Syftet med denna studie är att beskriva deltagandeidrottsföreningars redogörelser kring framtidsarbetet inomframtidsgrupperna i projektet ”Morgondagens idrott” utifrån ettlärande perspektiv. Detta med hjälp av frågeställningen: vilkamöjligheter respektive hinder upplevde kontaktpersonerna att detvarit med framtids- och utvecklingsarbetet i derasidrottsföreningar? Studien är intressant då ingen tidigare forskningpå detta projekt finns tillgängligt. Studien genomfördes med hjälpav en kvalitativ totalundersökning. Resultatet av intervjuerna visaratt möjligheter som kontaktpersonerna såg var meningsfullhet,stöd, framtidstänk, rekrytering och utbildning. Hindrena varekonomi, ledarrekrytering och genomförande. / Morgondagens idrott

Svensk fotboll bygger för framtiden. I Sveriges tre största städer byggs det fotbollsarenor för närmare 2,5 miljarder kronor. Den största arenan byggs i Solna och blir den nya nationalarenan för Svensk fotboll. Göteborg river Gamla Ullevi och bereder plats för en ny fräsch arena för storklubbarna. I Malmö har Malmö FF öppnat plånboken och bygger en ny arena. Nya arenor skapar nya möjligheter för Svensk fotboll. Men det är inte bara arenorna i sig som skapar möjligheter utan flera faktorer (interna & externa) runt om påverkar den aktuella utvecklingen. De politiska, ekonomiska, sociala och teknologiska faktorerna påverkar de möjligheter fotbollen kan ta till sig genom den expansion och förändring som sker. Det är därför viktigt att belysa hur dessa faktorer samverkar och få reda på hur faktorerna förhåller sig till varandra och ut mot fotbollens intressenter, det vill säga publik, kommun, förening och näringsliv. Vägen mot en attraktivare, mer underhållande och säkrare fotboll har tagit sin början och det är nu upp till arenaägare och lag att locka till sig befintliga och nya kundgrupper. Målet med uppsatsen är att analysera hur de interna och externa faktorerna påverkar den utvecklingen som sker och hur man kan gå tillväga för att öka mervärdet kring fotbollen. / Swedish soccer is building for the future. In the three biggest cities in Sweden new soccer stadiums are being built. Approximately 2, 5 billion Swedish crowns are being invested for this cause. In Solna, Stockholm, the new national stadium will be built and it will be the new home for the Swedish national team. In Gothenburg Gamla Ullevi is demolished and makes way for a new central soccer stadium for the leading city clubs. And in Malmö, the club Malmö FF has begun digging and they are waiting for their new stadium to be finished in 2009. The goal with this thesis is to analyze the internal and external factors and se how they affect each other and stadium development. New stadiums create new opportunities for Swedish soccer. The new infrastructure gives soccer a whole new spectrum of possibilities. The new stadiums are off course an important element but other factors play their part, such as the following internal and external factors. These political, economical, social and technological issues have affects on future development and power of sway resulting in new ways of attracting people. Interactions between these factors are therefore essential when investigating correlations between local authorities, spectators, clubs and local businesses. Working for an attractive, more entertaining and safer soccer experience has begun.

