Undervisning i sexualitet, samtycke och relationer är ett väl omdebatterat undervisningsområde under ständig utveckling. Den ständiga utvecklingen kan dels tänkas bero på den nyligen införda läroplanen, Lgy22, dels avslöjanden från tidigare forskning vilka tyder på ett elevmissnöje kring den undervisning eleverna fått möjlighet att ta del av. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka hur verksamma lärare och deras elever uppfattar den undervisning i sexualitet, samtycke och relationer som ges inom ämnet naturkunskap samt hur Lgy22 influerat arbete. Detta för att försöka skapa en bild av de faktorer elever upplever påverka undervisningen. Studiens resultat tar utgångspunkt i semistrukturerade lärarintervjuer samt elevenkäter vilka analyserats med hjälp av en interpretativ fenomenologisk analysmetod. Enkäterna och intervjuerna möjliggjorde en inblick i de båda studiegruppernas livsvärldar där lärarnas erfarenheter skildrar de många möjligheter samt utmaningar undervisningen inbegriper medan elevernas upplevelser förtäljer vilka utav lärarnas undervisningsval som tycks mer eller mindre önskvärda när det kommer till att organisera en godtycklig undervisning inom ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer. Framgångsfaktorer har kunnat konstateras i form av organisatoriska möjligheter vilka belysts av lärarna och bekräftats av eleverna, dels ett diskussionsorienterat arbetssätt, dels ett undervisningsinnehåll som tar hänsyn till elevernas önskemål. De utmaningar lärarna upplevde undervisningen inbegripa, bland annat med anknytning till okunskap kring elevernas tidigare erfarenheter samt en oro att diskussionerna kan inkräkta på det personliga, tycks däremot inte influera elevernas upplevelser av undervisningen och detsamma gäller den nya läroplanens inverkan på naturkunskapslärarnas arbete. Utifrån elevernas upplevelser synliggörs även en tydlig korrelation mellan undervisningens innehållsliga variation och upplevda förbättringsområden. Föreliggande studie kan med andra ord ses som en tillgång när det kommer till att organisera undervisning inom ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Syftet med studien var att undersöka hur aktörer inom tångbranschen i Norden ser på möjligheter och utmaningar i industrin. För att genomföra studien användes kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Fem personer intervjuades, alla kopplade till tångindustrin i Norden. Intervjuerna syftade till att ge en djupare bild av tångaktörernas syn på möjligheter och utmaningar inom industrin samt deras syn på framtiden. För att analysera det insamlade materialet användes tematisk analys. Den tematiska analysen resulterade i två huvudteman: innovativ framtidssyn och osäker framtid. I resultatet konstaterades det att tångbranschen har potential. Samtidigt visar resultatet att det finns många utmaningar industrin bör hantera innan tång kan etableras i stort på marknaden. Tång anses vara en hållbar råvara som förhoppningsvis kan ersätta vissa landbaserade råvaror, vilket är en av råvarans fördelar. Vidare kan tång växa i samspel med andra marina organismer och även skapa cirkulära samarbeten med landbaserad odling. En av utmaningarna industrin handskas med är höga produktionskostnader; det finns ett behov av teknik som kan driva ner kostnaderna. Det råder även brist på kunskap om råvaran hos konsumenter, vilket leder till svårigheter att marknadsföra samt utöka produktionen. Synen på tång som en hållbar råvara är tvådelad, även om tång som råvara är hållbar i sig, är inte tångodling synonymt med hållbarhet eftersom dess påverkan på marina ekosystem är oviss. Ytterligare en utmaning som industrin brottas med är tångens innehåll av jod. Olika tångarter har olika jodhalt där vissa lämpar sig bättre för mänsklig konsumtion medan andra bör undvikas. Detta i samband med att det finns ett gränsvärde för hur mycket jod som bör konsumeras utgör en av många utmaningar i industrin. / The purpose of the study was to examine how Nordic kelp actors view on possibilities and challenges in the industry. To conduct the study a qualitative method and semistructured interviews were used. Five individuals with connections to the kelp industry in the Nordic countries were interviewed. The interviews aimed to give a more complex picture of the kelp actors view on possibilities and challenges in the industry and their view on the future. To analyze the collected data thematic analysis was applied. The thematic analysis concluded in two themes, innovative view of the future and uncertain future. The result shows that there is potential in the kelp industry, however there are also challenges that needs to be solved before kelp can be established on the market. The potential of the industry is that kelp is seen as a sustainable raw material, and that it potentially could replace some land grown crops. Further can kelp integrate with other marine organisms and have potential to create circular cooperations with land-based cultivation, for example by using it as a fertilizer. One challenge that the industry is facing today is high production costs; there is a need for technology that can lower the costs. The consumers also have a lack of knowledge in the area which leads to producers hesitating to market kelp products sufficiently. The view on kelp as a sustainable raw material is bipartite, even though kelp in itself is sustainable, kelp farming is not equal to sustainability since its impact on the marine ecosystems is uncertain. Another challenge the industry is facing is the iodine content in kelp. Depending on kelp species the iodine content vary, where some of the species are more suitable for human consumption while others should be avoided. This together with the current limit for iodine intake constitutes one of many challenges in the industry.

