Respons är en del i formativ bedömning och syftar till att ge information om hur bra en text är. Genom respons kan elever utveckla sitt skrivande och komma närmare det ut-satta målet (Sadler 1989, s. 120–121). Syftet med denna studie var att utifrån vissa frå-geställningar ta reda på och belysa elevers och lärares tankar om vilka svårigheter och möjligheter det finns med att arbeta med kamratrespons i ämnet svenska med fokus på skrivande. Kamratrespons är när eleverna ger varandra respons på deras uppgifter (Wiliam & Leahy 2015, s. 182). För att besvara frågeställningarna i denna undersökning användes en kvalitativ metod i form av elevenkäter, klassrumsobservationer samt inter-vjuer med både elever och lärare. Resultatet i undersökningen visade på att både lärare och elever är mer positivt än nega-tivt inställda till arbetet med kamratrespons. De kunde hitta vissa svårigheter såsom huruvida responsen var givande för elevernas skrivutveckling eller inte samt elevernas rädsla för att såra någon med den kritik de gav. Det var även tydligt i resultatet att lärares inställning kan vara en bidragande faktor till huruvida eleverna tycker om att arbeta med och ser syftet med kamratrespons eller inte. Om läraren själv tycker att det är ett bra arbetssätt, förstår syftet samt kan förmedla detta till eleverna blir eleverna mer posi-tiva, engagerade och motiverade.

Denna litteraturstudie belyser hur viktigt det är att lärare har en bred kompetens kring digitala verktyg. Den digitala kompetensen i läs- och skrivundervisningen krävs för att skapa lärorika lektionstillfällen för eleverna. En bred digital kompetens ökar chanserna till att kunna lösa problem som eventuellt kan uppstå med tekniken. Digitaliseringen har bidragit med många fördelar, bland annat har den underlättat för elever med skrivsvårigheter. Men digitaliseringen har också bidragit med vissa svårigheter för både lärare och elever, bland annat behöver lärarna utveckla en ny form av kompetens. Syftet med denna studie är att belysa hur användandet av digitala verktyg i läs- och skrivundervisning behandlas i forskningen, samt vad som framkommit i forskningen angående lärarens roll och vilken digital kompetens som lärare behöver i arbetet med digitala verktyg i läs- och skrivundervisning i årskurs 1–3. För att kunna uppfylla syftet användes följande forskningsfrågor: Vilka möjligheter respektive hinder finns det med digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen? Vilken betydelse har lärares digitala kompetens i samband med läs- och skrivundervisning som genomförs med hjälp av digitala verktyg?  Materialet som undersöktes består av 16 vetenskapliga artiklar inklusive tre böcker och fyra avhandlingar. Artiklarna och litteraturen är både nationell och internationellt. Resultatet visar att det är skillnader mellan lärares digitala kompetenser. Många lärare har gått en lärarutbildning där det visat sig vara otillräckligt med didaktisk kunskap kring digitala verktyg. Tiden var också något som resulterade i en bristande digital kunskap, det var inte avsatt tillräckligt med tid för att lära sig det som behövdes. Andra resultat som framkommit i studien är att det finns fler möjligheter än hinder med att använda sig av digitala verktyg i undervisningen. I takt med att samhället digitaliseras, ställs allt högre krav på lärare att kunna hantera den digitala tekniken som erbjuds. Med mer avsedd tid till att utveckla lärares digitala och didaktiska kompetens, kan elevernas läs- och skrivundervisning få en högre kvalitet.

Denna studie tar avstamp i den fenomenografiska forskningsansatsen och avser att undersöka vilka eventuella möjligheter respektive svårigheter ett antal mellanstadielärare ser med att inkludera samhällsfrågor med naturvetenskapligtinnehåll (SNI) i sin NO-undervisning. För att kunna besvara studiens frågeställning ”Vilka möjligheter respektive svårigheter ser ett antal mellanstadielärare med SNI-baserad NO-undervisning?” har enskilda intervjuer genomförts med totalt elva mellanstadielärare som undervisar i NO-ämnena i årskurs 4-6.  Resultatet visar att lärarna i studien ser såväl möjligheter som svårigheter med att inkludera SNI i NO-undervisningen. Det lärarna framförallt ser som en möjlighet är att SNI bidrar till att skapa autentiska lärsituationer som utgår från elevers verklighet, vilket lärarna upplever ökar elevers motivation och intresse. Vidare beskriver lärarna att SNI-baserad undervisning kan bidra till att elever utvecklar såväl djupa ämneskunskaper som kommunikativa förmågor som är användbara i deras liv utanför skolan. De svårigheter som lärarna främst upplever är att arbete med SNI kräver mycket tid både planeringsmässigt och undervisningsmässigt. Lärarna lyfter även organisatoriska faktorer som de upplever utgör svårigheter med arbetssättet. Vidare menar lärarna att det kan finnas moraliska och emotionella aspekter som kan vara utmanande vid arbete med samhällsfrågor. Slutligen beskriver lärarna att elevers bakgrund, tidigare kunskaper samt ålder kan utgöra en svårighet i SNI-baserad undervisning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger arbetar med digitalisering i förskolan. Vi undersökte också vilka möjligheter samt vilka begränsningar pedagoger upplever i arbetet med digitala verktyg. Studien har också berört barns delaktighet i användandet av digitala verktyg. Studien är uppbyggd av åtta intervjuade pedagoger som är verksamma inom förskolan. De intervjuade arbetar på åtta olika förskolor inom kommunen. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv, eftersom i dagens samhälle är digitaliseringen omfattande och de digitala verktygen kan ses som ett kulturellt redskap som beskrivs i det sociokulturella perspektivet. Det resultat som framkom var att många pedagoger känner sig begränsade i användandet av digitala verktyg på grund av brist på kompetens och förskolorna inte får den fortbildning de önskar inom området. Av resultatet framkom också att digitalisering är ett område fullt med möjligheter och att digitala verktyg är positivt för barns lärande, men att det då krävs att en pedagog finns med och kan motivera användandet av verktyget samt introducera det för barnet.

