Syftet med det här arbetet är att synliggöra elevers uppfattningar om datorns möjligheter och hinder i relation till deras lärande. Detta är ett område som är intressant att undersöka, eftersom datorn i detta sammanhang ska hjälpa elever i lärandet. Därför bör elevers uppfattningar om datorns möjligheter och hinder lyftas fram för att utvärdera datorns prestanda som ett lärandeverktyg. Undersökningen har genomförts på två gymnasieskolor, en i Halland och en i Småland, som nyligen infört projektet En-till-En. Vi har inspirerats av den fenomenografiska intervjumetoden och intervjuat tretton stycken elever vid fyra olika tillfällen. Eleverna har intervjuats i grupper om tre till fyra personer, och samtalen har spelats in med en diktafon. Det empiriska materialet har sedan transkriberats så nära talspråket som möjligt, och därefter kategoriserats och analyserats. Den teoretiska utgångspunkten som vi kopplar vårt arbete till är Säljös (2008) sociokulturella perspektiv. Säljö lyfter fram artefakter som ting som hjälper det mänskliga tänkandet, men betonar att dessa ting inte ersätter människors egna kognitiva processer, utan istället förbättrar och preciserar dem. Tidigare forskning visar inte entydigt på att datorn hjälper eller stjälper elever i lärandet. De visar snarare en mer mångfasetterad bild där situationen styr dess betydelse för lärandet. Utvärderingen av projektet En-till-En i Falkenberg visar på övervägande positiva uppfattningar kring datorn och dess användning bland eleverna. Till skillnad från Falkenbergsstudien visar vår undersökning att eleverna till största del uppfattar närheten till datorn som ett hinder för lärande. Det är i huvudsak de sociala medierna, så som Facebook och bloggar som uppfattas som distraherande vid användandet av datorn, då det är lättillgängligt och lockande att gå in på dessa forum istället för att hålla skoluppgiften i fokus. Resultatet visar även, som tidigare forskning antyder, att datorns effekter på lärandet inte är enkelriktat, utan beror på elevens självdisciplin och situationen när datorn används.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur organisationer styr sina anställda genom att erbjuda medarbetarna en möjlighet till karriär inom företaget. Jag har valt att fokusera på anställda från främst två företag och kan därför inte generalisera mitt resultat.Datainsamlingen skedde via intervjuer, två stycken face-to-face, två stycken via telefon samt en intervju genom e-post. Två av intervjupersonerna arbetade på en bank, två inom en snabbmatskedja och en intervjuperson var egen företagare. Materialet från intervjuerna analyserades utifrån Göran Ahrnes begrepp kollektiva resurser, makt och maktrelationen och tillhörighet.I resultatet fann jag ett flertal olika sätt som organisationers erbjudanden om karriär styr den anställda. Att eventuellt behöva byta bostadsort för att få arbeta på den önskvärda positionen var ett krav från organisationerna som framkom under intervjuerna. De organisationer som beskrivs i min studie använde sig av interna utbildningar för sina anställda. För den som hade önskemål om att utvecklas inom organisationen var det viktigt att visa ett engagemang för företaget och yrket samt att uttrycka sin vilja till utveckling. I vissa fall kunde den närmaste chefen se en potential och motivera medarbetaren till att vilja utvecklas mer.

Den här studien handlar om hur olika yrkeskategorier såsom rektor, lärare, fritidspedagog och specialpedagog menar att de skapar ”en skola för alla”, vilka möjligheter och svårigheter som finns i detta arbete samt vad de skulle vilja förändra för att bättre kunna möta alla barns olika behov i skolan. Som metod har kvalitativa intervjuer använts och nio personer har intervjuats. Alla informanter är positivt inställda till inkludering av elever som är i behov av särskilt stöd och menar att möjligheterna att förverkliga “en skola för alla” finns, men att det ofta saknas resurser för att det ska kunna fungera bra, både för elever och pedagoger. Alla fyra yrkeskategorierna har den gemensamma inställningen att “en skola för alla” är en skola där alla barn blir sedda och kan få lära sig utifrån sina förutsättningar. Vi anser att tanken om ”en skola för alla” är god och att flera skolor har kommit en bra bit på vägen mot en skola där alla barn, oavsett förutsättningar, ingår i samma gemenskap så långt det är möjligt. Grundstenen i arbetet måste vara att utgå från varje barns behov och göra det som blir bäst för barnet - inlärningsmässigt, socialt och emotionellt.

