Syftet med denna studie är att lyfta fram fritidshempersonalens liknade och skilda synsätt kring begreppen psykisk hälsa och psykisk ohälsa samt lyfta fram vad deras synsätt och resonemang innebär för fritidshemmets möjligheter att främja elevers psykiska hälsa. Studien syftar till att undersöka dessa fenomen utifrån ett sociokulturellt och ett salutogent perspektiv. För att besvara syftet genomfördes sex semistrukturerade djupintervjuer med personal i fritidshemmet som sedan har analyserats med hjälp av fenomenografi. Resultaten har delats in i tre huvudteman. Temat synsätt på psykisk hälsa och psykisk ohälsa gav upphov till liknande och olika svar. Begreppen benämns som svårdefinierade där psykisk ohälsa framstår som ett mer komplext begrepp. Salutogena faktorer inbegriper fritidshemspersonalens synsätt kring relationella och strukturella möjligheter relaterat till psykisk hälsa/psykisk ohälsa. Det sistnämnda temat betydelsen av fritidshem för psykisk hälsa, lyfter fram olika aspekter av hur fritidshemmet kan stimulera elevers kreativitet, estetik, förståelse, fysiska aktivitet, lek och återhämtning för att främja psykisk hälsa. Studiens slutsatser är att psykisk hälsa och psykisk ohälsa är beroende av samspelet mellan det fysiska, psykiska och sociala, som utgörs av både inre och yttre faktorer. Fritidshem som utgörs av kvalité, kompetens och struktur har goda möjligheter att främja psykisk hälsa hos elever.

Detta examensarbete utgår från syftet att lyfta fram faktorer som bidrar till en förbättrad förskolemiljö för barn och vuxna att vistas i, samt gynnar barns utveckling och lärande. Sociokulturell teori utgör examensarbetets teoretiska ramverk, detta för att vi ansåg att teorin speglar vikten av barns interaktioner med andra, såväl barn som vuxna, som kan bidra till utveckling och lärande. Studiens valda metod är en systematisk litteraturstudie. Fokus har varit på att mer ingående studera kritisk granskad forskning som berör det valda fokusområdet. Med stöd av deduktiv analys har litteraturstudien givit konkret förståelse för att det finns gynnsamma som missgynnsamma faktorer vad gäller förskolemiljö.  Det övergripande resultatet visar på vikten av ett engagerat och intresserat samarbete mellan barn och vuxna i förskolans samtliga aktiviteter. Genom att få vara delaktiga och ha inflytande så stimuleras samtliga till att utvinna ny kunskap och erövra nya färdigheter oavsett tidigare kompetens. De interaktioner som uppstår vid sociala samspel och kommunikation bidrar till att öppna upp för att se miljön och världen ur nya perspektiv och infallsvinklar, vilket sedan möjliggör utveckling och lärande i betydelsefulla och meningsskapande situationer.

Kooperativt lärande i matematik är en framgångsrik metod och lärare över hela världenförespråkar och arbetar utifrån detta arbetssätt (Kagan och Stenlev, 2017). Syftet meddenna kunskapsöversikt blev således att undersöka vad som krävs för att göra kooperativtlärande kunskapsutvecklande och vilken roll läraren har. Undersökningen gjordes genomsammanställning och analys av befintlig forskning. Sökningar genomfördes i olikadatabaser för att identifiera vetenskapliga artiklar som sedan analyserades ochsammanfattades. Resultatet visade att läraren har en betydande roll i det kooperativalärandet för att det ska fungera. Utifrån resultatet fick vi fram att gruppsammansättningar,undervisning om kooperativt lärande samt att ge elever med neuropsykiskafunktionsnedsättningar (NPF) stöttning är framgångsfaktorer i det kooperativa lärandet.Avslutningsvis diskuteras resultatet utifrån personliga erfarenheter samt vad som skullekunna vara relevant för framtida forskning.

Uppsatsens syfte är att synliggöra och skapa reflektion om förskollärarnas uppfattningar ommåltiden som en pedagogisk funktion i förskolan vilket görs genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sex verksamma förskollärare. Måltiderna i förskolan kan ses som en outnyttjad resurs för undervisning. Uppsatsen skrivs för att synliggöra och skapa reflektion om måltiderna som en pedagogisk möjlighet på förskolorna samt för att lyfta förskollärarnas uppfattningar om att skapa undervisningstillfällen i måltidssituationerna. Men även för att erkänna den undervisning som faktiskt sker i måltidssituationerna i förskolan. I resultatet framkommer det att måltidssituationen i förskolan är starkt kopplad till omsorgen då barnets behov lyfts som en viktig aspekt för att få en fungerande måltidssituation. Omsorgsaspekter som lyfts är exempelvis barnets behov av sömn, trygghet samt att få i sig mat för att orka dagen. Förskollärarna lyfter den spontana undervisningen som den mest centrala. Interaktion,samtal, bordsskick och barnens upplevelser och erfarenheter är sådant som förskollärarna lyftersom framträdande i den spontana undervisningen i måltidssituationen. I resultatet framkommer också förskollärarnas olika synsätt och arbetssätt kring måltidssituationens pedagogiska funktion i förskolan. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning då även den lyfter atti nteraktion och omsorg är en viktig aspekt för att skapa lärandetillfällen för barnen i planerade och spontana aktiviteter.

