Bakgrund: Nollseparation är en ny metod som syftar till att inte separera mamma och barn efter förlossningen. Användningen av nollseparation ökar och bidrar till hälsovinster samt att barnets rättigheter och anknytning stärks. Trots fördelarna med nollseparation separeras mammor och barn ibland efter förlossning, särskilt om barnet är i behov av neonatalvård.Motiv: Få studier lyfter fram möjligheter och hinder med nollseparation, ur sjuksköterskans perspektiv. En sådan studie kommer sannolikt att förbättra följsamheten av metoden och därmed förbättra barnets rätt till båda föräldrarna.Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av möjligheter och hinder vid nollseparation efter förlossning.Metod: En kvalitativ studie genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor (n=7) från en neonatalavdelning i södra Sverige. En intervjuguide användes som stöd vid de semistrukturerade intervjuerna som transkriberades ordagrant. Transkripten bearbetades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i sex underkategorier och tre kategorier.Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter handlade om att skapa förutsättningar för nollseparation, att samverka inom och mellan personalgrupper och att vårda familjen som en enhet. Genom rätt förutsättningar i form av personaltäthet utifrån arbetsbelastning, samt anpassad yttre miljö och tillgängligt material, underlättades genomförandet av nollseparation efter förlossning. God samverkan mellan involverad personal med klinisk erfarenhet, som använde god kommunikation samt hade en positiv inställning och attityd, ökade möjligheten för lyckad nollseparation. Om mammans och barnets hälsa tillät att nollseparation genomfördes kunde familjen vårdas som en enhet, dessutom upplevde sjuksköterskorna att föräldrarna blev mer delaktiga och att deras bindning till barnet stärktes.Konklusion: Studien klargör att nollseparation alltid bör vara vårdpersonalens målsättning. Barnets rättigheter tycks stärkas då nollseparation tillämpas, vilket antagligen påverkar hela familjen positivt. / Background: Zero separation is a new method aiming at not separate mother and child after delivery. The use of zero separation is constantly increasing. Through zero separation health benefits, children's rights and attachment will be achieved. However, despite the benefits of zero separation, mother and child are sometimes separated after delivery, especially if the child needs neonatal care.Motive: From nurses’ perspectives, few studies have highlighted opportunities and obstacles to zero separation, such a study will probably improve compliance with the method and thus, improve children's right to both parents.Aim: To illuminate nurses' experiences of opportunities and obstacles using zero separation after childbirth.Methods: A qualitative study was conducted using semi-structured interviews with nurses (n = 7) from a neonatal ward in southern Sweden. A tested interview guide supported the interviews. The interviews were transcribed verbatim. The transcripts were analysed using qualitative content analysis and resulted in six subcategories and three categories.Result: The nurses' experiences were about creating conditions for zero separation, collaborating within and between staff groups and caring for the family as a unit. Through the right conditions in form of workload and staff density as well as adapted external environment and available material, the implementation of zero separation after childbirth was facilitated. A well-functioning collaboration between staff with clinical experience, who used a clear communication and had a positive attitude increased the possibility of successful zero separation. If mothers’ and children's health allowed, the family could be cared for as a unit, the nurses also experienced that parents became more involved and their bond to the child was strengthened.Conclusion: The study clarifies that zero separation should always be the goal of healthcare professionals. Children's rights seem to be strengthened by zero separation, which probably has a positive effect on the family.

The focus of this essay is to explore and investigate active teachers´ management of field studies in the subject of geography. The concept of field studies is wide, which is why all forms of outdoor education will be included. Field studies from inside the classroom, alongside tools such as computers, will also be part of the concept. The essay can be described as put in two different positions, how teachers work with physical field studies and how teachers work with virtual field studies. The purpose is also to find out the obstacles and opportunities that are experienced. The theory consists in how field studies contribute to an irreplaceable dimension of the subject. At the same time, it is a fact that many teachers do not implement it at all, some a bit, some more.    All the interviewed respondents are working on a high school. Half of them are women, half men and all of them are teaching in geography. The result depicts a positive attitude towards both physical and virtual field studies. The obstacles that occur in physical studies are for example time and resources, while in virtual studies, it seems that knowledge is more of a difficulty. The opportunities are many. Among other things, the close environment could be effective, but the obstacles appear to overcome the possibilities. Virtual field studies can fit as a suitable complement, but every interviewed teacher agreed that actively leaving the classroom never could be replaced by computers.

