Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter lärare i fritidshem har av att anpassa den fysiska inomhusmiljön på fritidshemmet med utgångspunkt från elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och deras behov eller diagnos. Studien fokuserar på följande forskningsfråga: Vilka möjligheter respektive svårigheter finns enligt lärare i fritidshem av att organisera och anpassa fritidshemsmiljön för elever med NPF- behov eller diagnos? Studien var kvalitativ och fyra intervjuer har genomförts med lärare i fritidshem. Innehållsanalys har valts som analysmetod och det insamlade intervjumaterialet har bearbetats med utgångspunkt i den analysen. I resultatet framkom att anpassning av fritidshemsmiljön görs på olika vis, till exempel benämns struktur som en viktig del i organiseringen. Fasta veckoscheman och bildstöd är två exempel på struktur som lärarna benämnde. Något som även framkom i resultatet var vikten av att skala av intrycken i fritidshemsmiljön såsom neutral färgskala, sänka ljudnivån och sänka belysningen. Möjligheter som framkom i resultatet av att anpassa fritidshemsmiljön var bland annat att hela elevgruppen gynnas av de anpassningar som nämnts ovan. Andra möjligheter som framkom var resurser, ekonomi och att tänka utanför boxen. Med det sistnämnda menade läraren att man måste tänka utanför klassrummets fyra väggar för att skapa andra lärandemöjligheter. De svårigheter som framkom var utrymme, elevantal, arbetslag, tidsbrist, planeringstid och profession.

<p>The aim of this research is to examine how the homes of children, in cooperation with the schools, are offered opportunities to communicate and discuss mathematics together with the children in relevant situations. The overall intent of the study is manifest in scientific questions with focus on how parents view the subject and the opportunities to support their children with math homework as well as possibilities to actively support their child´s mathematics progress. The paper has a pfenomenographic approach, which means that it in a qualitative way describes similarities and differences in the ways the homes perceive this issue. The examination is implemented through a survey in which responds from 73 parents in four classes have been studied. Within this study six semi constructed interviews have been conducted. The result of the study indicates that parents are positive to math homework, but that their ability to guide and support the child's math studies are to some extent limited. There is a need for an increased collaboration between the school and the homes, for instance by instructing the parents on modern math methods.</p>

<p>Sammanfattning Syfte med denna studie är att undersöka hur idrottslärarna tänker kring idrottsämnets möjligheter och svårigheter med individanpassad undervisning. Och vad lärarna anser krävs av dem själva för att lyckas med individualisering av undervisningen. Vidare syftar studien till att belysa vilka förutsättningar idrottslärarna anser ämnet idrott och hälsa har för att stödja elever som är i behov av särskilt stöd. Ett annat syfte med undersökningen är även att se hur idrottslärarnas tänker kring elever i behov av särskilt stöd och vad det begreppet betyder för idrottslärarna. Utgångspunkten för studien har varit en kvalitativ ansats. Då studien syfte är att få en djupare förståelse för hur idrottslärarna tänker och resonerar. Fem idrottslärare har intervjuats om sina tankar kring individanpassad undervisning och elever i behov av särskilt stöd. De frågeställningar som varit aktuella är: Vilka möjligheter och svårigheter anser idrottslärarna det finns för individanpassad undervisning i ämnet idrott och hälsa? Vad anser idrottslärarna krävs av dem själva för att individanpassa undervisningen? Vilka förutsättningar anser idrottslärarna att det finns i ämnet idrott och hälsa för att stödja elever i behov av särskilt stöd? Hur tänker idrottslärarna kring elever i behov av särskilt stöd? De slutsatser som gjorts av studien är att idrottslärarna anser att ämnet har goda möjligheter att stödja elever i behov av särskilt stöd på grund utav att ämnet bygger på rörelse. Idrottslärarna anser att möjligheter finns för individanpassad undervisning men det finns många svårigheter med det. Stora grupper, dåliga resurser och bristande kunskaper är svårigheter idrottslärarna pekar på när det gäller individanpassad idrott. Idrottslärarna själva understryker att det som krävs av dem är att kunna se elevernas förutsättningar och behov. Samt att lyssna på och ha god kännedom om sina elever för att kunna lyckas med individualiseringen av undervisningen.</p>

<p>Den utbildningspolitiska intentionen i Sverige har länge präglats av en stark ambition att "överbrygga" klyftan mellan de teoretiska och praktiska gymnasieutbildningarna. Flertalet utredningar och gymnasiereformer har tidigare inte lyckats åstadkomma mer än organisatoriska förändringar. 1991 års gymnasiereform genomfördes med Lpf-94 och sett ur ett utbildningspolitisktperspektiv, är genomförandet rent teoretiskt den reform som kommit närmast den utbildningspolitiska intentionen. Men frågan kvarstår vad har reformen inneburit sett ur ett individperspektiv i ett utbildningssystem med en grundskola och ett gymnasium för alla. En skola för alla betyder i praktiken en skola som skall tillgodose samtliga elevers olika behov. Det låter fantastiskt men verkligheten visar ofta att detta är ett uppdrag som är svårt att genomföra och ett samhälleligt krav som kan vara svårt att uppfylla. Hur upplever eleverna på individuella programmet att deras grundskoletid har varit?</p>

