<p>Today many sociologists speak about the modern world and the god and bad that it brings. In association to this discussion there is a tendency to speak about an increased individualization, a process that often also means more choices and possibilities. But in addition to this follows a big responsibility for how we choose to live our lives, since our choices not seldom also influences other people, both locally and globally. The aim of this essay is to investigate the importance of non-profit organizations with social direction in our Swedish welfare society and thereby also in a modern world where people's individual choices are becoming all more important. In order to answer my main issue I have implemented thirteen qualitative interviews, of which ten of the informers are from different non-profit organizations and three from different stately authorities. These interviews have afterwards been put together to a result account, which also constitutes the empirical basis for the analysis. I have also with the starting point in some of the theoretical concepts of Bauman, Bourdieu and Giddens, carried out an analysis of the importance of non-profit actions, both in relation to the society and to the individual. The analysis and the empirical material have among other things shown the need of non-profit organizations in our welfare society today. But it should likewise be pointed out that it is important to openly discuss the role of non-profit organizations, both in relation to the welfare State and in relation to those changes and risk forecasts that some of the researchers on the area for the civilian society have predicted.</p>

Examensarbetets huvudsyfte är att undersöka vilka svårigheter respektive möjligheter lärare upplever i möten med invandrarelever samt hur invandrarelever upplever skolan. Litteraturstudien vilken ligger till grund för den utförda empiriska undersökningen berör skolan och dess värld. Undersökningen består av en fallstudie samt av intervjuer. Resultatet visar att svårigheterna är fler än möjligheterna men genomsyras dock av en positiv syn.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur NTA:s möjligheter tillämpas för att lyfta teknikämnet i undervisningen. ”Naturvetenskap och Teknik för Alla” är som namnet anger ett koncept och ett pedagogiskt verktyg som arbetar för att eleverna ska utveckla kunskaper kring de naturorienterande ämnena. För att skapa en så holistisk och klar bild som möjligt av detta har en kvalitativ metodkombination med textanalys, intervju och observation tillämpats, genom en hermeneutisk spiral av pragmatiska tolkningar och reflektioner. Detta ställs mot bakgrund av tidigare forskning kring NTA och en begreppsanalys av tekniken och dess didaktik. Analysen har byggt på en genomgång av ett antal teman som ingår i NTA, detta kompletterades med intervjuer och observationer av dess praktiska tillämpning. Utifrån detta har slutsatsen dragits att teknikämnets utrymme beror mycket på pedagogens inriktning, men oavsett om det betonas har det en förmåga att hitta fram i och med NTA:s konstruktiva mediering. Teknikens karaktär skapar öppningar åt olika håll och tar sig även fram genom många olika vägar. Det lyfts genom NTA:s förmåga att behålla ett öppet förhållningssätt.

Today many sociologists speak about the modern world and the god and bad that it brings. In association to this discussion there is a tendency to speak about an increased individualization, a process that often also means more choices and possibilities. But in addition to this follows a big responsibility for how we choose to live our lives, since our choices not seldom also influences other people, both locally and globally. The aim of this essay is to investigate the importance of non-profit organizations with social direction in our Swedish welfare society and thereby also in a modern world where people's individual choices are becoming all more important. In order to answer my main issue I have implemented thirteen qualitative interviews, of which ten of the informers are from different non-profit organizations and three from different stately authorities. These interviews have afterwards been put together to a result account, which also constitutes the empirical basis for the analysis. I have also with the starting point in some of the theoretical concepts of Bauman, Bourdieu and Giddens, carried out an analysis of the importance of non-profit actions, both in relation to the society and to the individual. The analysis and the empirical material have among other things shown the need of non-profit organizations in our welfare society today. But it should likewise be pointed out that it is important to openly discuss the role of non-profit organizations, both in relation to the welfare State and in relation to those changes and risk forecasts that some of the researchers on the area for the civilian society have predicted.

