Fetma är ett ökande folkhälsoproblem runt om i världen. Sjuksköterskan har som uppgift att förebygga ohälsa hos patienter. Genom att veta patienternas svårigheter och möjligheter underlättar det mötet med sjuksköterskan. Men samtidigt måste sjuksköterskan vara medveten om sina attityder för att skapa en bra relation genom att samtala. Syftet är att beskriva svårigheter och möjligheter som kan påverka mötet mellan sjuksköterskor och patienter med övervikt eller fetma. Resultatet av litteraturöversikten bygger på 11 vetenskapliga artiklar. Dessa hittades både genom en systematisk sökning av databasen Cinahl och genom manuell sökning. Resultatet visar att sjuksköterskor har svårigheter att jobba med patienter med övervikt som inte har någon motivation. Sjuksköterskor bör också vara uppmärksamma på hur de uttrycker sig och bemöter patienter med övervikt. Sjuksköterskor och patienter har olika erfarenheter av varandra i mötet. Vilket kan ge en dålig start för en bra relation.

”Det finns idag dubbelt så många konstnärer än tidigare” , vilket enligt Dan Wolgers säkerligen har påverkat den mer liberala synen på företagande och marknadskommunikation bland den yngre generationen konstnärer. Att det är ett annat klimat än tidigare är de flesta överens om och frågan är hur detta klimat har skapat möjligheter eller hinder för konstnären att verka i företagsvärlden. Uppsatsens fokus ligger på konstnärens förmåga att kommunicera, vilket även har visat sig vara den starkaste länken mellan konstnär och företagare. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med intervjuer av bl.a. konstnärerna Ernst Billgren och Dan Wolgers för att undersöka hur deras värderingar och erfarenheter överensstämmer med det teoretiska fältet inom marknadskommunikation och konst. Vi har kunnat utläsa ett visst motstånd mot dessa företagsekonomiska intressen och det tydliga glappet mellan konst och marknadsföring gör att det uppstår ett hinder för konstnärer som vill använda sig av marknadskommunikation. Dock har vi, som många forskare, sett tecken på uppluckring av de äldre negativa attityderna till företagande, men att konstnären bör vara uppmärksam på att inte hamna i fel fack, vilket kan ske genom att konst massproduceras, i ett försök att nå ut till fler, men att den konstnärliga auran då går förlorad och verket blir mindre värdefullt i konstnärlig bemärkelse. Vi ser möjligheter för konstnärer i form av ömsesidiga utbyten med företagsvärlden, då företagen har ett ökat behov av estetik, kreativitet och konstnärliga mervärden och konstnären vill kommunicera sin konst på marknaden samt kunna försörja sig på sin verksamhet. Uppenbarligen behövs det mer sådana samarbeten då konstnärer, som har blivit allt fler i Sverige, har svårt att både synas i mängden och försörja sig på sitt skapande. Galleristen innebär en möjlighet för konstnären att kommunicera med marknaden. Det kan vara ett sätt för konstnären att överlåta den ekonomiska verksamheten till någon annan och därmed slippa svara för den. Däremot har det framkommit att det finns en problematik med kravet på att konsten alltid ska uttrycka något ”nytt”. Anpassning till trender har visat sig vara ett problem i samma grad som anpassning till marknaden, vilket har framkommit genom en jämförelse mellan galleristers och konstnärers värderingar. En konstnär hävdar att konsten i sig inte är beroende av nyskapande, däremot av originalitet, medan en gallerist menar att han alltid söker efter nyskapande då han väljer konst till sitt galleri.

Örebro University Department of Social Sciences Sociology and social psychology, Continuation course, 61-90 p. Essay 15 p, Spring -08. Title: ”Youth (work)seekers” Author: Karolina Lindell Abstract This essay focuses on young people’s social background when they apply for their first job. I have interviewed four young people from a small town in Sweden, to see how social background and identity affects their vital conditions in general. I’m interested understanding the relationship between structure and agency. I have used Anthony Giddens and Pierre Bourdieus theory’s about the link between structure and agency and have tried to see the similarities and the differences between the sociologist’s theories. Working class people have been affected in negatives terms by both the quality and quantity of jobs currently available that does not demand a degree from University. Work opportunities for working class people have shifted away from reasonably paid skilled or semi-skilled industrial work to much lower paid service and out-of-reach white-collar work. Young people are the ones who suffer the most from the new conditions in the labour market and the traditional transitions from school to work have started to collapse. It is the working class kids that have the most problems finding work. In the Swedish small town where I did my interviews the industrial and electronic companies have moved their production facilities and the small town suffers from mass unemployment. There is a great difference between what young people wants to work with and what opportunities they have on the job market. Young people without higher education have also a longer time to get a job, and to get their own accommodation, compared to their parent’s generation. The change in conditions for youth people have affected working class kids more negatively than kids from middle class backgrounds. On the other hand have the individualization changed the social class structure. It is difficult for all young people today to get their first job, no matter what social background they have. It is increasingly up to the individual to market herself on the job market and to be interesting for employers.