<p>Examensarbetets huvudsyfte är att undersöka vilka svårigheter respektive möjligheter lärare upplever i möten med invandrarelever samt hur invandrarelever upplever skolan. </p><p>Litteraturstudien vilken ligger till grund för den utförda empiriska undersökningen berör skolan och dess värld. Undersökningen består av en fallstudie samt av intervjuer. </p><p>Resultatet visar att svårigheterna är fler än möjligheterna men genomsyras dock av en positiv syn.</p>

<p>Under de senaste åren har revisionspliktens avskaffande i Sverige varit ett omdiskuterat ämne. Genom en kvalitativ undersökning med genomförda intervjuer på tre små oberoende revisionsbyråer har författarna till denna undersökning försökt svara på följande problemformulering: Hur hanterar små oberoende revisionsbyråer en slopad revisionsplikt? Studien visar att hanteringen av en slopad revisionsplikt skiljer sig åt mellan revisionsbyråerna. Samtidigt som en del byråer är väldigt aktiva i sin hantering finns det andra som är passiva. Med en slopad revisionsplikt följer såväl hot som möjligheter och för att möta dessa effektivt krävs strategiska förändringar.</p>

<p>Dagens samhälle befinner sig under ständig förändring och utveckling. Idrottsrörelsen satsar nu på olika sätt på föreningsutveckling, det är utveckling av detta slag som denna rapport kommer att titta närmare på. Syftet var att studera seglingsföreningar i ett distrikt i södra Sverige som fått bidrag ur Idrottslyftet för föreningsutveckling. Studien hade även till syfte att se vilka mål dessa seglingsföreningar hade med sin utveckling, samt vad de upplever möjliggör och hindrar den utvecklingen. De frågeställningar som låg till grund för undersökningen var: Vilka mål har de seglingsföreningar som arbetar med föreningsutveckling? Hur är utvecklingsarbetet organiserat? Vad möjliggör och hindrar utvecklingen?  Empiri samlades in genom intervjuer med representanter ifrån de aktuella seglingsföreningarna. Resultatet visar att de flesta seglingsföreningarna satsar på en utveckling av fortsättningsverksamheten efter seglarskolan. De största möjligheterna för utveckling upplevs vara engagemang, sailcoachtid och externa bidrag. De största hindren för utveckling upplevs vara brist på tränare och att kunna vidmakthålla tillräckligt med engagemang. Därmed torde den största utmaningen för seglingssporten nu vara att lära hur de skall få in tillräckligt med kompetens och engagera fler samt hur på bästa sätt överbygga glappet mellan seglarskolan till den fortsatta seglingsverksamheten.</p>

