Syftet med denna litteraturstudie har varit att sammanställa forskning om hur lärare kan arbeta med högläsning i svenskundervisning (eller motsvarande ämnen i engelskspråkiga kontexter) för elever mellan 12 och 18 år, samt vilka möjligheter och utmaningar högläsningen bidrar till för denna åldersgrupp. För att kunna besvara mitt syfte har jag använt dessa två följande forskningsfrågor: Hur kan svensklärare (eller motsvarande lärare i engelskspråkiga kontexter) arbeta med högläsning för elever mellan 12 och 18 år? Vilka möjligheter och utmaningar bidrar högläsningen till för denna åldersgrupp? Resultaten visar att högläsning bidrar med flera möjligheter för denna åldersgrupp men även utmaningar. Majoriteten av möjligheterna handlar om det sociala lärandet samt förbättrad läsförståelse och läsflyt. De avgörande faktorerna för att uppnå dessa goda möjligheter visade sig vara lärarens gestaltning och den sociala kontexten. Utmaningarna innefattar svårigheter bland elever i ett mångkulturellt klassrum och även kritik som menar att högläsningens gemensamma lärande i grupp kan riskera bli ytligt och ofokuserat. Andra utmaningar behandlar elevers klagomål om lärarens högläsningshastighet. Fler studier som behandlar den valda åldersgruppen behövs för att bekräfta resultatens reliabilitet.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares uppfattningar om hur barn i behov av särskilt stöd inkluderas i förskolan. För att uppnå syftet med studien formulerades tre frågeställningar som handlade om hur förskollärare definierar inkludering och hur de inkluderar alla barn i förskolan. För att besvara dessa frågeställningar användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom en tematisk analys.  I studien användes de tre teoretiska perspektiven kompensatoriska-, kritiska- och  dilemmaperspektivet.  Resultatet visar att samtliga förskollärare strävar efter att inkludera alla barn i förskolan.  Inkludering definierades av förskollärarna på fyra olika sätt: inkludering innebär att barnen får vara med utifrån sin egen förmåga; barnen inkluderas om det skapas en acceptans att olikheter finns och att alla har olika behov; inkludering innebär en medvetenhet hos förskollärarna, exempelvis hur de ska inkludera barnen i miljön; inkludering innebär gemenskap. Resultatet visar att det ges möjligheter att inkludera alla barn när förskollärarna skapar en acceptans hos barnen för allas olikheter och behov och att det är stärkande för barnens självkänsla samt att inkludering av alla barn skapar en gemenskap. Resultatet visar bland annat att det finns svårigheter att definiera vad som utgör barn i behov av särskilt stöd samt att skapa acceptansen för alla barns olikheter.  En slutsats är att alla förskollärarna strävade efter att inkludera alla barn i förskolan, dock  visade det sig inte alltid vara enkelt.

Studiens syfte är att öka kunskapen om vilka metoder och strategier förskollärare använder sig av i sitt arbete för att ge barn möjligheter att utveckla flerspråkighet i förskolan. Data har samlats ingenom åtta intervjuer med verksamma förskollärare samt en enkät som komplement. Där resultatet visar att även om förskollärarna upplever vissa hinder i arbetet med flerspråkighet så finns det flera möjligheter som de är eniga om i arbetet. Utifrån resultatet kan man se att förskollärare använder ett antal metoder och strategier för att stötta barns flerspråkiga utveckling,samt att förskollärarna använder sig av liknande metoder och strategier, som AKK, digitala verktyg och samverkan med vårdnadshavare. Förskollärarens inställning mot flerspråkighet kan ha en påverkan på bemötandet av eventuella hinder. När förskollärare har en positiv inställning till flerspråkighet kan det bidra till att de ser fler möjligheter till arbetet samt lösningar på hur de ska hantera eventuella hinder som språkbarriär och tidsbrist. För att underlätta arbetet med barns flerspråkiga utveckling bör arbetslaget skapa sig ett gemensamt synsätt, för att kunna utsätta tid och skapa sig ett gemensamt förhållningssätt. Däremot visar det tydligt att förskollärarna ser fler möjligheter än hinder i arbetet med flerspråkighet, då arbetet kan bidra till att lyfta olika språk och kulturer, samt bidra till ett ökat intresse för språk hos barn och pedagoger.