Syftet med denna kvalitativa studie är undersöka hur personalen inom Barn- och ungdomspsykiatrin upplever arbetet kring föräldrars involvering i sitt barns behandling. Vi ville också se vilka svårigheter och möjligheter det finns med föräldrars medverkan. För att svara på vår problemformulering använde vi en hermeneutisk utgångspunkt där vi fick utrymme att tolka vårt material. Vi genomförde studien med semistrukturerade intervjuer vilket gav oss ett öppet och relevant resultat. Resultatet visar att intervjupersonerna finner föräldrarnas involvering viktig och att det sällan förekommer föräldrar som inte vill vara involverade. Resultatet visar också att det finns många möjligheter när föräldrarna medverkar i behandlingen och det som ses som svårigheter är oftast hanterbart och går att arbeta med. Möjligheterna och svårigheterna med föräldrarna i behandlingen är att de både kan ses som risk- och skyddsfaktorer, vilket stämmer överens med vår teori. Föräldrar kan enligt intervjupersonerna också ses som skyddsfaktorer ur ett salutogent perspektiv.

Som ett kostnadsreducerande verktyg har förpackningslogistiken synnerligen blivit ett attraktivt område inom den svenska detaljhandeln. Hur organisationer inom branschen sedan anpassar sig till förpackningslogistik blir i sig fundamentalt för utfallet. Med grund till detta har tre välkända aktörer inom den svenska detaljhandeln djupgående studerats. Dels för att belysa de möjligheter och svårigheter ett förpackningslogistiskt styre medför, men också för att klargöra om hur ett företag bör förbereda sig organisatoriskt för att implementera ett förpackningslogistiskt förhållningssätt. Det teoretiska forskningsbidraget från studien inkluderar ett förpackningslogistiskt hjälpmedel/analysverktyg för företag att förhålla sig till inför en eventuell implementation av den. Utifrån analysverktyget exemplifierades fem fundamentala steg som ett företag inom detaljhandeln bör ta i hänsyn för en lyckad förpackningslogistisk implementering och fortsatt styrning av den. / As a cost-cutting tool, packaging logistics particularly have become an attractive area within the Swedish retail and FMCG area. How organizations in the industry since adapt to packaging logistics is itself fundamental to the outcome. The basis for this study involves three well-known Swedish players in the retail and FMCG area. The study has highlighted opportunities and challenges that packaging logistics entails. It also clarifies how a company should prepare organizationally to implement a packaging logistics approach. The theoretical contribution of the research study includes an analysis tool for companies to relate to for a possible implementation of packaging logistics in the organisation. Based on the analysis tool, five fundamental steps exemplifies what companies in the retail and FMCG-area should take into consideration for a successful packaging logistical implementation and on-going management of it.

