Syfte och frågeställningar Denna studie ämnar undersöka vilka förutsättningar som lärare haft i samband med deras arbete mot att implementera den nya kursplanen i Lgr11. Vidare syftar även studien till att undersöka hur lärare uppfattar kursplanens påverkan på ämnet gränser och möjligheten att påverka dessa. Den första frågeställningen lyder; Vilka hinder och möjligheter har lärare i idrott och hälsa stött på i samband med implementeringen av Lgr11 ur ett lärandeperspektiv? Den andra frågeställningen lyder; Hur upplever lärare i idrott och hälsa ämnets struktur i och med implementeringen av Lgr11? Metod Denna studie har en kvalitativ ansats. Enskilda intervjuer har genomförts med fyra idrottslärare som undervisar i grundskolan och som har god insyn i den nya kursplanen. Materialet transkriberades och presenterades under varje forskningsfråga. Resultat Studien visade på att det är en rad faktorer som begränsar undervisningen. Ramar som påverkade undervisningen negativt var brist på tid, brist på lokaler, stora elevgrupper, lärarnas kompetens och utbildning och tillgång till material. Kursplanen som reglerande ram medförde en osäkerhet kring rörelse/motorikblocket då formuleringarna där var otydliga. Kursplanen som ram gav även undervisningen möjligheter. Kursplanen skildrar inte hur de olika kunskapskraven skulle realiseras vilket medförde en varierad och individanpassad undervisning. I frågan om ämnets struktur har den i och med den nya kursplanen fått en stark klassifikation, vilket innebär att ämnets gränser blivit tydligare. Dock blev klassificeringen svagare i och med att rörelseblocket inte var tydligt definierat i kursplanen. Vidare var inramningen stark förutom kring aspekten ”hur” eleverna skall lära sig innehållet. Detta möjliggjorde att lärare och elever kunde påverka denna aspekt i undervisningen. Slutsats Den nya kursplanen har medfört en individanpassad och varierad undervisning. Dock har lärare och elever inte tillräckligt med tid för att alla moment i kursplanen skall realiseras utifrån styrdokumentens intentioner. Klassificeringen och inramningen har blivit starkare i och med den nya kursplanen vilket medfört ett tydligare innehåll och har bidragit till att ämnet blivit ett kunskapsämne. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2013</p>

Denna undersökning har till syfte att belysa vilka hinder och möjligheter det finns för pedagoger på fritidshem att inkludera barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som läser enligt Lgr 11 (Skolverket 2011). Genom undersökningen exponeras vilka hinder och möjligheter pedagoger stöter på i sitt dagliga arbete. Har de kunskaper om anpassningar för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar( NPF)? Får de det stöd och den fortbildning från ledningen som behövs för att jobba inkluderande? Metoden som använts är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag i form av en webbenkät med frågor av olika struktureringsgrad för att få så mycket information som möjligt. Sedan har resultatet bearbetats och analyserats med hjälp av den sociokulturella teorin och Antonoivskys KASAM teori. Arbetet ger en kort allmän översikt kring fritidshemmet och barn i behov av stöd, en beskrivning av vilka funktionsnedsättningar som  undersökningen   avser samt vilka anpassningar pedagoger kan använda sig av på fritidshemmet. Resultatet visar att det finns en avsevärd kunskap kring NPF ute på fritidshemmen men det efterfrågas mer utbildning och resurser. Samtidigt finns det klara brister i förutsättningarna för att klara inkluderingen i form av stora barngrupper i förhållande till personaltäthet, dåliga lokaler och brist på stöd från ledningen.

Detta examensarbete är en studie om barns matematiska begreppsbildning vid måltiden i förskolan. Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskollärare uppmärksammar matematiken vid dessa tillfällen för att utmana barnens intresse för och lärande i matematik. Vilka matematiska begrepp som förekommer i dessa situationer och hur de lyfts fram av förskollärarna. Fokus låg även på vilka hinder förskollärarna anser att de kan förekomma i mötet med matematiken i vardagen och vilka möjligheter det finns att se måltiden som ett tillfälle att använda matematik för att stödja barns begreppsbildning. I urvalet deltog fyra förskollärare från två förskolor med olika arbetslivserfarenheter som medvetet har arbetat med att lyfta upp matematiken i vardagen. I studien använde vi oss av ostrukturerade intervjuer och observationer som har spelats in med en I-pad. Studiens resultat visade att en del matematiska begrepp, dock inte alla, förekom under samtliga observationer vid dukning och lunch. I dialog med barnen visade en del förskollärare att de använde dukningen och måltiden som ett stöd för att vidga barnens matematiska begreppsbildning och intresse för matematik. I dessa situationer framkom det att samtliga förskollärare medvetet använder adekvata matematiska begrepp, ger uttryck och förklarar för barnen de begrepp och ord som uppkommer i vardagen.