Sammanfattning Syfte med denna studie är att undersöka hur idrottslärarna tänker kring idrottsämnets möjligheter och svårigheter med individanpassad undervisning. Och vad lärarna anser krävs av dem själva för att lyckas med individualisering av undervisningen. Vidare syftar studien till att belysa vilka förutsättningar idrottslärarna anser ämnet idrott och hälsa har för att stödja elever som är i behov av särskilt stöd. Ett annat syfte med undersökningen är även att se hur idrottslärarnas tänker kring elever i behov av särskilt stöd och vad det begreppet betyder för idrottslärarna. Utgångspunkten för studien har varit en kvalitativ ansats. Då studien syfte är att få en djupare förståelse för hur idrottslärarna tänker och resonerar. Fem idrottslärare har intervjuats om sina tankar kring individanpassad undervisning och elever i behov av särskilt stöd. De frågeställningar som varit aktuella är: Vilka möjligheter och svårigheter anser idrottslärarna det finns för individanpassad undervisning i ämnet idrott och hälsa? Vad anser idrottslärarna krävs av dem själva för att individanpassa undervisningen? Vilka förutsättningar anser idrottslärarna att det finns i ämnet idrott och hälsa för att stödja elever i behov av särskilt stöd? Hur tänker idrottslärarna kring elever i behov av särskilt stöd? De slutsatser som gjorts av studien är att idrottslärarna anser att ämnet har goda möjligheter att stödja elever i behov av särskilt stöd på grund utav att ämnet bygger på rörelse. Idrottslärarna anser att möjligheter finns för individanpassad undervisning men det finns många svårigheter med det. Stora grupper, dåliga resurser och bristande kunskaper är svårigheter idrottslärarna pekar på när det gäller individanpassad idrott. Idrottslärarna själva understryker att det som krävs av dem är att kunna se elevernas förutsättningar och behov. Samt att lyssna på och ha god kännedom om sina elever för att kunna lyckas med individualiseringen av undervisningen.

Den utbildningspolitiska intentionen i Sverige har länge präglats av en stark ambition att "överbrygga" klyftan mellan de teoretiska och praktiska gymnasieutbildningarna. Flertalet utredningar och gymnasiereformer har tidigare inte lyckats åstadkomma mer än organisatoriska förändringar. 1991 års gymnasiereform genomfördes med Lpf-94 och sett ur ett utbildningspolitisktperspektiv, är genomförandet rent teoretiskt den reform som kommit närmast den utbildningspolitiska intentionen. Men frågan kvarstår vad har reformen inneburit sett ur ett individperspektiv i ett utbildningssystem med en grundskola och ett gymnasium för alla. En skola för alla betyder i praktiken en skola som skall tillgodose samtliga elevers olika behov. Det låter fantastiskt men verkligheten visar ofta att detta är ett uppdrag som är svårt att genomföra och ett samhälleligt krav som kan vara svårt att uppfylla. Hur upplever eleverna på individuella programmet att deras grundskoletid har varit?

Genom kontakt med studie och yrkesvägledare inom gymnasiesärskolan blev vi uppmärksammade på att de uppfattade arbetsmarknaden för gymnasiesärskolans elever som problematisk. Detta ledde till att vi ville undersöka hur andra aktörer i nätverket kring eleverna uppfattade utslussningen av eleverna till arbetslivet.   Syftet med studien var att undersöka nätverkets resurser kring utslussning av gymnasiesärskolans elever till/i arbetslivet. Vidare syftade studien till att undersöka hur nätverket kan bidra till ökad integration mellan elev/elever och arbetsmarknaden. Genom detta ville vi framhäva elevernas möjligheter till ett aktivt arbetsliv. Resultatet torde kunna användas som ett underlag i utvecklandet av samarbetet mellan involverade aktörer.   Utifrån 5 kvalitativa intervjuer kunde respektive aktörrepresentanterna uppfattning utskiljas och ett resultat formades. Det samlade resultatet påvisade en positiv inställning till samarbete med andra aktörer då respondenterna såg utvecklingsfrågan kring funktionshinder som ett måste. Vidare påpekade aktörerna en brist gällande resurser. De menade att det är resurserna som styr elevens/elevernas chanser till att få ett arbete. Avslutningsvis förs en diskussion kring hur samarbete mellan aktörerna kan utvecklas och förslag på fortsatt forskning ges.