Matturism och närproducerade måltider har fått allt mer uppmärksamhet inom turismnäringen på senare år. I skrivande stund pågår ett projekt kallat Sverige – det nya matlandet som åsyftar att göra Sverige bäst på mat i Europa. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter som finns till att skapa närproducerade måltider och hur dessa i sin tur kan bidra till besökarens helhetsupplevelse. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där personliga intervjuer ägt rum med personer från projektet Sverige – det nya matlandet eller som på annat sätt är involverade i matturism. Stockholms skärgård med öarna Utö och Ornö har fått svara för det lokala perspektivet på undersökningen. Utifrån intervjuerna har flera slutsatser framkommit. Det finns möjligheter att bedriva matturism med närproducerade råvaror och efterfrågan växer, men en viss problematik har dock kunnat identifieras. Det krävs bättre samverkan, större vilja, mer kunskap och mod för att satsa på närproducerat i större utsträckning, i synnerhet i skärgården. Restaurangerna måste inse betydelsen av det närproducerade och upplevelsen kring måltiden och därmed arbeta mer med exempelvis marknadsföring. Projektet Sverige – det nya matlandet tycks inte nått ut tillräckligt på lokal nivå varför vetskap om finansiella stöd och liknande inte finns, vilket kan innebära att möjligheter går förlorade. Vi tror att allt är sammankopplat då de problem som finns hindrar aktören att erbjuda närproducerat i större utsträckning vilket resulterar i att de heller inte marknadsför något de inte kan lova kunden. / The purpose of this thesis is to analyze the opportunities of creating locally produced meals and how these in turn can contribute to the visitor's overall experience. The study was conducted with a qualitative approach in which depth interviews were held with people involved in the project Sweden – the culinary nation or with other persons within the food tourism. The islands of Utö and Ornö in the Stockholm archipelago constitute the local perspective in this essay. Several conclusions emerged from the interviews. Even though there are opportunities to form business activities within food tourism and locally produced food we have recognized some issues. Improved interaction, willingness, more knowledge and courage to invest in local food appear necessary to a greater extent. The restaurants need to realize the importance of locally produced food and the significance of the experience. Problems reduce the possibilities for the actors within food tourism to enhance their supply which further results in marketing difficulties.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om den reviderade läroplanen skulle kunna få konsekvenser i förskolans verksamhet för barnskötare, förskollärare samt rektorer. Vi ville även ta reda på om den reviderade läroplanen skulle kunna bli kvalitetshöjande för verksamheten. Som metod valde vi att använda kvalitativa intervjuer där vi fick möjlighet att ta del av informanternas egna tankar. Det empiriska materialet tillsammans med litteraturstudier har gett underlag för analys och diskussion. Resultatet visade att informanterna tog emot den reviderade läroplanen som ett stöd i sitt arbete. Med den reviderade läroplanen såg informanterna en förändring av sin yrkesroll. Ord som ansvar, tydlighet samt möjlighet lyfts fram kontinuerligt under intervjuerna. En förhoppning finns att det ska ske en kvalitetshöjning i förskolans verksamhet.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka möjligheter och hinder ledare med utländsk bakgrund upplever i sitt ledarskap utifrån de nio kulturella dimensionerna från GLOBE- projektet. Fem intervjuer genomfördes med personer som hade invandrat till Sverige som vuxna och arbetade på mellanchefsnivå.Resultaten visade att chefer med invandrarbakgrund hade bidragit till sina verksamheter tack vare sina rötter och annorlunda livserfarenheter, berikade dem med nya vyer, synpunkter och förhållningssätt till vardagliga saker. Det som kunde anses vara det största hindret i arbetslivet var att de från början hade väldigt lite insyn i samhällets underförstådda regler, vilket kunde orsaka osäkerhet från början. Ett annat problem som uttrycktes var den svenska tillbakadragenheten med en avvaktande hållning och strikt regelföljning utan frihet att improvisera.

Det finns idag cirka 300 000 personer med diabetes i Sverige. Varje år insjuknar cirka 200 vuxna av 100 000 vuxna i diabetes. Diabetes är en allvarlig sjukdom och medför en förkortad livslängd på grund av sjukdomen. Motion har vistats medföra positiva effekter och göra att personer med diabetes mår bättre då motion ger bättre balans i blodsockret. Det övergripande syftet med studien var att vinna mer kunskap om behovet av information om vikten av fysisk aktivitet riktat till diabetiker samt att vinna mer kunskap om behovet av åtgärder för att främja fysisk aktivitet. Det specifika syftet var att undersöka vilka hinder och möjligheter som diabetiker upplever för att kunna vara fysiskt aktiva. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ intervjustudie som baseras på 4 stycken diabetiker. För att analysera resultatet användes kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att det finns ett behov av att göra insatser mot vården för att förbättra rådgivningen om hur diabetiker bör träna. Närhet till naturen och träningsanläggningar upplevdes vara viktigt för att möjliggöra fysisk aktivitet. Informanterna beskrev att mer hjälp från samhället vore bra för att skapa möjligheter till träning när det kan vara svårt att ta sig ut och träna själv. En åtgärd som bör belysas är riktade insatser med bidrag till träning eftersom informanterna beskrev att ekonomin inte alltid tillåter den träning personer önskar eller behöver. Informanterna i studien var fysiskt aktiva och detta kan bidra till att deras beskrivning av möjligheter och hinder inte är representativa för de diabetiker som är fysisk inaktiva. / There are currently about 300 000 people with diabetes type 1 and type 2 in Sweden. Every year about 200 per 100 000 adults get diabetes. Diabetes is a serious disease and leads to a shortened lifespan due to the disease. Exercise brings positive effects and makes people with diabetes feel better as exercise improves balance in blood sugar. The overall aim of this study was to gain more knowledge about the need for education about the importance of physical activity targeted to diabetics and to gain more knowledge about the need for measures to promote physical activity. The specific aim was to investigate the obstacles and opportunities that diabetics experience to be physically active. The study was conducted through a qualitative study based on four diabetics. To analyze the results qualitative content analysis was used. The result shows that there is a need to take action against health care to improve the advice on how diabetics should exercise. To be close to nature and training facilities was important to allow physical activity. The informants described that more help from the community would be good to create opportunities for training, when sometimes it can be difficult to get out and train yourself. One measure that should be highlighted is targeted action with contributions to exercise, because the informants described that the economy will not always allow training that people want or needs. The informants in this study are physically active and this may contribute to their description of the opportunities and obstacles are not representative of the diabetics who are physically inactive.