I det här arbetet har vi undersökt hur lärare inom idrott och hälsa upplever simundervisning och vilka upplevelser de har av hinder och möjligheter för att bedriva simundervisning utifrån styrdokumenten. Studien har genomförts med en kvalitativ insamlingsmetod. Empirin bestod av intervjuer med sex lärare i ämnet idrott och hälsa som är verksamma på sex olika högstadieskolor i södra Sverige.   I resultatet fick vi reda på hur lärare ser på simundervisning och att den ser väldigt annorlunda ut och att den på vissa skolor till och med har avskrivits, trots att ämnet tydligt står med i kunskapskraven. Resultaten visade även att respondenterna upplever faktorer som tid, ekonomi och avstånd till simhall begränsar möjligheterna för simundervisningen. Det resultat vi fick fram har behandlats med utgångspunkt i Dahllöfs (1967) ramfaktorteori samt Bernsteins (2000) begrepp framing och classification.   Analysen visade att ämnet idrott och hälsa är starkt avgränsat från andra ämnen på grund av bristande stöd från kollegor samt att ämnet är svagt inramat i och med att det inte fanns någon tydlig pedagogisk praktik.

Titel: Affärssystem i praktiken – Möjligheter och utmaningar Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Jenny Högström &amp; Elin Visuri Handledare: Tomas Källquist &amp; Stig Sörling Datum: 2015 – juni Syfte: Tidigare forskning om affärssystem har fokuserat på implementering och inte på den praktiska användningen när affärssystemet väl finns integrerat i ett företag. Syftet med vår studie är att belysa användningen av affärssystem i praktiken och dess utmaningar och möjligheter med avseende på verksamhetsstyrningen i SMEs. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ design med hjälp av en fallstudie och ett abduktivt synsätt. Studien utgår från hermeneutiken som forskningsansats och socialkonstruktivismens synsätt. Semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in det empiriska materialet. Analysen bygger på att vi ställer empirin mot teorin för att påträffa likheter och skillnader mellan de två delarna. Resultat &amp; slutsats: Studien har svarat upp till syftet genom att belysa den praktiska användningen av affärssystem i SMEs och dess möjligheter och utmaningar. Studien pekar på att det kan finnas olika möjligheter och utmaningar i praktiken för SMEs än vad tidigare forskning har uppvisat. Utmaningar som enligt teorin är vanligt vid användningen av affärssystem, fann vi i denna studie ej stämma då det förekom en mer positiva inställning till användandet av affärssystem än vad teorin tidigare visat. Förslag till fortsatt forskning: I denna studie har två SMEs med väl inarbetade affärssystem studerats. Förslagsvis vore det intressant med en jämförande studie som belyser användningen av affärssystem i större företag där förutsättningarna är annorlunda i jämförelse med SMEs. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med att belysa användningen av affärssystem och vilka möjligheter och utmaningar som kan finnas. Vidare bidrar studien med en ökad förståelse att personalens syn på affärssystem är en nyckelfaktor för ett effektivt användande.

Syfte: Det finns en stor variation av hur mycket barnen på förskolor vistas utomhus. Då forskning visar att kvalitén på utomhusmiljön spelar stor roll för utomhusvistelsen kommer fokus i denna studie istället att ligga på förskollärarnas roll för utevistelsen. Studien kan vara relevant för såväl aktiva förskollärare som föräldrar till barn i förskolan och kanske bidra till att skapa en större medvetenhet om de skillnaden som finns mellan förskolorna också i högre instanser så att den skillnaden jag upplevt inte vore så stor.   Frågeställningar: Vilka attityder har pedagogerna till utevistelse i förskolan? Vad motiverar pedagoger till utevistelse med barn på förskolan? Vilka möjligheter/begränsningar lyfter pedagogerna fram i samband med utevistelse?   Metod: Enkät med kvantitativa och kvalitativ inslag.   Resultat: Resultatet pekar på att pedagogerna har en relativt positiv attityd till utevistelsen i förskolan. Pedagogerna i min studie motiveras till utevistelsen i förskolan genom den nära verksamheten så som stundens ingivelse, kollegor och barnens önskemål. Även media så som internet, appar och litteratur rankas högt av pedagoger som inspirationskällor till utevistelsen. Pedagogerna lyfter många möjligheter så som hälsa, motorisk utveckling, naturligt material och lugnare barngrupp med mindre konflikter. Väderlek och barnens kläder är något som ses som begränsningar i utevistelsen.