Sverige har under 2010-talet haft stor invandring, och många av de som kommit är barn och ungdomar. Många av dem har dåliga förutsättningar att lyckas i skolan, men idrott och hälsa ses ofta som en väg till gemenskap. Även om det är angeläget att veta mer kring hur utbildning för nyanlända barn och ungdomar fungerar optimalt finns det relativt lite forskning kring ämnet, och mycket av den existerande forskningen utgår från ett elevperspektiv. Denna studie ämnar bidra med ett lärarperspektiv genom 25 lärare i idrott och hälsas svar på kvalitativa enkäter kring vilka möjligheter och utmaningar de upplever i sin undervisning med nyanlända barn och ungdomar. Svaren relateras till Piagets begrepp assimilering och ackommodation samt Foucaults tankar kring kunskap och makt. Resultaten visar att lärarna uppfattar elevernas personlighet, att använda kroppsspråket samt skapa samhörighet som möjligheter. Samhörighet beskrivs dock även som en potentiell utmaning tillsammans med språkförbristningar, särskilda moment, kulturellt betonade skilda synsätt på idrottsämnet, de nyanlända elevernas mående samt känslor av otillräcklighet som pedagog. Resultaten synliggör också att de flesta lärare visar en flexibilitet kring sin kunskapssyn och gör anpassningar utifrån de nyanlända elevernas synsätt och tidigare erfarenheter, vilket skapar förutsättningar för assimilativt lärande. Ett fåtal lärare menar dock att de inte anpassar sin undervisning utifrån de nyanländas kunskapssyn och tidigare erfarenheter, vilket kan innebära att deras elever tvingas till en ackommodativ, mer krävande lärandeprocess.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka utmaningar som förskollärare upplever i samband med samverkan i förskoleklass, samt på vilket sätt de hanterar dessa. Vi har hela tiden utgått från två forskningsfrågor i vår undersökning. Forskningsfrågorna som är grunden för uppsatsen är:– Vilka utmaningar och svårigheter upplever förskollärare inom samverkan med vårdnadshavare i förskoleklass?– Hur hanterar pedagogerna dessa utmaningar? Studien bygger på en kvalitativ intervjustudie med verksamma förskollärare i förskoleklass, genom detta har vi hittat de utmaningar och hanteringar som framkommer enligt förskollärare. Vi valde detta område då vi anser att det inte finns tillräckligt med forskning kring samverkan mellan hem och skola i förskoleklass. Vi anser att detta är problematiskt då majoriteten av litteratur och tidigare forskning påvisar hur viktigt det är med en god samverkan mellan vårdnadshavare och förskollärare. Vi har intervjuat tio förskollärare med en förskollärarexamen som är verksamma i förskoleklass. Intervjuerna har på grund av rådande pandemi skett digitalt. Detta gjordes med hänsyn till de restriktioner som just nu finns i Sverige angående att träffa så få människor som möjligt. Resultatet av det empiriska materialet påvisar att de utmaningar som framkommer är främst utmaningar vid språkskillnader, vårdnadshavares engagemang, Covid-19 samt brist på verktyg och upplevda maktpositioner. Hanteringar av dessa framkommer parallellt i texten i samband med varje utmaning. Vår förhoppning är att denna undersökning ska bidra med en ökad kunskap om vilka utmaningar som framkommer i förhållande till samverkan i förskoleklass, samt hur man som förskollärare kan hantera dessa.

Syftet med vår studie är att lyfta fram hur personer som tillhör eller under de senaste 12  månaderna har tillhört UVAS-gruppen ser på möjligheter och hinder för att komma vidare till  arbete eller studier samt deras upplevda stödbehov i förhållande till det stöd de idag upplever  att de får. Våra frågeställningar har behandlat möjligheter, hinder och informanternas upplevda  stödbehov i förhållande till det stöd som de i dagsläget upplever att de får från de verksamheter  de deltar i. Studien är gjord genom en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts och som teoretiskt perspektiv valdes Hodkinson och Sparkes (1997) Careership teori.      I vår tidigare forskning redogörs för svensk och internationell forskning kring vilka hinder och möjligheter som finns för att stötta UVAS-gruppen samt vilka insatser gruppen behöver för att komma vidare till arbete eller studier.      Vår analys av resultaten visar god samstämmighet med tidigare forskning om vikten av  individanpassade insatser och samverkan mellan olika aktörer. Det individuella samtalet lyfts  av informanterna fram som särskilt betydelsefullt. Informanternas begränsade sociala kapital  och en brist hos ungdomarna i förståelsen av betydelsen av ett socialt nätverk framkommer  också liksom pandemins påverkan på möjligheten att stärka sina kulturella och sociala kapital. Dessa resultat samt betydelsen av tidig samverkan för att förhindra gymnasieavhopp lyfts till diskussion i diskussionskapitlet.