The world is changing and the business context is no exception. One of the clearest tendencies is a tougher business climate with harder competition due to increased international trade and the expansion of the e-business. At the same time the customers are becoming more sophisticated and demanding. The last decades have also meant that tougher and more frequent demands are being aimed at the businesses from a wider variety of stakeholders; demands regarding how environmental issues, social responsibilities and business ethics should be dealt with. All of the above have driven companies towards implementation of different management systems to be able to cope with the demands as well as to ensure that these issues are being dealt with in an efficient and effective manner. The result is that there might be quite a few management systems that have to be handled, usually a time consuming and bureaucratic task. Theory in the field suggests that an integration of the different management systems is logical and profitable as well as beneficial in many other aspects. Some of the benefits that could be gained due to the holistic approach that the integrated management system (IMS) provides are an alignment of goals and strategies as well as elimination of duplications and sub-optimizations. The IMS will also provide an opportunity for companies to strive towards sustainable development in a balanced manner. Despite this not many companies have intentionally sought to integrate their management systems. Researchers within the field note that there is a lack of empirical data to support the theories regarding how companies act when integrating their management systems, knowledge that might provide insights why integration and IMSs is not more widespread.Hence it is interesting as well as theoretical motivated to further study this area, especially as IMSs might be an aid on the companies’ journey towards sustainable development, a highly important issue. This qualitative multiple case study aims to contribute with knowledge regarding how Swedish companies have handled the issue of IMS, more specific, what driving forces, opportunities and hindrances they have experienced associated with IMS. This, as the knowledge about Swedish firms is limited. The research questions are answered through interviews with managers responsible for the management systems. The findings suggest that companies with more than one management system integrates them to some degree, however not always intentionally, and that it might be a lack of clear motives, driving forces and stakeholder demands that limits further or full integration. The outcome is that integration primarily becomes a coordination of existing management systems with purpose to reduce bureaucracy and redundancies. / Företagsklimatet har de senaste årtiondena genomgått stora förändringar, de tydligaste tendenserna är hur konkurrensen blivit hårdare på grund av utökad internationell och elektronisk handel, samtidigt som kunderna blivit mer kräsna och krävande. Parallellt med detta har vi sett hur allt fler och kraftfullare krav från olika intressenter riktas mot företagen; krav på hur miljö, socialt ansvarstagande och affärsetik bör hanteras. Detta har medfört att företagen implementerat olika ledningssystem för att effektivt hantera dessa frågor. Teorin föreslår att en integrering av ledningssystemen är både logisk och lönsam såväl som i övrigt fördelaktig. Detta då ett integrerat ledningssystem har fördelen av att kunna hantera samtliga frågor på ett holistiskt sätt, bland annat kan uppkomster av dubbelarbete, suboptimeringar och konflikter mellan olika strategier och mål undvikas. Dessutom erbjuder det integrerade ledningssystemet möjligheten att på ett balanserat och effektivt sätt närma sig hållbar utveckling. Trots detta är det relativt få organisationer som medvetet har sökt integrera sina olika ledningssystem för att bättre kunna hantera olika intressenters krav och önskemål. Författare inom området påtalar att det saknas empiriskt stöd för teori kring hur organisationer praktiskt gör när de integrerar, något som annars skulle kunna erbjuda förklaringar till varför integrering inte sker i större utsträckning.Det är alltså såväl intressant som teoretisk motiverat att undersöka detta, speciellt då integrerade ledningssystem kan vara ett hjälpmedel i företagens strävan mot hållbar utveckling. Denna kvalitativa studie syftar således till att bidra med kunskap kring hur svenska företag hanterar frågan om integrerade ledningssystem; vilka drivkrafter, möjligheter och hinder de upplever inom området. Detta då kunskapen om hur svenska företag agerar kring dessa frågor är begränsad. Frågorna besvaras genom tre fallstudier, där intervjuer med ansvariga för ledningssystemen har genomförts. Resultaten indikerar att företag, dock kanske inte alltid medvetet, integrerar sina ledningssystem till en viss grad men att en avsaknad av tydliga motiv, intressentkrav och drivkrafter förklarar varför ytterligare, eller full integrering, ej sker. Detta medför att integrering i första hand innebär att en samordning av befintliga ledningssystem sker i syfte att reducera byråkrati och dubbelarbete.