Matematikundervisningen i den svenska skolan är ett omdebatterat ämne. Debatten handlar bland annat om vilken arbetsmetod som är lämpligast och bäst främjar elevernas kunskapsutveckling. Den här studien är inriktad på arbetsmetoden utomhusmatematik. Studiens syfte är att undersöka hur lärare som är aktiva i grundskolans år 1-3 ser på utomhusmatematikens betydelse för matematikundervisningen. Studien undersöker även vad lärare ser för möjligheter och svårigheter med denna arbetsmetod. För att uppnå studiens syfte genomfördes sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med lärare från olika skolor. En innehållsanalys användes sedan som metod för att bearbeta insamlad data. Resultatet visade att lärare ser utomhusmatematiken som ett komplement till klassrumsundervisningen och att det finns flera möjligheter och svårigheter med denna arbetsmetod. Förhoppningen med denna studie är att undersöka och lyfta fram utomhusmatematiken som arbetsmetod och tillägg till den ordinarie matematikundervisningen.

Undersökningens syfte är att synliggöra lärares uppfattning och erfarenheter av nyanlända elever i den svenska skolan, både ur ett lärandeperspektiv och ur ett socialt perspektiv. Studien syftar även till att se vilka möjligheter respektive hinder läraren upplever i mötet med dessa elever samt hur läraren bemöter de svårigheter som kan uppstå. Skriftliga intervjuer ligger till grund för resul-tatet och de insamlade svaren analyserades senare enligt en hermeneutisk innehållsanalysmodell. Resultatet visade på att i en mångkulturell skola skapas möjligheter att diskutera värdegrunden i "naturliga miljöer" samt ökas förståelsen och toleransen för andra människor. Nyanlända elever upplevs även som ambitiösa och tacksamma och kontakten med dessa vårdnadshavare skiljer sig inte åt jämförelsevis svenskfödda elevers föräldrar. Det största hindret i verksamheten är onekligen bristande språkkunskaper vilket resulterar i ouppnådda mål, utanförskap, misslyckade gruppe-ringar och orättvisa betyg. Det sistnämnda är en följd av de kunskapsmål som finns i läroplanen vilken informanterna upplever som direkt segregerande för nyanlända elever. En förutsättning för att verksamhetens skall fungera är att det finns tillgång till resurspersonal, stödmaterial vilket in-formanterna ser som framförallt nödvändigt men också som bristfälligt. Dessutom upplevs mo-dersmålsundervisning positivt då denna stärker känslan av gemenskap och tillhörighet vilket inte alltid är självklart i den reguljära klassen. Dock har informanterna ingen eller mycket liten kontakt med modersmålsläraren och andraspråk läraren vilket undersökningen tolkat som ett hinder. Informanterna har även en viktig roll gällande socialiseringen av nyanlända elever. Dock menar lärarna att det inte är helt enkelt att styra så pass stora elever (högstadieelever) men i klassrummet finns förutsättningar för att öka gemenskapen genom övningar och styrda grupperingar. Trots språksvårigheter, frustration och inte alltför fördelaktiga kursplanemål försöker lärarna arbeta utefter de resurser som finns vilka man också ser som ovärderliga och något man önskar mer av. Trots att både förutsättningar och möjligheter upptar stor del av intervjusvaren är dock de hinder som uppstår övervägande störst och bildar helheten i resultatet. Jag ville även veta vilken typ av lärandeteori som är gynnsamt för de nyanlända eleverna. Min tolkning av resultatet är att det be-havioristska lärandeperspektivet är fördelaktigt för dessa elever. Denna lärandeteori bygger på att eleven lär i lätta, observerbara och hanterbara miljöer där små delar av kunskap bildar en helhet. Det sociokulturella lärandeperspektivet bygger allt för mycket på reflektion, diskussion och muntligt agerande vilket informanterna menar inte gynnar denna elevgrupp

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>