Introduktion/bakgrund: Diabetes är en smygande sjukdom som ökar i prevalensen, 540 miljoner personer lever med diabetes i världen. 95 procent av alla personer med diabetes lider av diabetes typ 2. Ohälsosamma livsstil, inaktivitet, övervikt och fetma kan leda till utveckling av diabetes typ 2 och påverkar egenvård (WHO, 2023). Begreppet egenvård har olika innebörder, vilket betyder att patienten främjar sin hälsa med förebyggande åtgärder liksom kontrollera sitt blodsocker, anpassa sig med nya vanor, fysisk aktivitet och främja sin motivation för att upprätthålla nya livsstilsförändringar. Att upptäcka kunskap kring patienters upplevelse av hinder och möjligheter för att kunna hjälpa dem med individanpassade åtgärder. Syftet: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2. Metod: Enligt Polit och Beck (2017) genomfördes en systematisk litteraturstudie i nio steg, i databaserna Cinahl och PubMed. Utifrån syftet upptäcktes 7 kvalitativa och vetenskapliga artiklar, och kvalitetsgranskning utfördes utifrån en granskningsmall för kvalitativa- och kvantitativa studier (Forsberg & Wengström, 2016). Resultat: Analys av valda artiklar resulterade i två huvudkategorier, faktorer som upplevs främjande vid egenvård och faktorer som upplevs hindrande vid egenvård. Detta tema består av underkategorier, stöd, kunskap och motivation. Slutsats: Patients erfarenhet av egenvård har en stark förbindelse till deras möjligheter och hinder i livsstilsförändringar. Stöd från familj och vårdpersonal vid egenvård samt kunskap och individanpassad information var centrala faktorer för hantering av diabetes typ 2. Bristande kunskap gjorde egenvården svår att utöva.

Syftet med denna studie har varit undersöka hur individer inom olika yrkesroller upplever digitaliseringens organisatoriska påverkan. Med individuella semi-strukturerade intervjuer har vi på ett kvalitativt sätt samlat in och analyserat empiri för att kunna besvara syftet. Vår ansats har varit deduktiv och studien har lagts upp som en explorativ små-N studie.Resultatet visar 1) att det finns skillnader mellan ett inifrån och individuellt perspektiv jämfört med ett utifrån och verksamhetsperspektiv när det gäller hur digitaliseringens organisatoriska påverkan uppfattas, 2) att respondenternas individuella upplevelse av digitaliseringens organisatoriska påverkan varierar för olika yrkesroller, 3) att det individuella perspektivet synliggör fler typer av digitaliseringens organisatoriska påverkan än vad som påvisats i tidigare forskning samt 4) att det finns arbetsprocesser inom individens yrkesroll som inte har digitaliserats.Slutsatsen från studien är att digitaliseringen har en stor organisatorisk påverkan och en påverkan som, på den individuella nivån upplevs både som möjligheter och utmaningar. Vi föreslår att man borde fokusera på att använda utmaningarna som individen upplever som verktyg till att se på de områden inom digitalisering som behöver förbättras och utvecklas. / The purpose of this study was to examine how individuals in different professions experiencing digitalization’s organizational impact. With individual semi-structured interviews, we have qualitatively collected and analyzed empirical data to answer the purpose. Our approach has been deductive and the study has been set up as an exploratory small-N study.The results show 1) that there are differences between the inside and individual perspective compared to the outside and operational perspective as to how digitalization organizational impact is perceived, 2) that the respondents' individual experiences of digitalization organizational impact varies for different professional roles, 3) to the individual perspective reveals more types of digitalization organizational impact than shown in previous research, and 4) that there are processes within the individual's professional role that has not been digitalized.The conclusion from the study is that digitalization has a huge organizational impact and an influence that, at the individual level is perceived as both opportunities and challenges. We suggest that one should focus on using the challenges that the individual experiences as tools to look at the areas of digitalization that need to be improved and developed.