I denna kvalitativa litteraturstudie har syftet varit att belysa och försöka förstå lidande ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Lidande finns där liv och människor finns och är i sin djupaste mening ett ”döende”. Lidandet låter sig sällan definieras, det är svårt att beskriva med ord. Den som lider har ett behov av förståelse och stöd ifrån sin omgivning. Att lida kan innebära att känna sig främmande inför sig själv eller främmande i sin kropp. Det kan även innebära ett främlingskap i kontakten med andra därför att lidandet kan vara svårt att kommunicera eller att förstå för en utomstående. Lidande kan i början upplevas som ett hot mot existensen eller integriteten. Om den lidande människan uthärdar och genomlever lidandet, kan det innehålla möjligheter till en ny syn på livet och en ny tillvaro. Resultatet visar att lidande kan uppstå av olika skäl, och ibland är det till följd av sjukdom eller skada. Sjukdom och ohälsa kan innebära ett lidande som begränsar individens tillgång till sitt liv, och det kan utgöra ett hot mot patientens integritet och autonomi. Vårdandet i sig kan även innebära ett onödigt vårdlidande för patienten, orsakat av omedvetna kränkningar från personal när de inte har förmågan att möta eller förstå patientens situation. Vårdvetenskapen tar sin utgångspunkt i det etiska patientperspektivet, vilket innebär att patientens lidande måste beaktas i vårdandet. Att försöka förstå det lidandet, så som det erfars av individen, är en stor utmaning för sjukskö-terskan. Förutsättningar för detta kan skapas i vårdrelationer som bygger på respekt för individen och tillåter en delaktighet för patienten såväl som för närstående. Att lindra någons lidande och medverka till ett ökat välbefinnande trots lidande, kan ske genom att våga se, lyssna, finnas nära eller försöka förstå den som lider. Vilket i sin tur tycks handla om att våga vara öppen och mottaglig för den lidande människan.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur pedagoger organiserar sin undervisning, specialundervisning och vilka möjligheter/begränsningar och visioner som finns i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Utgångspunkten i studien har varit tre specialpedagogiska perspektiv, sociokulturell teori och en skola för alla. Studien har inspirerats av en etnografisk metodansats och genomförandet var i form av intervju och observation. Intervjuerna och observationerna genomfördes med sex pedagoger och två specialpedagoger på en låg- och mellanstadieskola i södra Sverige. Data samlades in och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Presentationen av resultatet har redogjorts tillsammans med vår tolkning av data. Resultatet är indelat i tre centrala teman, Undervisningens organisation, Specialundervisning och Möjligheter/Begränsningar/Vision. Resultatet av studien visar att undervisningen är mer eller mindre inkluderande/exkluderande beroende på undervisningsform. Vår slutsats av studien är att pedagogerna organiserar undervisningen annorlunda beroende på om de arbetar ensamma med sin klass eller om resurser är inblandade. Studien påvisar också att respondenterna uttrycker mer begränsningar än möjligheter i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Tanken med studien är att synliggöra pedagogers arbete med elever i behov av särskilt stöd och inspirera pedagoger att utveckla arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

SAMMANFATTNING -Vi höll på att skratta järnet när vi höll på med den fysiska aktiviteten på engelskan tidigare idag. Detta poängterades av Maria som var en av de åtta pedagogerna som vi intervjuade i syftet att undersöka deras uppfattningar kring effekter av integrering av fysisk aktivitet. Studien berör även vilka hinder samt möjligheter pedagogerna ser till denna integrering. Dessa intervjuer var uppbyggda likt kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att på bästa sätt besvara våra frågeställningar. Under arbetet med studien har vi utöver detta inspirerats av en fenomenografisk metodologi, då vårt mål var att kartlägga pedagogers förhållningssätt. De teorier vi tagit inspiration från var Deweys teori ”learning by doing” samt Hannafords teori kring att lärande sker med hela kroppen. En del av resultatet vi fick fram visar på att pedagogerna var positivt inställda till att integrera fysisk aktivitet. Däremot kunde de även se vissa komplikationer till att lyckas med detta. Ytterligare ett resultat vi kunnat utläsa var att pedagogerna ser att den fysiska aktiviteten ger positiva effekter på vissa delar av barnens skolgång. Vi tror att våra intervjuer ledde till att flertalet av informanterna fick tänka till på deras uppbyggnad av en teoretisk undervisning. Detta tror vi resulterade i självreflektioner kring integrering av fysisk aktivitet. Vår förhoppning med denna studie är att den typ av självreflektion även infinner sig hos uppsatsens läsare som arbetar inom skolans verksamhet.

