undersöka hur pass mycket ens uppväxt egentligen påverkar inom religiösa övertygelser och tankar kring religioner.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra om och hur vissa utvalda politiska partier i Sverige förhåller sig till det mångkulturella samhället och mångkulturalismen i sina aktuella partiprogram och se hur de olika partierna vill arbeta med de frågor som berör dessa områden. Vidare är syftet att se hur de enskilda partiprogrammen förhåller sig till individuella respektive grupprättigheter.</p>