De senaste åren har Sverige och resten av världen fått hantera svåra kriser och katastrofer, alltifrån nuvarande läget med Coronapandemin till bränder, översvämningar och stormar som pekar på ett resultat av klimatkrisen. I och med det ökade antalet kriser, ökar även antalet frivilliga som vill hjälpa till vid kriser. Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) har visat stor framgång och potential vid volontärt krisarbete, men befinner sig fortfarande i ett tidigt stadie och mer studier måste göras inom området. Studiens syfte är att undersöka vilka behov som finns av, och vilka krav som ställs på mobilapplikationer för hantering av civila frivilliga insatser vid kriser. En sammanfattning och precisering av undersökningsfrågor som behöver besvaras djupare har skapats utifrån tidigare studier och befintlig litteratur.  Studien är av typen kvalitativ studie där empirin kommer från semistrukturerade intervjuer. Totalt deltog sex deltagare i studien varav tre deltagare har koppling till kommunal räddningstjänst i Värmland och resterande deltagare kommer från FRG (Frivilliga resursgruppen) tillhörande distrikt Östra Värmland. De slutsatser som dragits av studien är att det kan finnas ett behov av en mobilapplikation som används för att koordinera frivilliga insatser vid kriser. Dock bör den möjligen riktas i första hand mot organiserade frivilliga eftersom det krävs mer forskning för att involvera så kallade spontanvolontärer. Ett antal viktiga funktioner för mobilapplikationen har identifierats. Gällande frågan huruvida en mobilapplikation är bäst lämpad för kriser med kort eller lång ledtid så är inte svaren samstämmiga bland respondenterna och därmed kunde ingen tydlig slutsats dras. En mobilapplikation för att koordinera frivilliga resurser ses som mest lämplig i beredskapsfasen, utryckningsfasen samt återhämtningfasen eftersom det då är mest personer och fysiska arbeten igång. Vidare kvarstår frågan vem som bör förvalta systemet bakom applikationen.

Bakgrund: Hemodialysbehandling innebär omfattande påverkan på det dagliga livet och kräver delaktighet i egenvård för att optimera måendet. Följsamhet till egenvårdsråd är en viktig faktor för att uppnå goda behandlingsresultat då det minskar sjukligheten och risken för död. Vilja att sköta dialysbehandlingen helt eller delvis samt följsamhet till egenvårdsråd varierar stort.  Syfte: Syftet med studien var att belysa möjligheter och hinder för egenvård vid hemodialys ur patientens perspektiv. Metod: Sökning i databasen Pub Med genomfördes för att finna artiklar passande till studiens syfte. Tio kvalitativa artiklar valdes ut och lästes flera gånger. Resultaten analyserades och sammanställdes. Resultat: Egenvården påverkas både av inre och yttre omständigheter. De inre omständigheterna var: Kunskap, upplevelse av kontroll och känsla och mående. De yttre omständigheterna var: Information och kommunikation, stöd och relation, och socialt och kulturellt.  Konklusion: Att belysa hemodialyspatienternas upplevelse av möjligheter och hinder i egenvården kan öka medvetenheten hos sjuksköterskan på vilket sätt egenvård kan främjas. Genom att stötta patienterna och deras anhöriga, bygga goda relationer och informera och kommunicera i vårdrelationen kan effekter ges på vilken kunskap patienten tillägnar sig, upplevelse av kontroll och hur patienten mår och känner.

