<p>I denna kvalitativa litteraturstudie har syftet varit att belysa och försöka förstå lidande ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Lidande finns där liv och människor finns och är i sin djupaste mening ett ”döende”. Lidandet låter sig sällan definieras, det är svårt att beskriva med ord. Den som lider har ett behov av förståelse och stöd ifrån sin omgivning. Att lida kan innebära att känna sig främmande inför sig själv eller främmande i sin kropp. Det kan även innebära ett främlingskap i kontakten med andra därför att lidandet kan vara svårt att kommunicera eller att förstå för en utomstående. Lidande kan i början upplevas som ett hot mot existensen eller integriteten. Om den lidande människan uthärdar och genomlever lidandet, kan det innehålla möjligheter till en ny syn på livet och en ny tillvaro. Resultatet visar att lidande kan uppstå av olika skäl, och ibland är det till följd av sjukdom eller skada. Sjukdom och ohälsa kan innebära ett lidande som begränsar individens tillgång till sitt liv, och det kan utgöra ett hot mot patientens integritet och autonomi. Vårdandet i sig kan även innebära ett onödigt vårdlidande för patienten, orsakat av omedvetna kränkningar från personal när de inte har förmågan att möta eller förstå patientens situation. Vårdvetenskapen tar sin utgångspunkt i det etiska patientperspektivet, vilket innebär att patientens lidande måste beaktas i vårdandet. Att försöka förstå det lidandet, så som det erfars av individen, är en stor utmaning för sjukskö-terskan. Förutsättningar för detta kan skapas i vårdrelationer som bygger på respekt för individen och tillåter en delaktighet för patienten såväl som för närstående. Att lindra någons lidande och medverka till ett ökat välbefinnande trots lidande, kan ske genom att våga se, lyssna, finnas nära eller försöka förstå den som lider. Vilket i sin tur tycks handla om att våga vara öppen och mottaglig för den lidande människan.</p>

No description available.

Utbildning och livslångt lärande är idag aktuella begrepp i samhället och det finns en självklarhet i att skaffa sig en formell yrkesutbildning. Dock finns än i dag arbeten som kräver fysiska handlingar och praktiska erfarenheter. Yrken där individer tillsatt sig kunskap genom att arbeta, inte genom att studera. Badmästare är en sådan yrkesgrupp, där flertalet anställda saknar formell utbildning. Genom en fenomenologisk forskningsansats undersöks på vilka sätt en praktisk yrkesgrupp upplever kompetensutveckling och möjligheten att utvecklas i arbetet. Syftet var att utöka kunskapen om kompetensutveckling och genom forskningsansatsen bidra med ny kunskap, betydelsefull för pedagogiken i arbetslivet. Sex respondenter deltog och intervjuades. I resultatet beskrev badmästarna kompetensutvecklings som en påfyllning av kunskap och ett sätt att lära sig mer om yrket. Kompetensutveckling upplevdes genom utbildningar, i samtal med kollegor och i det egna utförandet av arbetet. Badmästarna upplevde att möjligheten till utveckling i arbetet överlag är stor, då arbetet innehållet många områden, där det alltid finns behov av utveckling. I tolkningen sattes fenomenet i relation till lärande, där kopplingar mellan upplevelsen av kompetensutveckling och vuxnas lärande kunde dras.

Syftet med min studie är att undersöka förskolepedagogernas förhållningssätt till högläsning och i berättande i förskolan. Det dels med bakgrund av att lärplanen säger att pedagogerna ska lägga en grund till att barnen utvecklar ett nyanserat ordförråd och talspråk, även att barnen utvecklar ett intresse för skriftspråket (Skolverket, 2010, s. 10). Studien består av intervjuer med svar från sju pedagogen från sex olika förskolor. Teoretisk bas är från Lev S. Vygotskijs sociokulturella teori, vilket dels handlar om hur barn lär i samspel och i kommunikationen med andra erfarna vänner och pedagoger. Samtliga informanter uppger att de strävar efter att mer kunna få in högläsning och berättande i verksamheten och göra det intressant för barnen. Det för att väcka barnen intresse för språket och därmed skapta möjligheter till att ge dem en grund till deras språk- och skrivutveckling. Informanterna lyfte olika syften till-, förhållningssätt till- och tycks använda olika strategier till både när det gäller högläsning och berättande. Det är även en spridning av olika faktorer som kan påverka och ges en möjlighet till dessa aktiviteter. / The purpose ofmy studyis to investigatepreschooleducators'approach toreading aloudandstorytellingin preschool. Partly are the background of the curriculum say thatteachers willlay a foundationto children developinga nuancedvocabulary andspoken language, even the childrendevelopan interest inthe written language(National Agency for Education, 2010, p. 10). The study consists ofinterviews withresponsesfrom seveneducatorsfrom sixkindergartens.The theoretical basisis fromLevS.Vygotskijssocioculturaltheory,which on one handis about howchildren learnthrough interactionandcommunicationwith other experiencedfriends andteachers. Allinformantssay theyaspire tomorebe able to getintoreading aloud andstorytellinginbusiness andmake it interesting forkids. It istobring the kidsinterest inthe languageand thuscreated opportunities togive thema foundationfortheirlanguage andwriting skills. Informantshighlightedvarious purposessupply, attitudessupply andseem touse differentstrategies interms of bothreading aloud andstorytelling.Thereisalsoa proliferation ofdifferent factors thatcan affect and begivenan opportunityto theseactivities.

