Sverige befinner sig inte längre på en världsledande position inom digital förvaltning: något man har som mål att vara. Studier om digital förvaltning har påvisat att Sverige var lägst placerade av de nordiska länderna när det kommer till användarvänlighet, transparens och säkra e-tjänster. Vidare anser många svenskar anser att svenska myndigheter halkar efter gällande digital service. Blockchain anses ha potential att vara revolutionerande för digitaliseringen inom många olika användningsområden. Denna studie syftar till att undersöka hur blockkedjan kan påverka den digitala transformationen av Sveriges offentliga sektor. Målet är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar blockchain-teknologin kan innebära inom offentlig förvaltning, samt identifiera vilka typer av digitala innovationer blockchain kan bidra med. Datainsamlingen i studien följer en kvalitativ undersökningsdesign och har skett genom sex semistrukturerade intervjuer med myndigheter som har arbetat med blockkedjan samt personer vars arbetsroller involverar arbete med blockkedjan inom Sveriges offentliga sektor. Den insamlade datan genererade sedan den data som utgör grunden för studiens resultat. I studien har det visats på att blockkedjan kan påverka den digitala transformationen av Sveriges offentliga sektor genom att dess möjligheter har potential att skapa digitala innovation som kan förändra hur tjänster, processer, och strukturer i offentlig sektor kan komma att se ut i framtiden. De utmaningar som identifierats i studien involverar bland annat problem med prestanda, kunskaps- och erfarenhetsbrist och nuvarande lagstifning. Vilket hindrar i nuläget blockkedjans potential att kunna skapa de olika innovationerna. / Sweden is no longer in a world-leading position regarding digital administration, as it aims to be. Studies regarding digital administration show that Sweden were lowest ranked of the Scandinavian countries when it comes to usability, transparency and secure e-services. Furthermore, many Swedes think that authorities is slipping behind when it comes to digital service. The blockchain-technology is considered to have potential to be revolutionary for the digitalization of many areas. This study aims to investigate how the blockchain-technology can be used as a resource to contribute to the digital transformation of the public sector in Sweden. The goal is to research which possibilities and challenges the blockchain-technology could entail in authorities, and to identify which digital innovations it could contribute with. The data collection in the study follows a qualitative research design and has been done through six semi-structured interviews with authorities that has or intends to work with the technology and persons whose working tasks include blockchain in public sector. The collected data then generated the data that forms the basis of the study’s results. In the study we have found that blockchain could have an impact on the digital transformation of the Swedish public sector through its possibilities which has the potential to create digital innovations that could change how service, process, structure in public sector takes form in the future. The challenges identified in the study include problems with performance, lack of knowledge and experience and current legislation. Which currently prevents the blockchain’s potential to be able to create these innovations.

Syftet är att undersöka grundskollärares uppfattning av fysisk aktivitet med elever på de teoretiska lektionerna. Enkätundersökningen genomfördes via Facebook. Efter en genomgång av respondenternas svar framkom bland annat vikten av att skolans ledning aktivt ger sitt stöd grundskollärarna när det kom till fysisk aktivitet genomförd under de teoretiska lektionerna. Grundskollärares egen fysiska aktivitet har också betydelse för hur den fysiska aktiviteten får ta plats på de teoretiska lektionerna.