Denna studie avser att bidra med kunskap till ämnet utomhuspedagogik. Syftet med studien är att få insyn i och analysera vilka hinder och möjligheter upplever lärare begränsar respektive motiverar dem i användandet av utomhuspedagogik? Samt hur påverkar det deras val av att använda utomhuspedagogik? Mot detta syfte formulerades följande forskningsfrågor, Vilka hinder upplever lärare begränsar dem från att använda utomhuspedagogik? Vilka faktorer upplever lärare motiverar dem till att använda utomhuspedagogik? På vilket sätt upplever lärare att utomhuspedagogik och digitalisering samverkar i deras undervisning? De teoretiska perspektiv som genomsyrar studien är ramfaktorteorin och pragmatismen. Datainsamlingsmetoden som används är semistrukturerade zoom-intervjuer med åtta lärare som har varit eller är verksamma i årskurserna 1–6. Urvalsmetoden är ett snöbollsurval och avgränsas till de lärare som ansågs lämpliga att bidra till forskningsfrågorna. Analysmetoden som används i denna studie är en tematisk analys som identifierade huvudteman: upplevda hinder, upplevda möjligheter.  Studiens resultat visade att lärarna upplevde (1) Planerings- och undervisningstiden inte räcker till för att bedriva utomhuspedagogik. (2) Det är för få lärare på antalet elever för att bedriva utomhuspedagogik. (3) Lärarnas kunskap inom utomhuspedagogik är bristfällig vilket resulterar i att lärarna inte vet vad dem ska undervisa om utomhus. Fortsättningsvis visade studien (4) När- och lärmiljön används för att väcka ett intresse hos eleven. (5) Kunskapen kan hängas upp på en plats. (6) Kunskapen används i det verkliga livet. (7) Eleverna lär sig mer när de får använda flera sinnen i kunskapsinhämtningen. (8) Eleverna förstår kunskapen bättre när den är konkret och verklig. Avslutningsvis visade studien (9) Utomhuspedagogiken och digitaliseringen kan samverka väl eftersom det bidrar till att en växelverkan mellan teori och praktik sker. (10) De digitala verktygen underlättar dokumentationsarbetet utomhus. Våra resultat gentemot det tidigare forskningsläget både bekräftar och bidrar med ny kunskap.

This study focuses on exploring and understanding teachers' perceptions of inclusion within the context of School-Age Educare. The research aims to investigate how teachers describe, experience, and navigate the concept of inclusion, as well as identify the key challenges and opportunities they encounter in their work to promote an inclusive environment. The study is based on a qualitative method that includes interviews with several School-Age Educare teachers and analyzes their perspectives from an intercultural perspective, to contribute to an improved understanding of inclusion processes in this specific context. The concept of inclusion covers a wide spectrum of practices and viewpoints aimed at ensuring that all children, regardless of background or needs, can fully participate in the activities. In the environment of the School-Age Educare this is expressed in how activities are organized, how relationships are built and maintained, and how learning environments are adapted to support each child's unique conditions and needs. The purpose of the interviews is to highlight the teachers' voices and experiences, thereby creating a basis for reflection and the development of inclusive strategies tailored to the unique conditions of the School-Age Educare. The results from the interviewed School-Age Educare teachers emphasize the importance of creating a welcoming and accepting atmosphere, where all students feel valued and included. At the same time, the importance of individualization and flexibility in learning activities to meet different needs and abilities is stressed. Challenges identified include difficulties in meeting each child's unique needs within the framework of group dynamics, as well as finding the balance between offering support and promoting independence.