Syftet med denna studie är att synliggöra förskollärares upplevelser av möjligheter och utmaningar för inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Vi har genom semi-strukturerade intervjuer synliggjort vad åtta förskollärare upplever är utmaningar att inkludera barn i behov av särskilt stöd. Denna studie påvisar att förskollärare upplever att det saknas resurser, barngrupperna är för stora samt att förskollärarna anser att tiden inte räcker till för att hinna med att inkludera barn i behov av särskilt stöd. Förskollärarna menar att möjligheter till inkludering av barn i behov av särskilt stöd ansågs främst vara när olikheter synliggjordes och fick en naturlig del i vardagen på förskolan.

Syftet med vår studie är att undersöka svårigheterna i pedagogers arbete med flerspråkighet, i förhållande till målet i förskolans läroplan. Målet i Läroplan för förskolan: Lpfö 18, (Skolverket 2018) betonar att “Barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål” (Lpfö 18 s. 8). Fokuset har även varit att tydliggöra hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barn och hur barnen får de rätta förutsättningarna för att utveckla både sitt modersmål och det svenska språket. För att kunna få svar på syftet och frågeställningarna har vi använt oss av en kvalitativ studie, där vi har genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med personer som är verksamma i förskolan.  För att analysera vår insamlade empiri har vi använt oss av läroplansteorin med koppling till formulerings, - transformerings, - och realiseringsarenan för att kunna se hur pedagogernas arbete i förskolan främjar utveckling och lärande för flerspråkiga barn som inte har svenska som modersmål. Resultatet av studien visar att pedagogerna ser flerspråkighet som en tillgång i förskolans verksamhet men det framkommer även att det kan finnas svårigheter i arbetet med flerspråkighet. I pedagogernas arbete använder de sig av verksamma metoder för att flerspråkiga barn ska få de bästa förutsättningarna för att utveckla båda sina språk.   Vår slutsats är att inte se flerspråkighet som ett hinder utan som en tillgång som öppnar upp dörrarna till nya möjligheter och till en gemenskap. En annan slutsats är att pedagogerna behöver vara flexibla i sitt arbete och uppmärksamma för ta tillvara på de olika språk som barnet besitter.

Begreppen delaktighet och inflytande är en central del i förskolans utbildning och grundar sig i förskolans styrdokument Läroplanen för förskolan (Lpfö, 2018), Barnkonventionen (2009) och Skollagen (SFS 2010:800). Begreppen delaktighet och inflytande är sammanlänkade med varandra men har olika innebörder vilket är viktigt som pedagog att vara medveten om. Undervisningen barnen erbjuds inom förskolan ska genomsyras av dessa begrepp för att det är barnens intressen som ska ligga till grund för hela förskoletidens utbildning.  Studiens syfte är att ta reda på när och hur pedagogerna anser att de ger barnen möjligheter till delaktighet och inflytande över sin utbildning.  Studien utgår utifrån en kvalitativ metod med kvantitativa inslag där vi använt oss av enkät som insamlingsmetod. Enkäten besvaras genom både öppna och slutna frågor för att få ett brett material och välutvecklade svar från respondenterna. Utifrån enkätsvaren identifierade vi fyra olika kategorier som presenteras i resultatet: “Pedagogernas syn på sitt egna förhållningssätt”, “Möjligheter som främjar barnens delaktighet och inflytande”, “Utmaningar som pedagogerna ser kring barns delaktighet och inflytande” och “Pedagogernas syn på hur arbetslaget främjar arbetet med barns delaktighet och inflytande”.  Resultatet av vår kvalitativa enkätstudie visade på att den mest betydelsefulla delen för barns delaktighet och inflytande sker utifrån pedagogernas och arbetslagets förhållningssätt. Respondenterna har insikt i att det är pedagogerna som frambringar möjligheter för barnen till inflytande och delaktighet vilket kan ske genom att pedagogen är lyhörd gentemot barnens intressen och åsikter. Respondenterna är väl medvetna om förskolans komplexitet och de opåverkbara samt påverkbara utmaningar pedagogerna dagligen ställs inför. Resultatet visar också på att det finns en vilja hos pedagogerna att främja barnens delaktighet och inflytande i utbildningen.