<p>Social and emotional learning is getting more and more common to work with in Swedish schools today. That has made it more actual to do studies of how you best can implement a method in health prevention and promotion in schools and how you do for to keep the work sustainable. There are some American studies that describe implementation of methods in schools and a few studies that describe implementation of methods for social and emotional learning in schools. It is important to see implementation as a process and not as an individual event. The process never end but continues as a cycle in three phases; readiness phase, planning phase and implementation phase.</p><p>The aim of this study was to describe teachers and principals experiences of obstacles and possibilities at implementation of an evidence based program for social an emotional learning in compulsory school as a part of the schools health promotion activities. From these aim three questions has been composed:</p><p>· What distinguish the f-6 schools experiences from the implementation from the 7-9 schools experiences?</p><p>· What distinguish the teachers’ experiences from the principals?</p><p>A qualitative study with interviews was chosen as a method. Three interviews were made individual with the principals at three schools in Örebro County and three group interviews were made with the teachers at the same schools.</p><p>The results assume from the three phases and obstacles and possibilities are presented for each part. It shows that the implementation been different at the three schools and the 7-9 school is most unlike. An action plan is missing general at the schools, which can make the implementation easier. At the 7-9 school the principal support are missing. The study shows that it’s important to give SEL-work time at the schedule, to give the teacher education in the subject and that teachers’ engagement and interest are high for to get a good implementation process. Conclusions that are taken are that we need more Swedish studies and it’s important that the research reach the teachers.</p><p>Keyword: Implementation, school, social and emotional learning, obstacles and possibilities.</p> / <p>Socialt och emotionellt lärande blir idag allt vanligare att arbeta med i landets skolor. Detta har också gjort att det har blivit allt mer aktuellt att studera hur man får ett program eller metod för förebyggande eller hälsofrämjande arbete i skolan att implementeras på ett bra sätt så att detta arbete vidmakthålls. Det finns en del amerikanska studier som belyst implementering av program/metoder i skolan och några få som belyst implementering av program/metoder för socialt och emotionellt lärande i skolan. Det är viktigt att inte se implementering som en enskild händelse utan som en process. Processen tar egentligen aldrig slut utan fortsätter som en cykel i tre faser; beredskapsfas, planeringsfas och införande fas.</p><p>Syftet med denna studie var att beskriva lärare och rektorers upplevelser av vilka hinder och möjligheter som förelåg vid implementering av en metod (SET) för social emotionellt lärande i grundskolan som en del av skolans hälsofrämjande arbete. Utifrån detta syfte fanns följande frågeställningar formulerade:</p><p>· Hur skiljer sig F-6 skolornas och 7-9 skolans upplevelser av implementeringen?</p><p>· Hur skiljer sig rektorernas syn och pedagogernas upplevelser av implementeringen?</p><p>En kvalitativ intervjustudie valdes som metod. Tre intervjuer genomfördes enskilt med rektorer på tre olika skolor i Örebro Län och tre gruppintervjuer hölls med pedagoger på samma tre skolor.</p><p>Resultatredovisningen utgår från de ovan nämnda faserna och där redovisas hinder och möjligheter för varje del. Det visar att implementeringen har sett ganska olika ut på skolorna och att 7-9 skolan är den som utmärker sig mest. Det saknas generellt sett en tydlig handlingsplan vilket kan underlätta implementeringen. För 7-9 skolan saknas det också stöd från ledningen i själva införandet av SEL. Att lägga in tid på schema för SEL, att få utbildning och engagemang och intresse från pedagogerna är enligt studien viktiga delar för implementeringsprocessen och för att få arbetet att fungera. Ett par av de slutsatser som dras är dels att det behövs mer svensk forskning inom implementering i skolan men också vikten av att forskningen når ut till skolpersonalen.</p><p>Nyckelord: Implementering, skola, social och emotionellt lärande, hinder och möjligheter.</p>

<p>Örebro University</p><p>Department of Social Sciences</p><p>Sociology and social psychology, Continuation course, 61-90 p.</p><p>Essay 15 p, Spring -08.</p><p>Title: ”Youth (work)seekers”</p><p>Author: Karolina Lindell</p><p>Abstract</p><p>This essay focuses on young people’s social background when they apply for their first job. I have interviewed four young people from a small town in Sweden, to see how social background and identity affects their vital conditions in general. I’m interested understanding the relationship between structure and agency. I have used Anthony Giddens and Pierre Bourdieus theory’s about the link between structure and agency and have tried to see the similarities and the differences between the sociologist’s theories.</p><p>Working class people have been affected in negatives terms by both the quality and quantity of jobs currently available that does not demand a degree from University. Work opportunities for working class people have shifted away from reasonably paid skilled or semi-skilled industrial work to much lower paid service and out-of-reach white-collar work. Young people are the ones who suffer the most from the new conditions in the labour market and the traditional transitions from school to work have started to collapse. It is the working class kids that have the most problems finding work. In the Swedish small town where I did my interviews the industrial and electronic companies have moved their production facilities and the small town suffers from mass unemployment.</p><p>There is a great difference between what young people wants to work with and what opportunities they have on the job market. Young people without higher education have also a longer time to get a job, and to get their own accommodation, compared to their parent’s generation. The change in conditions for youth people have affected working class kids more negatively than kids from middle class backgrounds. On the other hand have the individualization changed the social class structure. It is difficult for all young people today to get their first job, no matter what social background they have. It is increasingly up to the individual to market herself on the job market and to be interesting for employers.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att belysa vilka möjligheter och hinder som kan uppstå för pedagogen i planeringen och genomförandet av musikaktiviteter i förskolan. Arbetet ska ge ökad kunskap om hur musiken kan vara en del i en pedagogisk verksamhet samt hur barnen kan utvecklas individuellt och kollektivt. I litteraturdelen presenteras relevant forskning som behandlar barns utveckling och lärande. Arbetet visar även på ett förändrat läraruppdrag, läroplanens mål och riktlinjer synliggörs liksom det sociokulturella perspektiv som denna uppsats vilar på. Valet av metod föll på en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer av fem pedagoger. Analysen visar att pedagogerna har ett stort musikintresse och ser flera möjligheter med musikaktiviteter. Ett genomgående mönster hos samtliga pedagoger är att det finns en medvetenhet om möjligheterna i musikaktiviteterna för barnens sociala lärande, där de ser glädje och gemenskap som viktiga vinster. De hinder som nämns är främst av praktisk karaktär. Analysen visar även att de flesta pedagoger inte har någon planering med metod, mål och syfte nedskriven. Trots avsaknaden av denna visar pedagogerna sig väl medvetna om barnens lärande genom musik, främst i form av långsiktiga sociala mål för gemenskap och glädje.</p>