Under de senaste åren har revisionspliktens avskaffande i Sverige varit ett omdiskuterat ämne. Genom en kvalitativ undersökning med genomförda intervjuer på tre små oberoende revisionsbyråer har författarna till denna undersökning försökt svara på följande problemformulering: Hur hanterar små oberoende revisionsbyråer en slopad revisionsplikt? Studien visar att hanteringen av en slopad revisionsplikt skiljer sig åt mellan revisionsbyråerna. Samtidigt som en del byråer är väldigt aktiva i sin hantering finns det andra som är passiva. Med en slopad revisionsplikt följer såväl hot som möjligheter och för att möta dessa effektivt krävs strategiska förändringar.

Abstract This study was meant to cast a light on the use of music-instruments that exists in preschool environments today. Furthermore the purpose was to find out if instruments first and foremost, actually did exist, and what thoughts had been put behind that decision. The focus was directed towards the preschool teachers and their attitudes towards music instruments among preschool children, at the ages 3 to 5 years. The purpose of the study was to understand how preschool teachers thought of activities where music instruments where used. The study was made from interviews with six different preschool teachers from different preschools. The interviews showed that the preschool teachers thought highly of the use of music instruments among children. They expressed instruments to be important for a number of things that developed different skills within the children.  The study also showed that the six preschools that the teachers represented used some sort of instrument in activities with the children. The teachers talked about the curriculum when explaining how they planned these activities, which also was meant to have an important role in this study.

Att kommunicera är en mänsklig rättighet, men det är inte alltid självklart i alla situationer för personer som kommunicerar med alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur personer som kommunicerar med bliss upplever sina kommunikativa möjligheter i olika livsskeden. Fyra män i åldrarna 18-45 som hade kommunicerat med bliss i flera år intervjuades genom en semistrukturerad intervjuform. Datan från intervjuerna kategoriserades utifrån de tematiska områdena inlärning, möjlighet till kommunikativ utveckling, social interaktion och bemötande. Resultatet visade att deltagarna uttryckte att de inte mindes sin tidiga blissinlärning. De berättade om betydelsen att umgås med andra personer med funktionsnedsättning i skolan. Flera av deltagarna uttryckte att de från början var motstridiga till bliss, men att de i dagsläget kunde se att bliss var ett bra kommunikationssätt. De tyckte att det inte finns något bättre kommunikationssätt för dem. Deltagarna beskrev hur de använde multimodal kommunikation och att de hade tillgång till låg- och högteknologiska hjälpmedel. Genom olika strategier kunde deltagarna överbygga kommunikationshinder som till exempel när orden saknades på blisskartan. För att citera en deltagare "Jag kan säga allt". Om social interaktion och bemötande berättade deltagarna hur de kunde kommunicera med människor i sin omgivning och hur de önskade bli bemötta av dem. Deltagarna upplevde att de hade kommunikativa möjligheter att samtala med olika personer i olika situationer.

Bakgrund: Årligen drabbas 12000 individer av afasi i Sverige. Det är ett stort samhällsproblem. Sannolikheten att som sjuksköterska stöta på dessa individer är därmed stor. Sjuksköterskor är i behov av mer kunskap om de kommunikationsmöjligheter som finns för att kunna främja hälsa hos individer med afasi. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka möjligheter individer med afasi har till kommunikation. Metod: Vald metod var en litteraturöversikt med fokus på empirisk forskning i form av kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som sammanställdes för att få en överblick över kunskapsområdet. Sökorden som användes var Communication, Aphasia, Nursing, Strategies, Health och Well-being. Resultat: Examensarbetets resultat baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Följande huvudområden framkom i resultatet: Materiella hjälpmedel för kommunikation, Verbal och icke verbal kommunikation, Kommunikationsfrämjande miljö och Kommunikationsfrämjande icke-materiella faktorer. Slutsats: De möjligheter till kommunikation som framkom i resultatet passar olika bra på olika individer med afasi och kan därför inte vara applicerbara på samtliga av dessa. Det visade sig dock att det är av vikt att sjuksköterskor har en medvetenhet om de olika möjligheter till kommunikation som finns hos individer med afasi, samt lär känna individen i fråga. Detta för att underlätta kommunikation och främja hälsa och välbefinnande hos dessa individer. / Background: Each year 12 000 individuals get affected by aphasia in Sweden. It is a big problem in the society. The chance of facing these individuals as a nurse is therefore very big. Nurses are in need to gain more knowledge about the different communication possibilities to be able to promote health in these individuals. Aim: The aim of this literature review was to illustrate communication possibilities for individuals with aphasia Method: The chosen method was a literature review with focus on empirical research in the form of qualitative and quantitative scientific articles, which were compiled in order to attain an overview on the current field of knowledge. Search terms that were used in this study were Communication, Aphasia, Nursing, Strategies, Health and Well-being. Result: The result was based on 15 scientific articles. Following main areas were identified in the result: Physical facilities for communication, Verbal and nonverbal communication, Communication enabling environment and Communication enabling non- material factors. Conclusion: The communication possibilities identified in this study cannot be applied to all individuals with aphasia. It appeared though, that it is important that nurses have an awareness of different communication possibilities in individuals with aphasia, but also take time to get to know the individual in question. This is important when facilitating communication and hence promoting health and well-being in these individuals.