Utifrån våra egna erfarenheter, att arbeta som musiklärare så har vi använt oss av digitala verktyg och vår undervisning. Detta skapade ett intresse för hur dessa verktyg påverkar och eventuellt förändrar/transformerar lärprocessen. För att få mer kunskaper om detta så valde vi att intervjua musiklärare om deras vardag med digitala verktyg och hur dessa verktyg påverkar undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats och resultatet utgår från transkribering av kvalitativa intervjuer. I läroplanen för musikundervisning framkommer att digitala verktyg ska användas och att skolan ska rustas för detta. I den tidigare forskning som vi tittat på så framkommer både möjligheter och utmaningar med införandet av digitala verktyg. Att det skapar möjligheter att utveckla innehållet i undervisningen men att det finns risker i att det mänskliga mötet går förlorat och att det viktiga ensemblespelet inte kan skapas utan detta möte. I resultatet framkom att det finns förutsättningar för att använda och bedriva undervisning med användandet av digitala verktyg. De digitala verktyg förenklar och berikar undervisningsarbetet med funktioner som öppnar upp möjligheter till arbetsuppgifter och skapande som tidigare var svåra att åstadkomma, eller helt omöjliga. Vilket visar på att verktygen har förändrat undervisningen för våra respondenter. Trots detta så menar våra respondenter att grunderna i lärprocesserna inte förändrats på något avgörande sätt. Den didaktiska processen kräver fortfarande lärarledd undervisning och professionen är fortfarande viktig. Det framkommer både möjligheter och utmaningar som även till viss del återkommer i tidigare forskning och i de utvärderingar som gjorts av digitala verktyg inom musikämnet. Bland möjligheterna finns snabba och välljudande resultat, inspirerande upplägg, möjligheter till visualisering och möjligheter att frigöra tid och resurser. Bland utmaningarna listas bristande kompetens och kompetensutveckling, bristande taktilitet, samt att verktygen har ett distraherande upplägg och är svåra att övervaka.

Denna kunskapsöversikt lyfter de utmaningar som lärare i religionskunskap möter i en sekulär såväl som mångkulturell och mångreligiös samhälle. Vidare belyses hur de kan bemötas i syfte för att skapa tolerans och förståelse. Översikten utgår ifrån följande frågeställningar: Vilka vanligt förekommande utmaningar finns det för lärare inom religionskunskapsundervisningen och vad beror det på enligt forskning? Vad menar forskningen är det effektivaste sättet att ta sig dessa typer av utmaningar i klassrummet?  Översikten sammanställer resultaten av åtta vetenskapligt granskade studier, det vill säga en avhandling och sju artiklar. Vi har tagit inspiration från Nilholms (2017) SMART metod för hur vi skulle framställa kunskapsöversikten. Metoden är ett sätt att systematiskt genomföra forskningsöversikter samt ge en överblick av det valda ämnesområdet. Det ger en övergripande beskrivning hur författaren kan gå tillväga i sökningen, kartläggningen och analysen av tidigare forskning (ibid. ss. 42-43).  Resultatet av den insamlade forskningen visar att religionskunskap läraren ställs inför en rad olika utmaningar. Dessa hinder är bland annat baserad på lärarens egna kompetens såväl som elevernas kritik av religion och fördomar. Forskningen pekar också på vilka möjligheter det finns för att bemöta dessa utmaningar. Det redogör för metoder som kan tillämpas i undervisningen såsom religionsdidaktik, diskussioner och studiebesök.

