Majoriteten av barn i åldrarna ett till sex år spenderar den största delen av sina vakna timmar på förskolan. Fysisk aktivitet i förskolan är därför väsentligt för att barn ska upprätthålla en god hälsa. Enligt forskning bidrar fysisk aktivitet med ett flertal hälsofördelar. Förskolan har på bara några år även blivit mer digitaliserat och barn i förskolan har idag stor tillgång till olika digitala verktyg, bland annat lärplattor. Förutsättningarna för fysisk aktivitet har i denna studie undersökts genom en kvalitativ forskningsansats. Åtta förskollärare har intervjuats gällande deras organisering av undervisningen och lärmiljöer för att främja barnens fysiska aktivitet, samt hur digitala verktyg kan påverka barns fysiska aktivitet i förskolan. Faktorer som kan påverka barns möjligheter till fysisk aktivitet är bland annat förskolans utformning av miljöer och förskollärares förhållningssätt. Sammanfattningsvis framkommer det att barn är som mest fysiskt aktiva i utomhusmiljön, då inomhusmiljön har fler hinder och begränsningar. Digitala verktyg framkommer i denna studie som något positivt och något som kan öka barns möjligheter till fysisk aktivitet, framförallt i förskolans inomhusmiljö.

Syftet med den här kvalitativa studien är att undersöka och få mer kunskaper omlärare och dramapedagogers uppfattningar om dramats betydelse för elever i F-3.Genom semistrukturerade intervjuer med två lärare och en dramapedagog har datasamlats in för att kunna besvara vilken betydelse de anser att drama kan ha förinlärning av ämnesstoff, för att förebygga och lösa konflikter, för blyga ellerinåtvända elever samt vilka möjligheter och svårigheter de ser med att arbeta meddrama i skolan. Studien utgår från den hermeneutiska inriktningen och har kopplatstill det personlighetsutvecklande, det kritiskt frigörande samt det holistiskt lärandeperspektivet som är dramapedagogiska teorier. Drama har tydlig koppling tillsvenskämnet och ska enligt läroplanens uppdrag finnas med som ett övergripandeinslag i skolarbetet och estetiska aspekter ska uppmärksammas. Resultatet stämmertill stor del överens med tidigare forskning. Resultatet tyder på att drama kan varavärdefullt för inlärning såväl i svenskämnet som i andra ämnen eftersom elever kanha olika lärstilar. Det framkommer även att drama är en tillgång i konflikthanteringsåväl som för att få elever att våga prata och berätta samt att förbättra självförtroendeoch självkänsla. Resultatet tar upp en rad aspekter som kan påverka möjligheterna attarbeta med drama i skolan såsom läroplanen, lärarnas kunskap i ämnet samtorganisatoriska svårigheter.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare förstår förskolegårdens möjligheter som enplats för barns lärande. Vi har genom en kvalitativ ansats använt oss av semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma förskollärare i två kommuner i Sverige. Det material vi sammanställt i vårt resultatpresenteras utifrån de frågeställningar vi utgått från i studien som också är kopplade till vår valda teoretiska utgångspunkt. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Genom att använda oss av ett sociokulturellt perspektiv för att förstå lärande genom samspel med miljö och människa (Säljö, 2014) har vi sökt tidigare forskning utifrån det och som belyser dessa aspekter, miljöers betydelse för lärande där också utomhusmiljön inkluderas, samspelets betydelse för lärande och betydelsen av syn på lärande. Aspekter som också ses följas i studiens struktur. Motivet till det valda problemområdet fann vi i läroplanen (Skolverket, 2018) som belyser att barns lärande ska utgå från deras intressen och fantasi, i varierande miljöer både utomhus och inomhus. Lärandet ges därför ingen specifik plats utan ska i verksamheten ses som betydelsefullt när det tar plats i alla rum på förskolan, där förskolans gård även ingår. Det som framkommer i resultatet är att förskolegården kan erbjuda en god variation av möjligheter till lärtillfällen, där barns samspel och lek förstås av förskollärarna vara viktigt för lärandet som sker ute på gården samt betydelsen av den roll de själva har för att organisera för undervisning. Förskollärarens förståelse för förskolegårdens möjligheter avgör vilka förutsättningar som tas tillvara för barns lärande på förskolans gård. / <p>Betyg i Ladok 201228.</p>