Syftet med studien var att ta reda på hur lärare ser på närområdet och hur de bedriver undervisning i närområdet utanför klassrummet inom de samhällsorienterande ämnena i årskurs 1-3. Vidare var syftet att undersöka vad lärare hade för åsikter om undervisningens inverkan på elevers lärande i årskurs 1-3 samt vad de såg för möjligheter och problem med undervisningsformen. För att besvara studiens syfte intervjuades sex lärare genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med en innehållsanalys där mönster söktes i informanternas svar. Resultatet visade att samtliga lärare anser att undervisning i närområdet utanför klassrummet har en positiv inverkan på elevers lärande men att alla lärare inte bedriver undervisning i denna form. Problem som hindrar lärare från att bedriva undervisning i närområdet är tids- och ekonomibrist samt bristen på forskning inom ämnet och vissa lärare saknar även viljan till att bedriva undervisning på detta sätt. I resultatet presenteras även några olika exempel på hur lärare undervisar i närområdet utanför klassrummet och vad de ser för möjligheter med denna undervisningsform. / <p>SO</p>

Syftet med vår studie är att ta reda på lärarens intentioner med sin undervisning i matematik baserat på området skolan befinner sig på, hög respektive låg socioekonomisk status områden. Vi vill även ta reda på vilka faktorer som påverkar lärarens möjligheter med sin matematikundervisning. Vi har kommit fram till att det både finns likheter och skillnader med lärarens intentioner och möjligheter med sin undervisning utifrån området skolan befinner sig på. Skillnaderna grundas bland annat på vad skolan har för tillgångar, elevernas motivation till matematiken och tidigare erfarenheter som baseras på deras socioekonomiska bakgrunder. Detta är några faktorer som påverkar och möjliggör lärarnas arbete och undervisning samt elevernas prestation i matematik.

Idag består musikproduktion framförallt av digitala verktyg med väldigt många möjligheter. Ju fler möjligheter, desto fler val behöver göras. För att hjälpa sig själv att välja kan man använda sig av begränsningar. Begränsningar som strategi för att locka fram kreativitet är en välbeprövad metod inom musikskapande. Studien handlar om vilka val jag gör när jag producerar samma låt utifrån tre olika begränsningsstrategier. Resultatet analyseras med hjälp av psykologiska teorier för hur människor gör val i allmänhet. För att analysera min egen process har jag använt mig av loggbok. Undersökningen resulterade i att framförallt tidsbegränsningen var den mest givande begränsningen och att beroende på vilka begränsningar som görs går det att styra hur mycket kontroll jag kan ha över valen. Som slutsats anser jag undersökningen som ett komplement till de många undersökningar som gjorts om begränsningar och låtskrivande. För musikpedagoger hoppas jag att undersökningen kan bidra till pedagogiska idéer då digitala verktyg upptar en allt större plats i dagens musikundervisning.

Undervisningsformen samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) har visat lovande resultat vad gäller att höja elevers prestationer och motivation för naturvetenskapliga ämnen. Däremot presenterar litteraturen att bedömningen av elevers kunskaper vid SNI undervisningen, är en utmanande del för läraren I litteraturen framgår inte konkret vad utmaningen innebär. Syftet med undersökningen är att få mer kunskap om de erfarenheter och åsikter lärare i naturvetenskap, som använder SNI, har genom intervjuer. För att svara på forskningsfrågorna intervjuades fyra gymnasielärare i naturvetenskap om deras uppfattning och synpunkter angående de utmaningar och möjligheter de upplevt vid bedömning inom SNI. Som stöd i intervjuerna utvecklades en intervjuguide med hjälp av lärardiskussion om bedömning i SNI-undervisning. Det visade sig att den svåraste utmaningen för lärare var att hantera den subjektiva aspekten av SNI. De delar som förenklade bedömningen var: Öva eleverna (på SNI), planera inför bedömning, tydliggör kunskapskraven samt (använd) kollegialt stöd.