Bakgrunden: Sinne för humor är individuellt, är en del av personligheten samt kan vara ett viktigt verktyg i omvårdnadsarbetet. Humor kan vara en gratis medicin som rätt anpassad kan ha positiva effekter på patienten som att lindra smärta, ge avslappning och hjälpa patienten att skapa distans till svårigheter. Trots det inbjuder sällan sjuksköterskan till humor med patienten i omvårdnadsarbetet. Syftet var att beskriva sjuksköterskans möjligheter till och användning av humor i omvårdnadsarbetet. Metod för fördjupningsarbetet var en allmän litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultatet presenteras utifrån kategorierna Sjuksköterskans möjligheter till humor och Sjuksköterskans användande av humor. Resultatet visar att sjuksköterskan både har inre och yttre möjligheter att använda humor, men att det inte i första hand används i omvårdnaden av patienten, utan som stresshantering för sjuksköterskan. Slutsatsen är att sjuksköterskan behöver hjälp att hantera svåra eller stressfulla situationer på andra sätt än genom humor, för att humor ska bli möjligt och kunna användas som en positiv del i omvårdnadsarbetet med patienten. Hantering av svåra eller stressfulla situationer kan ske genom handledning eller etiska reflektioner, enskilt och i grupp. / Background: The sense of humour is individual, a part of the personality and can be an important tool in nursing care. Humour can be a free medicine and if used correctly, it has positive effects on the patient concerning relieving pain, providing relaxation and helping the patient to create a distance to difficult situations. Despite the knowledge, the nurse seldom initiates humour with the patient in nursing care. The aim was to describe the nurse's opportunities to and use of humour in nursing care. Method for the composition was a general literature review based on 11 qualitative and quantitative articles. The results are presented through the categories The nurse´s opportunities to humour and The nurse's use of humour. The result shows that the nurse has both internal and external opportunities to use humour, but it is not primarily used in the care of the patient, instead it is used by the nurse to cope with stressful situations. The conclusion is that the nurse needs help to deal with difficult or stressful situations in other ways than through humour, in order for humour to be used in a positive way with the patient in nursing care. Dealing with difficult or stressful situations could happen through tutoring or ethical reflections, individually and in groups.

Normer, värdegrund och miljön i förskolan är något som framkommer genom helastudien. Informanterna lyfter fram hur de aktivt arbetar med dessa områden ur ettvärdegrundsperspektiv. I vår studie har vi sett att de funderingar som finns är ettdidaktiskt tänkande som dagligen leder till ett aktivt arbete där kunskaperna kan skapaen förståelse i lärandet. Det kan bland annat innebära en förväntning i ett sammanhangoch antaganden om hur individen bör förhålla sig i vissa situationer och att miljön är enviktig del i barns lärande. Vår inspiration har uppstått genom tidigare forskning, blandannat avhandlingar av Dolk (2013), Hellman (2013) och Nordin-Hultman (2009) gjort.Studiens syfte är att granska förskolans förutsättningar i den vardagliga miljön somaktivt verkar för barns lika rättigheter och möjligheter till utveckling utifrånvärdegrunden. Vad är det som påverkar det aktiva arbetet i förskolemiljön ?Studiens utgångspunkt är att se; Vilka barn pedagogerna anser vara lättare respektivesvårare att garantera en likvärdig utbildning i förskolan, samt vilka faktorer sompåverkar det aktiva arbetet mot likabehandlingsplanerna.Empirin av studien omfattar kvalitativa intervjuer med sju förskollärare. Resultatet visaratt de barn som är tystlåtna oftast anpassar sig efter verksamheten och riskerar att intesynas och det är de barn pedagogerna uttrycker störst oro för. Informanterna menar attbarn som är utåtagerande och hörs mest lättast fångas upp och att de tysta barnen falleråt sidan. Informanterna menar att kartläggning i form av observation, dokumentationoch analys är några exempel på hur verksamheten ser alla barn och ger större chans tillen likvärdig utbildning.