Klimatförändringar och dess effekter är något som både dagens och framtidens samhälle behöver anpassa sig till, och jordbruket är inget undantag. Denna studie syftar till att undersöka vilka uppfattningar östgötska lantbrukare har kring vilka effekter klimatförändringarna kan få för jordbruket, och hur de ska hantera dessa nya problem och möjligheter. Sex intervjuer med östgötska lantbrukare har genomförts för att undersöka deras uppfattningar och erfarenheter kring klimatförändringarnas effekter på jordbruket. Resultatet av studien visar att östgötska lantbrukare idag är skeptiska till klimatförändringarna och den forskning som finns. Lantbrukarna innehar en stor kunskapsbas kring hur man kan hantera ökad nederbörd eller torka, vilket hör ihop med deras mångåriga erfarenhet av varierade väderförhållanden. Dock har lantbrukarna infunnit sig i en passivitet och väljer att inte anpassa sig till ett förändrat klimat förrän de ser ett konkret behov. För att avhjälpa denna passivitet anser vi att det krävs ett utökat samspel mellan lantbrukare, politiker och forskare. Det krävs också att lantbrukare samspelar mellan varandra för att på ett effektivt sätt sprida den kunskap som finns, och påskynda en förändring inom lantbruket.

Syftet med vår undersökning var att beskriva pedagogers uppfattning om utomhuspedagogikens möjligheter och begränsningar samt hur utomhuspedagogiken påverkar barns fria lek i förskolan. Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel mellan upplevelse och reflexion, grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer. Förhållningsättet bygger på sinnlig erfarenhet som knyter an till ett förhållningssätt vilket borde vara ursprungligt för människan. Lek och lekfullhet är betydelsefullt i allt lärande och i barns värld och inom förskolans pedagogik är det svårt att skilja lek från lärande. I leken utforskar barnen sin omvärld, bearbetar intryck och erfarenheter och kommunicerar med andra. Genom leken utvecklas barn socialt, känslomässigt, motoriskt och intellektuellt. Leken är även viktig i barns upptäckande av sina förmågor och intressen. Studien bygger på kvalitativa intervjuer av fyra verksamma pedagoger med utomhuspedagogik som inriktning. Utomhuspedagogik innebär för alla pedagoger i studien att inte bara gå till skogen en gång i veckan utan att man medvetet tar med verksamheten ut. Vi ser att pedagogernas uppfattning av utomhuspedagogikens möjligheter är att det blir färre konflikter mellan barnen, färre tillrättavisningar från pedagogerna, barnen får möjlighet till bättre motorik och kunskap om naturen. Utomhuspedagogiken begränsas enligt pedagogerna av barns ålder, utrustning, miljö och personaltäthet. Pedagogerna anser att utomhuspedagogiken påverkar den fria leken både inomhus och utomhus. Leken inomhus påverkas negativt när barnen har svårt att sitta stilla och inte vara högljudda vilket de tillåts när de vistas ute i naturen. Det leder till många tillrättavisningar från pedagogerna när barnen vistas inomhus. För att utomhuspedagogik ska kunna bedrivas i naturen krävs att barnen är vana och känner trygghet.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjligheter och begränsningar som finns för en utveckling av teknikundervisningen i grundskolans tidigare år. Studien utfördes på fem skolor i en mindre kommun i Norrbottens inland. I studien användes en blandning av kvantitativa och kvalitativa studier genom ett enkätformulär till en större grupp informanter samt intervjuer med ett fåtal, för att få ett så brett och tydligt resultat som möjligt. Parallellt med dessa undersökningar har styrdokument, för ämnet aktuell litteratur och tidigare forskning gällande det tekniska kunskapsområdet studerats. En översyn har också gjorts över vilka åtgärder som tagits och vilka som planeras för att stärka teknikämnet i skolan. Genom denna triangulering anser jag att jag kommit fram till en klar bild av hur det kan se ut ute i våra pedagogiska verksamheter idag när det gäller teknikämnet. I studien framkom att teknikämnet är eftersatt och att förutsättningarna för lärarnas möjligheter att arbeta med och utveckla teknikämnet i skolan inte upplevdes som goda av vare sig lärare eller rektorer. Som exempel på begränsande faktorer nämndes brist på tid, resurser och läromedel samt inte minst fortbildning. Studien visade dock även på möjligheter och framtidstro. Nya målkonkreti-seringsdokument har skrivits i aktuell kommun och tillsammans med den nya kursplan som är på väg från nationellt håll, känns ämnet idag mer aktuellt än någonsin. En framgångsrik utveckling av teknikundervisningen är inom räckhåll.