Dagens samhälle och moderna tekniska möjligheter har utvecklats enormt sedan rättegångsbalkens införande år 1948. Processordningen i svensk rätt reformeras ständigt, men de grundläggande processuella principerna om muntlighet, omedelbarhet och koncentration består. Dessa principer infördes i samband med rättegångsbalkens ikraftträdande för att åtgärda bristerna i den äldre rättegångsbalken i 1734 års lag, vars förfarande var skriftligt, ineffektivt och försvårade den fria bevisprövningen. Sedan dess har muntligheten och omedelbarheten successivt mjukats upp genom reformer med syfte att stärka rättegångsförfarandets effektivitet och minska processekonomiska kostnader. Den 1 januari år 2022 trädde nya bevisregler i brottmål i kraft. Lagändringarna är resultatet av den utredning som tillsattes år 2017, vilken ämnade effektivisera den straffrättsliga processen i stora brottmål. Förhör och vittnesattester som tagits upp med ljud och bild under förundersökningen ska således kunna tas upp som bevis och åberopas genom hänvisning under huvudförhandlingen. Även skriftliga vittnesattester från förundersökningen ska kunna åberopas som bevis på liknande sätt som i tvistemål. Motiveringen centreras kring att rättegångsförfarandet behöver effektiviseras samt att lagstiftningen måste följa samhällsutvecklingen och utnyttja de möjligheter som är för handen genom modern teknikanvändning i domstol.   För att lagändringarna ska kunna tillämpas i enlighet med gällande rätt krävs det att principerna om muntlighet, omedelbarhet och koncentration revideras. Även den grundläggande bevisrätten kommer att påverkas, då det i skrivande stund råder ett förbud mot att använda dokumenterade förhör från förundersökningen som bevisning efter HD:s prejudikat i NJA 2015 s. 702. Denna uppsats syftar till att analysera vad konsekvenserna av lagändringarna innebär för den straffrättsliga processens grundläggande syften. Rättssäkerheten i brottmål har länge upprätthållits av principerna om muntlighet, omedelbarhet och koncentration samt principerna om bevisomedelbarhet och det bästa bevismedlet. Lagstiftaren instämmer med att dessa principer fortsatt ska gälla, men anför att de behöver modifieras för att effektivisera den straffrättsliga processen. Uppsatsen ämnar utreda vad detta medför i förhållande till principernas innebörd, rättssäkerheten och förfarandet i sig.   Den rättsdogmatiska metoden tillämpas genomgående i uppsatsen, i samband med historisk-komparativ metodik för att tydliggöra principernas utveckling genom ett urval av rättegångsbalkens reformer och deras förarbeten. Den problematik som kan antas bli aktuell vid rättens bedömning av tidig bevisupptagning analyseras, med fokus på domstolens bevisvärdering samt hur rättskipningens tyngdpunkt kan påverkas genom att hänvisningsreglerna utökas. I uppsatsen diskuteras och analyseras således eventuella konsekvenser med lagändringarna samt vilken problematik detta kan innebära för domstolens samlade bedömning och bevisvärdering.   Sammanfattningsvis kan det konstateras att principerna om muntlighet och omedelbarhet inte bara mjukats upp, utan de har fått en helt annan innebörd än vid införandet till följd av lagändringarna och tidigare reformer. Hänvisningsinstitutets tillämpningsområde har successivt utvidgats, vilket förändrar betydelsen av principen om muntlighet, omedelbarhet, bevisomedelbarhet och principen om det bästa bevismedlet. Koncentrationsprincipen består i högre grad än principerna om muntlighet och omedelbarhet, men riskerar att urholkas och förlora sin betydelse beroende av hur lagändringarna tillämpas. Rättskipningen riskerar att förskjutas i viss mån från huvudförhandlingen till förundersökningen, vilket medför att det ackusatoriska brottmålsförfarandet eventuellt blir av mer inkvisitorisk karaktär. Detta påverkar i sin tur rättssäkerheten, förutsebarheten och den misstänktes rätt till en rättvis rättegång.   Domstolens lämplighetsbedömning rörande tidig bevisupptagning samt bevisvärderingen av tidiga förhör och vittnesattester kommer troligen vara avgörande för huruvida de åsyftade effektivitetsvinsterna kan uppnås. Det svenska rättegångsförfarandet var tidigare muntligt-protokollariskt, sedan strikt muntligt, omedelbart och koncentrerat, för att nu utvecklas till en slags kombination av tidigare förfaranden. I min slutsats kommer jag fram till att rättegångsförfarandet numer snarare är att betrakta som ett muntligt-tekniskt system, eftersom principerna om muntlighet, omedelbarhet och koncentration modifierats så pass att de mer eller mindre förlorat sin självständiga innebörd. De definieras mer efter den hårda gräns för rättssäkerheten som dras genom rätten till en rättvis rättegång, snarare än att självständigt säkerställa den fria bevisprövningen och ett rättssäkert förfarande vilket åsyftades vid införandet. Här instämmer jag med Lindell att grundprinciperna för rättegångsbalken kan omformuleras som flexibilitet, effektivitet och tillgänglighet i och med att förfarandet successivt frångått muntlighet och omedelbarhet. Läsaren erinras reflektera över huruvida ett annorlunda fungerande samhälle och modernare teknik automatiskt behöver innebära förändrade grundläggande principer i den straffrättsliga processen.

The purpose of this paper is to examine the relationship between meritocracy and education respectively equality. And more, to investigate whether the educational system is an instance forsocial mobility. This literature overview is based upon 13 articles which lead the paper upon its conclusion, it shows that meritocracy is only compatible with equality of opportunity. In accordance with this, there are multiple problems within the discourse of opportunity, whereas opportunities to a great extent are ascriptived, and the just competition on social positions should be questioned. Furthermore, it examines whether the educational system is an instance for social mobility. The result shows that the educational system is an instance for social mobility, but there are multiple factors beyond education that are in play. Subsequently, the educational expansion is problematized, this leads to a phenomenon like social congestion on the labor market, where the pursuit of the proper education is not enough, which damages mobility. Lastly, in relation to job recruitment it is not rare that there is non-meritocratic (social ability, attractiveness etc.) demand from employers, which undermines the role of education in relation to social mobility. This literature study cannot claim to present the reader with a comprehensive picture of the studied topic and the empirics has not by far been exhausted.