Bakgrund: Forskning har visat att träning förbättrar den fysiska förmågan och höjer livskvaliteten hos personer med hjärtsvikt. Trots detta är det många personer med hjärtsvikt som inte deltar i gruppträning. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som personer med hjärtsvikt, som inte deltar i hjärtsviktsgrupp, upplever som hinder respektive möjligheter när de ska ta beslut om att delta i gruppträning. Design: Studien var en kvalitativ studie med deskriptiv design som utfördes genom semistrukturerade intervjuer med fem informanter. Resultat och slutsats: Resultaten, som tolkades utifrån beteendeförändringsmodellen Health Action Process Approach (HAPA), av denna studie visade att informanterna upplever olika hinder för träningen som har med prioritet, otrygghet, psykisk ohälsa, transportproblem och bristande information att göra. I vissa fall väljs träningen också bort på grund av att informanterna istället tränar i hemmet. Det största hindret enligt studiens resultat var bristen på information. Framförallt har informanterna bristande kunskap om träning som en del av behandlingen vid hjärtsvikt, NYHA II-III, och de effekter som träningen ger. Detta medför att informanterna inte uppfattar vilka möjligheter som träning i hjärtsviktsgrupp ger. De faktorer som uppfattas som positiva med träning har att göra med att informanterna uppskattar träningen, att de känner samhörighet med andra i träningsgruppen och att de upplever en förbättrad hälsa. / Background: Research has shown that exercise improves the physical ability and improves the quality of life for people with heart failure. Despite this, many people with heart failure does not participate in group training. Aim: The purpose of this study was to describe what factors that people with heart failure, who do not participate in heart failure group, perceived as barriers and opportunities when they will take the decision to participate in training in heart failure group. Design: The study was a qualitative study with descriptive design and was done by semi-structured interviews with five informants. Results and conclusion: The results of this study, which were interpreted by the behavior change model, Health Action Process Approach (HAPA), showed that the informants perceive different barriers to training which are about priority, insecurity, mental illness, transportation problems and inadequate information. In some cases the informants choose home training instead of group training. The biggest barrier according to the results of this study was lack of information. In particular, informants lack of knowledge about exercise as a part of treatment for heart failure, NYHA II-III, and the effects of the training. This means that the informants do not perceive the opportunities that training in heart failure group can give. The factors that are perceived as positive with training have to do with informants appreciate the training, that they feel connected with others in the training group and that they experience a health improvement.

Syftet med studien var att beskriva kvantitet och kvalitet i sjuksköterskors dokumentation av omvårdnad enligt VIPS- modellen i enlighet med omvårdnadsprocessens alla steg på ett sjukhus i Mellansverige Avsikten var även att beskriva hinder och möjligheter för och attityder till dokumentation ur ett sjuksköterskeperspektiv mellan tre medicinavdelningar på nämnda sjukhus. Vidare ingick i syftet att jämföra dokumentationen på de tre avdelningarna med avseende på kvantitet och kvalitet. I undersökningen ingick en journal- respektive enkätstudie. Journalstudien som var retrospektiv omfattade 100 patientjournaler. Som mätinstrument för journalstudien användes granskningsmallen CAT-CH-ING. Till enkätstudien tillfrågades sammanlagt 52 sjuksköterskor varav 45 besvarade enkäten. Svarsfrekvensen uppgick därmed till 87 %. Resultatet av journalstudien visade att det fanns brister i dokumentationen. Ingen av de 100 journalerna bedömdes vara komplett vare sig vad det gällde kvantitet eller kvalitet. Ingen av journalerna uppfyllde lagstadgade krav på journalens innehåll. Resultatet visade vidare en signifikant skillnad mellan två av de tre avdelningarna (p=0.0006) vad gällde kvantitet där en avdelning uppvisade en bättre dokumentation jämfört med de två andra. Några signifikanta skillnader mellan avdelningarna beträffande kvalitet förelåg ej. Som hinder för dokumentation redovisades brist på tid för dokumentation, brister i dokumentationssystemet, och sjuksköterskans uppfattning om den egna kunskapen beträffande förmågan att utarbeta individuella vårdplaner och omvårdnadsdiagnoser. Enkätstudien visade att det dock fanns möjligheter för en god dokumentation då majoriteten av sjuksköterskorna hade en positiv attityd till omvårdnadsdokumentation. Som möjlighet till en god dokumentation var också att sjuksköterskorna kunde se nyttan av dokumentationen i den praktiska verksamheten. Flertalet sjuksköterskor var av den uppfattningen att journalföringen bör utvecklas vidare.