Syftet med denna studie har varit att skapa en förståelse och få en bild över hur förskollärare resonerar kring förskolansfostransuppdrag, och de möjligheter och svårigheter som förskollärare möter i förskolan. Studien genomfördes med en kvalitativ metod samt semistrukturerade intervjuer med nio verksamma förskollärare. I resultatet framgår det hur förskollärarna resonerar kring både möjligheter och svårigheter i arbetet med förskolans fostransuppdrag i dagens mångkulturella samhälle. De intervjuade förskollärarna anser att fostransuppdraget innebär att förmedla de demokratiskta värderingar som står i styrdokumenten, men att det med uppdraget följer vissa utmaningar. Slutsatser vi kommit fram till är att dagens styrdokument ger möjligheter till mer lärande och vidgade perspektiv exempelvis genom barninflytande och demokratisk medborgarfostran. Det har visat sig att mångkulturalitet bidrar med både möjligheter och svårigheter, samt att förskollärare behöver ha ett flexibelt förhållningssätt för att kunna möta alla olikheter som finns på en förskola.

Studien har som syfte att beskriva de faktorer som påverkar lärares intentioner när de väljer spel som undervisningsmetod i matematikundervisningen. Dels de mål som lärare har med spel som undervisningsmetod som påverkar intentionen, men även förutsättningarna som finns för att kunna välja spel som undervisningsmetod. Studiens resultat bygger på en enkätundersökning. Datan har sedan behandlats och analyserats utifrån en tematisk analys.  Resultatet visar att lärare har mål kring elevers lärande, både att eleverna ska utveckla matematiska förmågor men även att de ska påverkas affektivt av metodvalet. Lärare har även avsikter gällande hur eleverna ska arbeta. Vidare påverkar yttre faktorer lärares intentioner. Dessa är kollegor, tid samt tillgång till lokaler samt analogt och digitalt spelmaterial

Utomhuspedagogik är ett arbetssätt som visat sig ha stora fördelar på flera olika plan som kognitivt, socialt och bidra till elevers utveckling mot kompetenta och ansvarskännande samhällsmedborgare. Men i takt med att elevernas levnadsår blir fler så blir deras pedagogiskt styrda utevistelser färre. På gymnasiet så kan de vara nere på noll. I Sverige saknas det vetenskapligt granskad forskning på gymnasiet om vad detta kan bero på. Denna studies syfte är att identifiera vilka hinder och möjligheter som lärare upplever med att bedriva utomhuspedagogik på gymnasiet. Samt att utröna vilka som är deras framgångsmetoder för att få till stånd sådan undervisning. En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie har gjorts på sju stycken gymnasielärare i södra Sverige med till synes olika förutsättningar för att kunna bedriva utomhuspedagogik. Kunskaps- och metodologiteorin fenomenografi har använts för att undersöka lärarnas upplevelser av möjligheterna och svårigheterna som utomhuspedagogiken för med sig samt vilka resurser som behövs för att få till stånd arbetssättet. Resultatet av studien konfirmerade flera tidigare belagda positiva möjligheter med att lära in utomhus. Svårigheterna var att hitta tid, sin egen tid, andras tid, tid i schemat. Flera svårigheter med den bakomliggande resursen pengar. Där fanns även sätt att komma runt detta genom att arbeta i ämnesövergripande i små arbetslag med flexibla schemapositioner med möjlighet till halvklasser på schemat.

Syftet med den föreliggande studien var att undersöka hur svensklärare resonerar kring hur kamratbedömning används i praktiken och vilka möjligheter och utmaningar det bidrar med. En kvalitativ metod har använts och semistrukturerade intervjuer har genomförts. Studiens resultat visade att lärare arbetar med kamratbedömning i undervisningen. Gemensamt för samtliga lärare är att eleverna får bedömningsmatriser som deras bedömningar måste utgå från. Resultatet visade även att lärarna anser att kamratbedömning bidrar till delaktighet i lärande, förståelse för kunskapskrav, förståelse för arbetet, samspel med kunskapsutbyte och slutligen till självbedömningsförmåga. Samtidigt har resultatet visat att lärare lyfter fram vilka utmaningar som arbetssättet tillför. Att hantera och möta elever som inte förstår syftet med kamratbedömningen. Att hantera elever som tror att kamratbedömning är en slutgiltig bedömning, vilket ses som en utmaning. Att hantera elever som agerar ansvarslöst i kamratbedömning och att hantera elever som inte har tillräckligt med kunskaper om kunskapskraven. Slutligen anses det vara en utmaning att hantera situationer där eleverna hamna i utsatta situationer i samband med kamratbedömningar. Slutsatsen som dras är att trots de framkomna utmaningarna som upplevs av svensklärare, väljer lärarna att tillämpa metoden i praktiken och resonerar för möjligheter med arbetssättet.