Syftet med studien var att undersöka och förstå villkoren för ungdomars identitetsskapande på behandlingshem. I denna kvalitativa studie har fem personer intervjuats ur personalstyrkan på ett behandlingshem med två avdelningar. Frågor ställdes gällande intervjupersonernas uppfattningar om de möjligheter och begränsningar som fanns för ungdomar att skapa en positiv identitet på behandlingshemmet. Den teoretiska referensram som användes i tolkningen av resultatet var Goffmans och Beckers tankar om identiteten som en produkt av interaktion samt även Wrangsjös tolkning av ungdomsutveckling. Resultatet visade att möjligheterna som nämndes kunde delas in i tre teman: trygghet, positiv bekräftelse och social färdighetsträning. Samtidigt kunde trygghet och bekräftelse vara begränsningar i ungdomarnas identitetsskapande. Ytterligare en begränsning var ungdomarnas bristande motivation till att förändra sina självbilder och beteenden. Enligt personalen fanns det flera orsaker till att de inte lyckades motivera ungdomarna: bristande information eller tid, personalens otillräckliga kompetens eller att arbetsmetoden på behandlingshemmet inte passade ungdomarna. Villkoren på behandlingshemmet kunde beskrivas som komplexa och svåra att definiera, detta på grund av de kontextuella aspekterna som behövde beaktas för att förstå identitetsskapandet för ungdomar. / The aim of this study was to examine and understand the conditions under which young people develop their identities at care and treatment homes. In this qualitative study, five staff members were interviewed at a care and treatment home consisting of two units. The staff members at the home were asked questions regarding what they thought were the possibilities and limitations for young people to create a positive identity there. The theoretic reference frame that was used in the interpretation of the results was Goffman´s and Becker´s understanding of identity as a product of interaction as well as Wrangsjö´s interpretation of adolescent development. The results showed that the possibilities that were mentioned could be divided into three themes: safety, positive acknowledgement and social quality training. At the same time safety and acknowledgement could also have had a limiting effect on the development of young people´s identities. Another limitation was the lack of motivation to change their self- images and behavior. According to the staff, there were several reasons why they did not succeed in motivating the adolescents: lack of information and time, insufficient competence among staff, or that the method used in the home did not fit the adolescents. The conditions at the care and treatment home could be described as complex and hard to define, because of the contextual aspects that had to be considered when evaluating the process of identity-development.

No description available.

Vest, H. (2012).Möjligheter och hinder för samverkan inom offentlig sektor. Uppsats i pedagogik på kandidatnivå. Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi. Denna undersökning syftar till att belysa upplevda möjligheter och hinder för samverkan, i arbetet med ungdomar rörande alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT). Studiesubjekten utgörs av 14 anställda på en kommun i södra Norrland. Metoden som använts i undersökningen är semi-strukturerad enkät med ett fåtal öppna frågor som ger utrymme för respondenterna att uttrycka sina upplevelser. Respondenternas svar har kategoriserats utifrån en analysmodell som belyser inre och yttre möjligheter och hinder för samverkan. Tidigare forskning rörande studieobjektet visar att samverkan har blivit en nödvändighet inom offentlig sektor idag i takt med att verksamheter renodlats och organisatoriskt gått från en centraliserad styrmodell till en decentraliserad. Samtidigt saknas en helhetssyn inom offentlig sektor som gör att individer i behov av hjälp ofta slussas mellan olika myndigheter i takt med att de utfört sitt eget specifika uppdrag. En fungerande samverkan är beroende av en mängd möjligheter och hinder kopplade dels till individer och dels till organisationen och dess struktur. Undersökningen visar att en majoritet av respondenterna besitter inre möjligheter för samverkan, i form av en vilja att samverka och en upplevelse av att samverkan är något positivt som främjar arbetet och gynnar resultatet. En majoritet av respondenterna upplever att de begränsas av yttre hinder kopplade till organisationen, främst faktorer som tid, ledarskap, förankring och strukturer för samverkan.

I den här studien har vi undersökt hur vårdnadshavarnas och pedagogernas bemötande gentemot barnen påverkar deras identitet, samt om förskolans miljö har en inverkan på dem. I läroplanen för förskolan är jämställdhet ett skrivet mål som skall genomsyra verksamheten. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden där vi genom observationer, frågeformulär och intervjuer har fått fram ett underlag till vår studie. Resultatet visar generellt att pedagogernas och vårdnadshavarnas förhållningssätt och handlingar påverkar barnens möjligheter och hur de ser på sig själva som pojke eller flicka. Även förskolans miljö har en inverkan på barns val av aktiviteter. Vi har kommit fram till att både vårdnadshavarna och pedagogerna bör bli mer medvetna om hur de bemöter de olika könen. / This study discusses whether the guardians' and educationalists' treatment of the children affects the children's identity. Moreover it looks at whether the preschool environment has an impact on them. According to the curriculum of the preschool gender equality is a written goal, which should be implemented throughout the preschool organization. We have chosen to use the qualitative method. In order to get material to our investigation, we made observations, questionnaires and interviews. The result implies that guardians' and educationalists' attitudes and actions are affecting the children's possibilities and how they view themselves as boys and girls. In addition, the preschool environment has an impact on children's choices of activities. Our conclusion is that guardians' and educationalists' should increase their awareness of how they treat boys and girls differently.