<p>Fetma är ett ökande folkhälsoproblem runt om i världen. Sjuksköterskan har som uppgift att förebygga ohälsa hos patienter. Genom att veta patienternas svårigheter och möjligheter underlättar det mötet med sjuksköterskan. Men samtidigt måste sjuksköterskan vara medveten om sina attityder för att skapa en bra relation genom att samtala. Syftet är att beskriva svårigheter och möjligheter som kan påverka mötet mellan sjuksköterskor och patienter med övervikt eller fetma. Resultatet av litteraturöversikten bygger på 11 vetenskapliga artiklar. Dessa hittades både genom en systematisk sökning av databasen Cinahl och genom manuell sökning. Resultatet visar att sjuksköterskor har svårigheter att jobba med patienter med övervikt som inte har någon motivation. Sjuksköterskor bör också vara uppmärksamma på hur de uttrycker sig och bemöter patienter med övervikt. Sjuksköterskor och patienter har olika erfarenheter av varandra i mötet. Vilket kan ge en dålig start för en bra relation.</p>

<p>Genom kontakt med studie och yrkesvägledare inom gymnasiesärskolan blev vi uppmärksammade på att de uppfattade arbetsmarknaden för gymnasiesärskolans elever som problematisk. Detta ledde till att vi ville undersöka hur andra aktörer i nätverket kring eleverna uppfattade utslussningen av eleverna till arbetslivet.</p><p> </p><p>Syftet med studien var att undersöka nätverkets resurser kring utslussning av gymnasiesärskolans elever till/i arbetslivet. Vidare syftade studien till att undersöka hur nätverket kan bidra till ökad integration mellan elev/elever och arbetsmarknaden. Genom detta ville vi framhäva elevernas möjligheter till ett aktivt arbetsliv. Resultatet torde kunna användas som ett underlag i utvecklandet av samarbetet mellan involverade aktörer.</p><p> </p><p>Utifrån 5 kvalitativa intervjuer kunde respektive aktörrepresentanterna uppfattning utskiljas och ett resultat formades. Det samlade resultatet påvisade en positiv inställning till samarbete med andra aktörer då respondenterna såg utvecklingsfrågan kring funktionshinder som ett måste. Vidare påpekade aktörerna en brist gällande resurser. De menade att det är resurserna som styr elevens/elevernas chanser till att få ett arbete.</p><p>Avslutningsvis förs en diskussion kring hur samarbete mellan aktörerna kan utvecklas och förslag på fortsatt forskning ges.</p>

<p>Svensk fotboll bygger för framtiden. I Sveriges tre största städer byggs det fotbollsarenor för närmare 2,5 miljarder kronor. Den största arenan byggs i Solna och blir den nya nationalarenan för Svensk fotboll. Göteborg river Gamla Ullevi och bereder plats för en ny fräsch arena för storklubbarna. I Malmö har Malmö FF öppnat plånboken och bygger en ny arena.</p><p>Nya arenor skapar nya möjligheter för Svensk fotboll. Men det är inte bara arenorna i sig som skapar möjligheter utan flera faktorer (interna & externa) runt om påverkar den aktuella utvecklingen. De politiska, ekonomiska, sociala och teknologiska faktorerna påverkar de</p><p>möjligheter fotbollen kan ta till sig genom den expansion och förändring som sker. Det är därför viktigt att belysa hur dessa faktorer samverkar och få reda på hur faktorerna förhåller sig till</p><p>varandra och ut mot fotbollens intressenter, det vill säga publik, kommun, förening och näringsliv. Vägen mot en attraktivare, mer underhållande och säkrare fotboll har tagit sin början och det är nu upp till arenaägare och lag att locka till sig befintliga och nya kundgrupper.</p><p>Målet med uppsatsen är att analysera hur de interna och externa faktorerna påverkar den utvecklingen som sker och hur man kan gå tillväga för att öka mervärdet kring fotbollen.</p> / <p>Swedish soccer is building for the future. In the three biggest cities in Sweden new soccer stadiums are being built. Approximately 2, 5 billion Swedish crowns are being invested for this cause. In Solna, Stockholm, the new national stadium will be built and it will be the new home for the Swedish national team. In Gothenburg Gamla Ullevi is demolished and makes way for a new central soccer stadium for the leading city clubs. And in Malmö, the club Malmö FF has</p><p>begun digging and they are waiting for their new stadium to be finished in 2009.</p><p>The goal with this thesis is to analyze the internal and external factors and se how they affect each other and stadium development.</p><p>New stadiums create new opportunities for Swedish soccer. The new infrastructure gives soccer a whole new spectrum of possibilities. The new stadiums are off course an important element</p><p>but other factors play their part, such as the following internal and external factors. These political, economical, social and technological issues have affects on future development and power of sway resulting in new ways of attracting people. Interactions between these factors are therefore essential when investigating correlations between local authorities, spectators, clubs and local businesses. Working for an attractive, more entertaining and safer soccer experience has begun.</p>