Att hamna vid sidan av idrotten är lätt för individer med funktionsnedsättning. Det kan bero på att individerna anses vara utanför den grupp som behöver röra på sig, tillgängligheten till utrustning eller normer. Uppsatsens syfte är att ta reda vad medlemmar i svenska idrottsföreningar anser som möjligheter och hinder för att bedriva en idrottsaktivitet för individer med funktionsnedsättning. För att genomföra undersökningen användes en kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Det var sju deltagare från fem olika föreningar med olika titlar som deltog varav fyra föreningar hade aktivitet för individer med funktionsnedsättning. När analysen av resultatet gjordes användes tematisk analysteknik som innebar att ta fram teman som t.ex. upprepningar i informanternas svar. De centrala teman som tas upp i resultatet, definierade möjligheter är föreningsdagar & existens, kunskap, ledare och medlemmar. De centrala teman som tas upp i resultatet, definierade hinder, är tillgänglighet utifrån perspektiven transport, anläggning & utrustning, medlemmar och ledare. Slutligen går det att göra en tolkning att det fortfarande finns individer som hindras att delta i idrott men har fler möjligheter till inkludering då en förändring har skett med t.ex. samhällets normer. / Falling aside from sport is easy for individuals with disabilities. This may be because the individuals are considered to be outside the group that needs to move, the availability of equipment or norms. The purpose of this essay is to find out what adult members of Swedish athletic associations consider to be opportunities and barriers in order to conduct an activity for individuals with disabilities. To conduct the survey, a qualitative method using semi-structured interviews was used. Seven participants from five different associations with different titles participated, out of which four associations offered activity for individuals with disabilities. Thematic analysis technique was used when the analysis was made which meant to develop themes such as repetitive answers in the informants' responses. The central themes that are included in the results, defined opportunities, are association days & existence, knowledge, leaders and members. The central themes that also are included in the result, defined barriers, are accessibility based on the perspectives of transport, stadium & equipment, members and leaders. Finally, it can be interpreted that there are still individuals who are prevented from participating in sports but have more opportunities for inclusion when a change has occurred, for example regarding norms of the society.

Elevers användning av surfplatta i matematikundervisningen har ökat, men matematikämnet är det ämnet där elever använder digitala verktyg som minst. Syftet med studien är att utifrån lärarens perspektiv undersöka vilken betydelse surfplattan har som ett läromedel i matematikundervisningen för lågstadieelever. För att få svar på studiens frågeställning användes en kvalitativ metod i form av intervjuer. Till denna studie var valet att använda SAMR-modellen som teoristöd och modellen användes för analys av den data som framkom av intervjuerna. Resultatet av denna studie synliggör vilka möjligheter respektive utmaningar det kan finnas för elever när de använder surfplattan. Det framgick även att lärarna såg fler möjligheter än utmaningar med surfplattan.

Unga nyanlända anses vara en sårbar grupp i svenska samhället. Det finns en rådandeuppfattning om att unga nyanlända har svårigheter att tillträda arbetsmarknaden,utbildningsväsendet samt bostadsmarknaden. Unga nyanlända får dessutom hanteraföljderna av ofullständiga språkkunskaper och svaga sociala nätverket. Detta är faktorersom anses påverka unga nyanländas svårigheter att nå samhällelig inkludering. I dagslägetråder bristande kunskaper om hur unga nyanlända i Sverige upplever sina livssituationeroch framtida möjligheter. Denna studie riktar sig till ett sådant kunskapsbehov.Genom en kvalitativ intervjustudie med sex unga nyanlända kvinnor och män, syftar dettaarbetet till att utveckla kunskap om hur unga nyanlända ser på sina möjligheter att forma enframtid i Sverige. Vidare undersöks vilka strategier och resurser unga nyanlända användersig av i formandet av en framtid. Vid analysen av empirin används delar av Bourdieus(1997) teoretiska ramverk med fokus på begreppen fält och kapital, där de sociala,kulturella samt ekonomiska kapitalformerna varit centrala. Resultatet av studien visar att deunga nyanlända som deltagit i studien, ser positivt på sina möjligheter att forma en framtid iSverige. Faktorer såsom sociala kontakter, utbildning, språk, förankring påarbetsmarknaden samt ekonomisk stabilitet framkommer som viktiga i formandet av enframtid. Informanterna har utvecklat strategier och resurser för att nå sina mål. I studienframkommer införskaffandet av kulturella kapital som högst betydelsefullt, där utbildning ochspråkligt kapital ingår. Även sociala- och ekonomiska kapital anses vara viktiga attinvestera i. Slutligen visar resultaten en skillnad mellan könen, där kvinnornas möjligheterökat i samband med flytten till Sverige, medan männen snarare har minskat.