No description available.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka diskurser i pedagogers samtal kring dramaundervisningens möjligheter respektive begränsningar i förskolans verksamhet. Studien utgår från begreppen dramaundervisning, möjligheter och begränsningar och genom ett pedagogperspektiv och pedagogers samtal kring dramaundervisning har studien urskilt diskurser för att få en förståelse för vilka villkoren är för att dramaundervisning kan genomföras eller inte i verksamheten. Informanterna i studien som deltog var fem pedagoger i olika delar av Sverige som aktivt arbetar med drama i förskolans verksamhet. Studien har använt sig av semistrukturerade intervjuer för insamling av empiri som ligger till grund för resultatet. Denna studie visar att det finns olika förståelser kring vad drama innebär i förskolans verksamhet och att effekten blir att det inte finns en tydlig riktlinje. Begränsningen upplevs grunda sig i pedagogernas olika uppfattningar men studien har även synliggjort detta som en möjlighet till att drama som metod kan genomföras i stor variation.

Elevernas möjligheter till deltagande blir påverkat av deras sätt att inkludera och exkludera    varandra i leken. Enligt Öhman (2012), Öhman (2006) och Bliding (2004) ses inkludering och speciellt exkludering som något vanligt och förekommer ofta i elevers relationsarbete, sampel och lekar, där Öhman (2012) även påstår att pedagoger kan ha svårt att veta hur de ska hantera exkluderande situationer. Leken har en väsentlig roll på fritidshemmet samt att fritidshemmet ska bidra till att eleverna utvecklar goda kamratrelationer och att de känner tillhörighet (Skolverket 2019). Därför blir vårt syfte med studien att få kunskap och förståelse för hur fritidslärare upplever elevers möjligheter till deltagande i den fria leken på fritidshemmet.  Datamaterialet i studien är insamlat genom semistrukturerade intervjuer med fritidslärare och fritidspedagoger i Västernorrlands län, som deltagit antingen genom fysiska intervjuer eller via videosamtal. Resultatet visar att fritidslärarens roll i elevernas möjligheter till deltagande är viktig där de ska stötta dem in i leken så det bidrar till en gemenskap mellan eleverna och att de känner en tillhörighet. Respondenterna använder sig av vissa strategier för att främja elevernas möjligheter till deltagande i den fria leken, där det bland annat handlar om att skapa trygghet och gemenskap. Det framkommer även att maktspel mellan eleverna är något vanligt men att makt inte alltid behöver betyda något negativt. Om en elev med makt ser till att inkludera andra elever in i leken, går det att se makt som något positivt. Vilket en av respondenterna gav exempel på som positiv makt. Under rubriken pedagogiska betydelser beskriver vi lösningar på hur exkluderande situationer kan hanteras samt hur fritidslärare kan arbeta främjande för elevernas möjligheter till deltagande i den fria leken. Där det främst handlar om ett främjande arbete med olika strategier gällande gruppstärkande och trygghet. Studien presenterar även två nya begrepp gällande elevers sätt att exkludera varandra på. De begreppen är direkt- och indirekt exkludering. / <p>2020-06-08</p>

Skolmisslyckande är ett av samtidens problem bland ungdomar, främsta nyanlända elever. Studiehandledning på modersmålet är betydelsefullt för de nyanlända elevernas utbildning. Men det finns utmaningar som begränsar studiehandledarens möjligheter att utföra sitt arbete exempelvis, brist på kontinuitet samt missuppfattningar. Syftet med studien är att undersöka studiehandledarens upplevelser och erfarenheter av att vara stöd till de nya svenska elevers lärande. Samt vilka utmaningar och möjligheter de upplever att de har i sitt arbete med dessa elever. En semistrukturerad kvalitativ intervjustudie har genomförts med fem verksamma och erfarna modersmålslärare och studiehandledare. Undersökningens resultat har analyserat med hjälp av ramfaktorteori, vilken har bidragit att identifiera faktorer som påverkar flerspråkiga elevernas lärande. Resultaten visade framgångsfaktorer i studiehandledarens insats i arbetat med nyanlända elevers lärande. Exempelvis att studiehandledaren förtydligar kursplanen och läroplanen för eleverna att bygga elevers trygghet och självtillit, samt att skapa goda relationer mellan eleverna och skolpersonalen. Resultaten visar att det finns brist på förståelse för de nyanlända elevernas behov av studiestöd samt vikten av modersmålsundervisning. Resultaten visade också att klasslärarna/ämnesläraren ofta ger eleverna otydliga strukturer, samt att kommunikationen mellan studiehandledarna och klasslärare/ämnesläraren ofta är bristfällig. Studiens resultat har också visat brist på ekonomiska resurser, samt att studiestödet arrangeras i alltför många och heterogena elevgrupper. Dessa ovan nämnda faktorer verkade vara de största hindren för de nya svenska elevernas möjlighet till lärandet.