Digitalization in society was a fact prior to using it in earnest in school education. The aim of this study is to research the opportunities and challenges pupils and teachers face when using digital tools in the teaching of algebra in f-6. My purpose has been to make a compilation of current research on this subject. My method has been literary studies, where I systematically gleaned scientific papers in the ERIC database. After compilation, survey, and analysis, it emerged that the papers all agree that digital tools in the teaching of algebra produce better results when used in a larger group of pupils.  As for challenges, some papers also described these. They concerned the teacher’s competency using digital tools and the usability of apps, and the importance of not allowing these to become a limiting factor for the pupils, but must be designed in a way that allows the pupil’s attention to be focused on the mathematical concepts rather than on the technical side of the apps. It is important of follow-up and new research concerning how digital tools in school education affect the pupils and their learning, and how they affect the teacher’s role. / Digitaliseringen i samhället var ett faktum redan innan den på allvar togs in i undervisningen. Denna studie avser att undersöka vilka möjligheter och utmaningar som möter elever och lärare när digitala verktyg används i algebraundervisningen i f-6. Syftet var att sammanställa vad aktuell forskning skriver i ämnet. Min metod var litteraturstudie där jag systematiskt sökte vetenskapliga artiklar i databasen ERIC. Efter sammanställning, kartläggning och analys framkom att samtliga artiklar beskriver möjligheter med digitala verktyg i algebraundervisningen, som bättre förståelse när dessa används i grupp.  När det gällde utmaningar beskrevs också dessa i några artiklar. Det handlade om lärarnas kompetens att använda digitala verktyg och apparnas användbarhet, dessa får inte medföra onödiga begränsningar för eleverna och de måste vara utformade så att läraren kan fokusera eleverna uppmärksamhet på de matematiska begreppen snarare än på tekniken. Det är viktigt med uppföljning och ny forskning kring hur digitala verktyg i undervisningen påverkar eleverna och deras lärande samt lärarens roll.

Syftet med studien är att undersöka vilka stödinsatser andraspråkselever får i skolan samt vilka möjligheter och begränsningar det finns för pedagogisk personal att utföra stödet. För att undersöka detta genomfördes sju intervjuer med informanter från fyra olika grundskolor i mellersta Norrland. Resultatet i studien visar att ledningen på dessa fyra grundskolor är insatta i tidiga stödinsatser för andraspråkselever enligt läsa- skriva- räkna-garantin från Skolverket (2022c). Det som framkommer är att rektorerna, specialpedagoger och lärare har olika förhållningsätt för tidiga insatser och de arbetar på olika sätt på grundskolorna. Vikten av tidiga stödinsatser för andraspråkseleverna lyfts fram, då det är en förutsättning för att kunna utvecklas enligt sin kunskapskurva och förhoppningsvis nå kunskapskraven i årskurs 6. Det finns både möjligheter och olika utmaningar med att bedriva tidiga insatser. Grundskolorna och ledningen har olika förutsättningar när det gäller antal andraspråkselever, personal, kunskaper, ekonomi och förhållningssätt. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-01-16</p>

I vårt examensarbete har vi undersökt lärares erfarenheter av studiebesök i religionskunskapsundervisning. För att undersöka detta har vi ställt följande frågor: vilka faktorer påverkar hur många studiebesök som utförs, vilka församlingar besöks och varför väljer läraren dessa församlingar, vilka är de didaktiska möjligheterna och svårigheterna med studiebesök och hur påverkar studiebesök elevernas lärande? Datan samlades in via en enkät som besvarades av 20 lärare i religionskunskap och två semistrukturerade intervjuer utfördes. Resultatet visade att majoriteten av lärarna var positiva till studiebesök. 65% av lärarna utförde minst ett studiebesök per läsår samtidigt som 45% inte utförde några alls på grund av ekonomiska, geografiska och tidsmässiga faktorer. Det förekom oftare studiebesök i kyrkor, moskéer och synagogor än i andra religiösa samfund och församlingar, eftersom dessa oftast är nära till hands och kräver mindre resurser från lärarens och skolans sida. Utifrån lärarnas svar kunde vi identifiera tre didaktiska möjligheter: kommunikation, upplevelse och minne. Samt identifierades tre svårigheter: tid, ekonomi och fördomar. Lärarna upplevde även att elevers lärande påverkas positivt då studiebesök konkretiserar det teoretiska och skapar starka minnen. Den samlade empirin pekar mot att de didaktiska möjligheterna med studiebesök kan berika religionskunskapsundervisningen men att lärare upplever att flera faktorer påverkar deras möjlighet att inkludera studiebesök i undervisningen.