No description available.

Due to deficiency in dementia care, the government has commissioned the National Board of Health and Welfare to develop national guidelines for health care services to people with dementia and support for their relatives. It has been allocated stimulus funds that may be applied for to work on improvements in dementia care. In August 2010 these guidelines formed the basis for a decision made that collaboration would take place between the county and the municipalities regarding dementia care in Halland, named Anna's path. The aim of this study is to investigate, analyse and describe how our respondents in the project Anna’s path are planning and preparing for the implementation of the registry of quality BPSD - Behavioural and Psychological Symptoms of Dementia. Another aim is to investigate how the quality registry will promote dementia care and what possible difficulties and obstacles that may be identified during the implementation process. The method is, in social work, a qualitative study. The result showed that respondents from the project Anna’s path felt that it is important for care staff to see the need of registry of quality, otherwise it tended to fail. Time, information and key staff devotion were, according to the respondents, crucial for the result of the implementation. Our respondents were positive about the registry of quality and that it will be important for future dementia care.

No description available.

Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur lärare kan kombinera skönlitteratur med läsinlärningen i de tidiga skolåren. Ett andra syfte är att undersöka om ett sådant arbetssätt medför några förtjänster gentemot andra arbetssätt inom läsinlärning, och vilka dessa förtjänster då kan vara. Undersökningen genomförs med hjälp av litteraturstudier och en empirisk undersökning i form av intervjuer. Resultatet visar på både för- och nackdelar med skönlitteratur i läsinlärningen, dock väger fördelarna tyngre. De fördelar med ovannämnda arbetssätt som framkommer av undersökningen är positivt överraskande. Förhoppningen är att den som läser detta examensarbete ska få en förändrad syn på skönlitteraturens plats i skolan, och dess betydelse för läsinlärningen.

Iakttagelser har dock visat en minskad grad av fysisk aktivitet hos befolkningen. Könsskillnader har visats vara en faktor, män och kvinnor har ibland olika motivationskällor till fysisk aktivitet. Syfte : Syftet med den här studien var att beskriva vad som motiverar medelålders män till fysisk aktivitet. Metod : Genom att ha en litteraturstudie som metod var målet att få en fördjupning av det nuvarande kunskapsområdet som berör syftet. Studien har inkluderat 15 stycken artiklar från databaserna: Cinahl, Pubmed, Sciverse och Academic search elite. Artiklarna lästes och genomgick en temaanalys. Resultat : Resultatet delades in i fem teman. Socioekonomi och psykosociala faktorer menar att socioekonomisk tillhörighet och till exempel socialt stöd är betydande faktorer. Närmiljön och dess tillgångar är styrande med tillgängliga parker, cykelbanor etcetera som visats stimulera mäns motionsvanor. Förhållandet till det manliga idealet menar bland annat att det finns förutfattade meningar om hur män ska bete sig och hur detta påverkar deras motivation till fysisk aktivitet. Möjligheter till fysisk aktivitet på arbetet och fritiden visade att ett tungt jobb minskar chansen till motion på fritiden. Vardagsmotion eller bekvämlighet är till stor del styrande av ekonomiska resurser samt om utvecklade cykel och promenadvägar som finns tillgängligt. Implikation: För att främja fysisk aktivitet hos medelålders män bör både yttre och inre faktorer tillgodoses. Mer företag bör överväga att införa hälsovård. Kanske viktigast att ge arbetare i låga socioekonomiska grupper exempelvis förmånliga priser på gymkort. Det rekommenderas upprätthållande av platser såsom cykelbanor och motionsspår, där fysisk aktivitet kan utövas. Åtgärder som riktar sig till att stärka mäns självförtroende och andra inre egenskaper som är viktiga för att främja motivation till fysisk aktivitet hos medelålders män.

No description available.