The aim of this research is to examine how the homes of children, in cooperation with the schools, are offered opportunities to communicate and discuss mathematics together with the children in relevant situations. The overall intent of the study is manifest in scientific questions with focus on how parents view the subject and the opportunities to support their children with math homework as well as possibilities to actively support their child´s mathematics progress. The paper has a pfenomenographic approach, which means that it in a qualitative way describes similarities and differences in the ways the homes perceive this issue. The examination is implemented through a survey in which responds from 73 parents in four classes have been studied. Within this study six semi constructed interviews have been conducted. The result of the study indicates that parents are positive to math homework, but that their ability to guide and support the child's math studies are to some extent limited. There is a need for an increased collaboration between the school and the homes, for instance by instructing the parents on modern math methods.

Dagens samhälle befinner sig under ständig förändring och utveckling. Idrottsrörelsen satsar nu på olika sätt på föreningsutveckling, det är utveckling av detta slag som denna rapport kommer att titta närmare på. Syftet var att studera seglingsföreningar i ett distrikt i södra Sverige som fått bidrag ur Idrottslyftet för föreningsutveckling. Studien hade även till syfte att se vilka mål dessa seglingsföreningar hade med sin utveckling, samt vad de upplever möjliggör och hindrar den utvecklingen. De frågeställningar som låg till grund för undersökningen var: Vilka mål har de seglingsföreningar som arbetar med föreningsutveckling? Hur är utvecklingsarbetet organiserat? Vad möjliggör och hindrar utvecklingen?  Empiri samlades in genom intervjuer med representanter ifrån de aktuella seglingsföreningarna. Resultatet visar att de flesta seglingsföreningarna satsar på en utveckling av fortsättningsverksamheten efter seglarskolan. De största möjligheterna för utveckling upplevs vara engagemang, sailcoachtid och externa bidrag. De största hindren för utveckling upplevs vara brist på tränare och att kunna vidmakthålla tillräckligt med engagemang. Därmed torde den största utmaningen för seglingssporten nu vara att lära hur de skall få in tillräckligt med kompetens och engagera fler samt hur på bästa sätt överbygga glappet mellan seglarskolan till den fortsatta seglingsverksamheten.

Syftet med detta examensarbete är att belysa vilka möjligheter och hinder som kan uppstå för pedagogen i planeringen och genomförandet av musikaktiviteter i förskolan. Arbetet ska ge ökad kunskap om hur musiken kan vara en del i en pedagogisk verksamhet samt hur barnen kan utvecklas individuellt och kollektivt. I litteraturdelen presenteras relevant forskning som behandlar barns utveckling och lärande. Arbetet visar även på ett förändrat läraruppdrag, läroplanens mål och riktlinjer synliggörs liksom det sociokulturella perspektiv som denna uppsats vilar på. Valet av metod föll på en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer av fem pedagoger. Analysen visar att pedagogerna har ett stort musikintresse och ser flera möjligheter med musikaktiviteter. Ett genomgående mönster hos samtliga pedagoger är att det finns en medvetenhet om möjligheterna i musikaktiviteterna för barnens sociala lärande, där de ser glädje och gemenskap som viktiga vinster. De hinder som nämns är främst av praktisk karaktär. Analysen visar även att de flesta pedagoger inte har någon planering med metod, mål och syfte nedskriven. Trots avsaknaden av denna visar pedagogerna sig väl medvetna om barnens lärande genom musik, främst i form av långsiktiga sociala mål för gemenskap och glädje.