Artificial intelligence (AI) has entered the accounting sector, raising both hope and fear among economists worldwide. It is a revolution that challenges our understanding of the workplace and forces us to ask questions about our own role in this new reality. Economists face a development that is filled with various opportunities and obstacles as AI takes over routine tasks and leaves room for creativity and strategic thinking. The idea of being freed from repetitive tasks is enticing, but what opportunities and challenges do economists experience in connection with the introduction of AI? This study highlights the economists' perspectives and experiences when they encounter AI in their work tasks. By examining economists' acceptance of AI and their experiences of working with the technology, the study gains insight into the complex dynamics between man and machine. We delve into the theory and explore the Technology Acceptance Model (TAM) as a guide to understanding how economists accept or reject AI. Through qualitative interviews with eight economists, we take part in their thoughts and reflections. We review previous research and analyze the results along with economists responses to discover patterns and insights. The results show that the economists' perceived benefits regarding AI's implementation are more at the individual level rather than the organizational level, i.e. AI primarily benefits the economists themselves rather than the entire organization. While perceived disadvantages are at both the individual and organizational level, which means that the disadvantages of AI affect both individual economists and the organization. The uncertainty is based on a lack of knowledge, but filling the knowledge gap can facilitate acceptance and ensure success in this revolutionary age.

Det pågår en stor förändring i arbetsliv och samhälle i samband med lansering av olika generativa AI verktyg som skapar innehåll varierande former. Centralt i debatten är ChatGPT, som har väckt mängder av diskussioner i media angående risker för missbruk, särskilt inom utbildningssektorn. Denna studie syftar till att skapa och bidra till förståelse över ChatGPT och dess användbarhet, samt utmaningar genom att analysera acceptansen hos lärare och studenter i högre utbildning. Detta genom att använda teorier från nya vetenskapliga artiklarna angående ChatGPT i högre utbildning, samt jämföra dem med kvalitativa data i form av perspektiv och åsikter från lärare och studenter, och slutligen analysera dem i ett samband med tidigare utbildningsteknologier. Studiens resultat tyder på att ChatGPT har relativt blandad acceptans och delvis haft fördelaktiga effekter på genomförandet av uppgifter i högre utbildning beroende på kunskapsämne. ChatGPT har redan uppvisat anmärkningsvärda förändringar i arbetsprocessen för både lärare och studenter, däremot förekommer det obesvarade frågor och etiska problematik vilket för närvarande förhindrar dess möjligheter som ett potentiellt revolutionerande utbildningsverktyg i högre utbildning.

Denna studie redogör för grundläggande teori bakom blockkedjeteknologi och beskriver hur den har implementerats i fastighetsregister internationellt. Studien syftar till att visa de utmaningar och möjligheter som teknologin ställs inför vid implementering på fastighetsregister, både internationellt sett och utifrån Sveriges situation. Studien aktualiseras framför allt utifrån att Sveriges regeringen i juni månad 2022 inledde en utredning om hur fastighetsregistret skulle kunna förbättras i olika avseenden. Studien aktualiseras även utifrån det faktum att Lantmäteriet tidigare har testat blockkedjeteknik, specifikt för transaktioner av fastigheter. Studien använder tre metoder: litteraturstudie, intervjuer och en fallstudie från Georgien. Resultaten visar på att det föreligger en hög grad av utmaningar för blockkedjeteknologin. Framtida studier bör således titta på framför allt möjligheterna eller nyttan med teknologin. / This study outlines the basic theory behind blockchain technology and describes how it has been implemented in land registries internationally. The study aims to show the challenges and opportunities that the technology faces when implementing it in property registers, both internationally and based on Sweden's situation. The study is brought up to date above all since the Swedish government in June 2022 started an investigation on how the property register can be improved in various respects. The study is also updated because the Swedish authority Lantmäteriet has previously tested blockchain technology in relation to real estate transactions. The study uses three methods: literature review, interviews and a case study from Georgia. The results show that there is a high degree of challenges for blockchain technology. Future studies should therefore look above all at the possibilities or benefits of the technology.