Syftet med studien var att utveckla kunskaper om hur lärare i fritidshem planerar elevers delaktighet, hur det tolkas inom fritidshemmets undervisning samt hur det synliggörs för eleverna. Studien kommer även att utveckla kunskaper om vilka möjligheter och hinder som kan finnas. Studien är kvalitativ där tio semistrukturerade intervjuer genomfördes. Alla informanter var utbildade lärare i fritidshem med varierande arbetserfarenheter och därmed hade yrkesrollen förändrats mer för vissa än för andra. Den insamlade empirin tematiserades och sex teman identifierandes, Tolkning av delaktighet, Olika typer av delaktighet, Medbestämmande, Eget bestämmande, Möjligheter och Hinder. Resultatet visar att i fritidshemmets verksamhet kan åldern på elevgruppen vara något som kan bidra till ett varierande arbetssätt när det kommer till delaktighet. Synliggörandet av delaktighet betonas utifrån Harts (1992) delaktighets stege där fritidsråd och förslagslådor ofta förekommer som exempel. Utifrån resultatet diskuterades det att delaktighet är ett brett begrepp som lärare i fritidshem ofta har ett liknande arbetssätt kring. En slutsats som studien kommit fram till är att lärare i fritidshem beskriver att med delaktighet finns det stora möjligheter, samtidigt som hinder såsom tid, elevgrupper och personal kan vara aspekter som kan skapa svårigheter på vägen. En annan slutsats är att delaktighet är en betydelsefull del i undervisningen på fritidshemmet eftersom eleverna ska ges möjlighet att påverka samt ta ansvar över sin utbildning. Avslutningsvis har studien visat att delaktighet är något som ofta sker spontant men att en viss förändring börjar ske i det planerade arbetet.

Denna studie riktar sitt fokus mot tydliggörande pedagogik. Studiens syfte är att bidra medkunskap om förskollärares definition av tydliggörande pedagogik, samt hur förskollärare beskriver sitt arbete med tydliggörande pedagogik för att möjliggöra en likvärdig förskola för alla. Denna studie fokuserar kring följande tre forskningsfrågor, Hur beskriver förskollärare begreppet en likvärdig förskola för alla? Hur beskriver förskollärare tydliggörande pedagogik i förskolan? Vilka möjligheter och utmaningar beskriver förskollärare gällande arbetet medtydliggörande pedagogik? Med utgångspunkt i Nilholms beskrivning av specialpedagogikgenom det kompensatoriska perspektivet, kritiska perspektivet samt dilemmaperspektivet, har vi med en tematisk analys genomfört denna studie. Vi har utgått från fem semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare i två kommuner. Studiens resultat visar att förskollärarna har en förståelse för begreppen likvärdighet och tydliggörande pedagogik. Förskollärarna beskriver dock hur en viss kompetens och samsyn är nödvändig i arbetslaget för att praktiskt möjliggöra en förskola för alla barn. Brist på resurser framkommer som en utmaning i arbetet med tydliggörande pedagogik. Vidare efterfrågas kompetensutveckling av förskollärarna då de känner att kompetensen ofta brister i att utforma en verksamhet som är tillgänglig för alla barn samt hur man möter en barngrupp med många olikheter

Denna studie beskriver hur undervisning om programmering bedrivs i grundskolan från både ett lärarperspektiv och ett elevperspektiv. Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur programmeringsverktyg introduceras i undervisningen samt vilka möjligheter och hinder som finns vid undervisning om programmering enligt forskning. Syftet basvaras genom frågorna: ”hur gör lärare för att introducera och arbeta med programmeringsverktyg i undervisningen?” och ”vilka möjligheter och hinder finns det med att undervisa om programmering i skolan?”. För att besvara dessa frågor har material samlats in genom sökningar i ERIC, SwePub och Scopus. Detta resulterade i tolv vetenskapliga artiklar med i huvudsak nationell forskning, men med internationella inslag. Artiklarna har analyserats med hjälp av inkluderings- och exkluderingskriterier för att bedöma relevans utifrån studiens syfte. Resultatet visade på att undervisningen i programmering skiljer sig mellan lärare. Valet av programmeringsverktyg är något som läraren själv tar beslut om. Vilket verktyg som används och hur det kan användas beskrivs dock vara en osäkerhet bland lärarna. Resultatet beskriver faktorer som påverkar programmering i undervisningen. Hinder och möjligheter beskrivs utifrån både elev- och lärarperspektiv.