Syftet med den här studien är att bidra med en förståelse för vilka möjligheter och utmaningar lärare i engelska på högstadienivå möter i undervisningen av nyanlända elever oavsett deras tidigare bakgrund och kunskaper från tidigare skolgång. I studiens bakgrund definieras begreppet nyanlända elever enligt skollagen och Skolverkets kartläggning av nyanlända elevers tidigare kunskaper och skolgång redovisas. Därefter definieras begreppen förberedelseklass och integration. Studiens metod är kvalitativ och genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sju lärare från två olika kommunala grundskolor. Studiens data analyserades utifrån Vygotskijs sociokulturella teori som innebär att människors språkinlärning sker genom interaktion och kommunikation med varandra, samt med hjälp av stöttning (Vygotskij, 2001). Resultatet visade dels att lärarna och de nyanlända eleverna möter utmaningar i engelskundervisningen, dels de olika arbetssätt som lärarna använder för att hjälpa nyanlända elever att nå kunskapsmålen och att lyckas bättre i skolan.

Avsikten med denna studie är att försöka identifiera de organisatoriska faktorer som främjar och hämmar samverkan mellan skola och fritidshem. Denna studie bygger på kvalitativa studier med lärare, lärare i fritidshem samt övrig personal som antas samverka mellan skola och fritidshem. Vi har i denna studie reflekterat över och teoretiserat våra informanters praktiska erfarenhet av hur samverkan fungerar mellan skola och fritidshem. Studien visar på att det finns brister i hur samverkansuppdraget beskrivs i både läroplan och styrdokument men även brister i hur detta förmedlas av rektorer eller annan ledning för skolan. Brister finns också i likvärdigheten i hur samverkan sker i praktiken både mellan skolor och bland de olika aktörerna på den enskilda skolan. Fördelarna med samverkan är enligt informanterna att arbeta för elevens bästa och se till att eleven får bästa möjliga kunskapsutveckling sett över hela skoldagen. / The purpose of this study is to identify the organizational factors that promote or inhibits cooperation between school and leisure time centers in Sweden. This study is based on qualitative studies of teachers, teachers in leisure time centers and other people who work in leisure time centers who are supposed to cooperate between school and leisure time centers. We have reflected and theorized over our informants’ practical experiences of cooperation between school and leisure time centers. The study shows that there is shortage in how the cooperation assignment is described in curriculums and control documents and deficiency how principals or school management are carried out. The equivalence between how cooperation occurs in practice in both schools in general and between the individual school. The benefit of cooperation is according to the informants that work for the best intentions for the student and for the best possibilities for the students’ knowledge development over the whole school day.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver arbetet med inkludering av alla barn i förskolan. Forskningsfrågorna lyder: Vad innebär ett inkluderande arbetssätt för förskollärare? och Vad berättar förskollärare om vilka förutsättningar och hinder de möter i arbetet med inkludering av alla barn? Forskningsresultatet framkom ur åtta semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare från sex olika förskolor i Skåne. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i de relationella och kategoriska perspektiven samt delar av hermeneutiken. Forskningsresultatet visar att när barn får vara delaktiga i utformningen av verksamheten där förskollärare tar tillvara på barnens tankar och idéer möjliggörs inkludering av alla barn. Vidare visar resultatet att när förskollärare litar på sin egen kompetens och använder olika strategier som att dela stora barngrupper i grupper med färre barn ökar deras möjligheter att se varje barn och möjliggöra för alla barn att bli inkluderade. Dessa strategier är betydelsefulla i arbetet med inkludering. I studiens diskussion diskuteras begreppen delaktighet och inkludering vilket utifrån förskollärarnas beskrivningar tolkas att delaktighet är en förutsättning för att inkludering ska kunna ske. Vidare diskuteras att god kommunikation i arbetslaget är centralt när verksamheten ska planeras, genom kommunikation är det möjligt att synliggöra varje barns behov.