Bakgrund: Kvaliteten på den palliativa vården i Sverige bygger bland annat på i vilken utsträckning sjuksköterskor symtomskattar patienternas symtom strukturerat och använder sig av symtomskattningsinstrument. Besvärande symtom kan inkludera besvär inom olika dimensioner. Patienter kan lida av psykisk, fysisk, social eller existentiell smärta där den fysiska dimensionen anses vara som en barriär för att få tillgång till symtombördans övriga dimensioner.  Syfte: Syftet var att beskriva hinder och möjligheter för sjuksköterskor att görasymtomskattning för patienter med palliativa behov. Metod: En strukturerad litteraturöversikt gjordes baserad på systematiska principer. Artiklarna analyserades baserat på Bettany-Saltikov och McSherrys metod i nio steg. Resultat: I resultatet ses olika kategorier av hinder men även möjligheter att identifiera besvärande symtom genom strukturerad skattning hos patienter med palliativa behov. Det mest angivna hindret var vårdpersonalens arbetsbelastning, detta oavsett var vården gavs. Även kommunikation mellan olika personalkategorier lyftes som hinder men ansågs ändå som en möjlighet gällande kommunikation mellan vårdpersonal och patient. Det som stack ut i kategorin kunskap var att det i flera studier framkom att vårdpersonal inte var införstådda med vad begreppet palliativ vård innebar. Slutsats: I denna litteraturstudie sågs konkreta hinder och möjligheter till användandet av symtomskattningsinstrument. Arbetsmiljön visade sig vara den mest framträdande enskilda orsaken och att mycket är beroende på hur sjuksköterskor kan påverka denna. Kunskapsbrister sågs inom både skattningsinstrument i sig men även vad palliativ vård innebär generellt.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur matematiklärare i grundskolan undervisar med digitala läromedel. Studien ämnar också till att utforska lärares uppfattningar om svårigheter och möjligheter med att använda digitala läromedel i matematik. I denna studie behandlas två frågeställningar; Hur använder lärare digitala läromedel i matematik och vad uppfattar lärare som svårigheter/möjligheter med att använda digitala läromedel i matematik? Studien är av kvalitativ karaktär och de metoder som använts är intervjuer och observationer. I resultatet framkom det att lärare använder det digitala läromedlet i matematik som en bok på datorn. Lärarna planerar sin undervisning på samma sätt som med ett tryckt läromedel. Det framkommer även att det finns stora möjligheter med det digitala läromedlet i matematik som till exempel åtkomst till socialsemiotiska resurser (teckensystem), individanpassning och tillgänglighet. Den största svårigheten med det digitala läromedlet i matematik visar sig vara kommunikationen, det vill säga att eleverna inte får möjligheten att redovisa sina uträkningar.

Syftet med denna studie är att undersöka verksamma fritidspedagoger som arbetar i det dubbla uppdraget inom skol- och fritidsverksamhet. I bakgrunden har vi en genomgång om fritidshemmets utveckling samt personalens historia inom fritidshem. I tidigare forskning ges en genomgång för fritidspedagogers förändrade yrkesroll och deras tidigare upplevelser av det dubbla uppdraget. Vi använder oss av kvalitativ metod och intervjuar åtta verksamma fritidspedagoger för att ta reda på hur de ser på det dubbla uppdraget. Vi tar även reda på vad de ser för utmaningar och möjligheter med att arbeta i det dubbla uppdraget. I intervjuerna använder vi oss av bekvämlighetsurval och till den insamlade datan använder vi oss av meningskoncentrering, kategorisering och meningstolkning som metodanalys. Resultatet grundas sedan i den insamlade data vi fått ifrån intervjuer med respondenterna. Resultatet visar att pedagogers synsätt på det dubbla uppdraget varierar och de ser utmaningar och möjligheter på olika sätt. Möjligheter som tas upp är att elevgruppen blir tryggare då de ser pedagoger under hela dagen samt att det gynnar samverkan med lärarna. Utmaningarna kan bli att fokuset bara blir på skolan och planeringstid från fritidspedagogerna kan försvinna. De slutsatser som presenteras är att pedagoger upplever att möjligheterna väger tyngre än utmaningarna samt att pedagoger i fritidshemmet har en positiv syn på det dubbla uppdraget.