It is the school's responsibility to give the students teaching that can encourage theirdevelopment and learning. One teaching method that has proven to be beneficial for studentsin math difficulties is intensive instruction. The purpose of this study was therefore to study,through a case study, how a simplified model of intensive instruction can impact a student inmath difficulties and his/her learning. The case study also highlights opportunities andchallenges with using the simplified model as a teacher. The results showed that the intensiveinstruction model had a positive effect on the student in several ways, but that the teacher shouldnot be too guiding if the teaching is going to be beneficial for the student. The results alsoshowed that the teacher needs to have good mathematical competence and that the teachingshould adapt the instruction to the student's conditions and needs. Another valuable result isthat the intervention gave positive learning effects in a relatively short time which might makeschools and teachers more willing to try using the simplified model of intensive instruction. / Det är skolans ansvar att erbjuda en undervisning som främjar alla elevers utveckling och lärande.  Ett  arbetssätt  som  visat  sig  vara  fördelaktigt  för  att  främja  lärandet  hos  elever  i matematiksvårigheter  är  intensivundervisning.  Den  här  studien  har  därför  haft  till  syfte  att, genom en fallstudie, undersöka hur en förenklad modell av intensivundervisning kan påverka lärandet hos en elev i matematiksvårigheter. Fallstudien undersökte även de möjligheter och utmaningar    som    finns    med    att    som    lärare    genomföra    en    förenklad    modell    av intensivundervisning. Resultatet visade att intensivundervisningen påverkat eleven positivt i flera avseenden men att läraren inte får vara för lotsande om undervisningen ska bli fördelaktig för eleven. Resultatet visade även att läraren behöver ha en god matematisk kompetens och att undervisningen bör anpassas till elevens förutsättningar och behov. Ytterligare ett värdefullt resultat utifrån fallstudien är att interventionen gav resultat på kort tid och det kan bidra till att allt fler skolor och lärare vågar pröva denna undervisningsform.

Syftet med denna studie var att bidra till ökad medvetenhet om hur förskollärare upplever sig kunna mediera läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) i samband med förändringarna i läroplanen som trädde i kraft den 1 juli 2019, och vilka utmaningar och möjligheter de stött på i samband med implementeringen. Det här var en kvantitativ studie som utgick från ett frågeformulär i ett slutet förskoleforum på Facebook där 56 förskollärare valde att delta. Ett sociokulturellt perspektiv användes för att förstå de kontextuella förutsättningarna för att mediera läroplanen. Resultatet visade att det många förskollärare upplevde som utmaningar i implementeringsarbetet var bland annat digitalisering, tidsbrist, utbildning/undervisning och gemensam reflektion/diskussion. De möjligheter många beskrev handlade om stöd och resurser från rektorn i form av bland annat tid för läsning, föreläsningar/webbkurs och samtal/diskussion. Resultatet visade även att majoriteten av deltagande förskollärare upplevde att arbetslaget sällan eller aldrig gavs möjlighet att tillsammans reflektera, diskutera och sätta sig in i förändringarna i läroplanen. Dock uppgav 87 procent att de som arbetslag regelbundet hade schemalagd gemensam planeringstid, men att under den tiden skulle allt annat hinnas med. Vad gäller förskollärarnas möjligheter att reflektera och diskutera med andra förskollärare visade resultatet att 66 procent av respondenterna regelbundet fick tillfälle för det medan 34 procent aldrig upplevde sig kunna göra det. Resultatet visade också att majoriteten av förskollärarna upplevde att det saknades material och resurser för att tillfredsställande kunna implementera förändringarna av läroplanen och de största bristerna handlade om tid och ekonomi. Därtill uppgav 70 procent av förskollärarna att de upplevde sig kompetenta nog att leda implementeringsarbetet, medan 30 procent kände sig osäkra framförallt på grund av tidsbrist och arbetet med digitalisering.

Sammanfattning Denna undersöknings avsikt var att undersöka hur ämnet bild kan användas inom förskolan genom att ta del av hur sju yrkesverksamma pedagoger reflekterar kring barns handlingar och aktiviteter inom ämnet bild. Genom en kvalitativ undersökningsform där insamling av data skett genom semistrukturerade intervjuer presenteras ett resultat som har tolkats med stöd i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar främst att bild och skapande kan användas som språk och kommunikationsverktyg vilket också, enligt studiens resultat, ger barn fler möjligheter att samverka med sin omvärld. Genom att använda ämnet bild kan barns samspel stärkas då barn genom sitt skapande ges redskap till att uttrycka sin inre värld och därmed göra sin röst hörd. Studien presenterar också faktorer som utgör hinder för barns möjligheter att använda den estetiska uttrycksformen bild inom förskolan. Dessa hinder visar bland annat hur pedagogens eller arbetslagets egen syn på, eller kunskap om, ämnet bild avgör under vilka förutsättningar barn får möjlighet att samspela och kommunicera genom sitt skapande.