Denna uppsats utforskar utomhuspedagogik i en storstadsmiljö, med fokus på Stockholms innerstad. Genom kvalitativa intervjuer med sex förskollärare analyserar studien möjligheter och utmaningar som förknippas med att bedriva utomhuspedagogik inom stockholms innerstad. Resultaten indikerar att brist på kunskap och erfarenhet utgör väsentliga hinder för implementeringen av utomhuspedagogik. Trots detta betonar förskollärare vikten av utomhusmiljöer för barns lärande och engagemang. Studien identifierar även faktorer som påverkar implementeringen av utomhuspedagogik, inklusive brist på grönområden och säkerhetsaspekter. Förskollärarnas engagemang och förståelse för utomhuspedagogik är avgörande för dess framgång. En bredare definition av utomhuspedagogik som inkluderar stadsmiljöns resurser lyfts fram som en möjlighet för att öka variationen i undervisningen. Denna studie syftar till att öka kunskapen om utomhuspedagogik i stadsmiljöer och bidra till diskussionen om hur denna pedagogik kan anpassas och genomföras i Stockholms innerstad och liknande storstadsmiljöer. / This essay explores outdoor education in an urban environment, with a focus on Stockholm’s inner city. The study analyzes opportunities and challenges associated with conducting outdoor education within Stockholm’s inner city through qualitative interviews with six preschool teachers. The results indicate that lack of knowledge and experience constitute significant obstacles to implementing outdoor education. Nevertheless, preschool teachers emphasize the importance of outdoor environments for children’s learning and engagement. The study also identifies factors influencing the implementation of outdoor education, including a shortage of green spaces and safety considerations. The commitment and understanding of preschool teachers are crucial for its success. A broader definition of outdoor education that includes urban resources is highlighted as an opportunity to diversify teaching approaches. This study aims to enhance the understanding of outdoor education in urban environments and contribute to the discussion on how this pedagogy can be adapted and effectively implemented in Stockholm's city center and similar metropolitan settings.

Syftet med studien har varit att undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledning för vuxna. Studien har genomförts genom en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod. Intervjuer har genomförts med åtta verksamma studie- och yrkesvägledare som arbetar inom fyra olika vägledningsverksamheter. En tematisk analys visar att alla verksamheter arbetar med vägledning på olika sätt, särskilt när det kommer till information och fördjupad vägledning. Några gemensamma nämnare är att de alla arbetar kreativt och ser till den enskilde individens behov. Detta genom att göra vägledningen mer tillgänglig genom bland annat digitala verktyg. Det framkommer även av studien att verksamheterna har olika utmaningar kopplade till sitt uppdrag, utmaningarna är bland annat brist på resurser och svårigheter att vägleda individer som är i behov av särskilt stöd. Vidare diskuteras orsaker till dessa utmaningar följt av förslag på vidare forskning inom ämnet.

I en ny teknologisk era där krav på produkten och dess funktion kontinuerligt förändras krävs nya produktutvecklingsmetoder som minskar ledtiden från idé till en färdig produkt och gör det möjligt för produkten att förändras under produktutvecklingens gång. För att kunna uppfylla dessa krav kan produktutvecklingsmetodiken Scrum integreras i produktutvecklingsarbetet. Diverse studier har genomförts om Scrums effekter, när metodiken bör appliceras och när en annan metodik bör användas, men en mindre andel rapporter belyser de utmaningar som metoden kan medföra. Rapporten avser därför en studie med syftet att undersöka de faktorer som ligger bakom valet att använda sig av Scrums principer och de utmaningar och möjligheter som metodiken kan medföra inom produktutvecklingsprocessen. Undersökningen genomfördes genom studier med hjälp av tre olika företag och med hjälp av fyra olika respondenter. Företagen verkade inom tre separata branscher: försäkringssektorn, bankväsendet och industrisektorn. Via den empiriska studien kunde potentiella faktorer till valet att arbeta med Scrum aggregeras fram till: ● att företaget vill addera flexibilitet till produktutvecklingsprocessen, ● att produktens typ kan påverka valet av metod, ● att organisationens storlek och historik kan vara en faktor. De potentiella möjligheterna vilka togs fram ur empirin aggregerades till: ● att det bildas en möjlighet till en flexibel produktutveckling, ● att det blir en positiv påverkan på produktens resultat, ● att det blir en positiv påverkan på teamet, ● att det blir en kontinuerlig förbättring och utvärdering. Vidare kunde även potentiella utmaningar tas fram till ● att metoden kan medföra att kostnader och tider blir svåra att estimera, ● gruppmedlemmar kan uppfatta ceremonier som micro-management, ● ledningen vill detaljplanera och förväntar sig tidsplaner långt fram i tiden, ● att organisationen kan påverka Scrum Teamens funktionalitet, ● att arbetssättet inte passar alla individer. Studien resulterade i faktorer, utmaningar och möjligheter vilket både förstärker resultat från tidigare forskare och synliggör en vidgad bild på forskningsfrågorna. Vidare bidrar rapporten till en ökad förståelse kring vad en implementation av Scrum inom produktutveckling innebär, både de möjligheter som kan åstadkommas och de utmaningar som bör tas i beaktande. / In a new technological era where a product's requirements continually change, the product development has to manage to overcome these changes in a flexible way. To handle the changes with the customer in focus and to shorten the time to market, an Agile approach similar to Scrum can be applied within product development. The literature review showed that a lot of research has been on Scrums effects within product development which mainly has focused on the positive aspects. But fewer have a focus on the disadvantages and the difficulties with the method. Therefore, the focus for this study has been on a further investigation on the positive aspects of Scrum, but also on the difficulties. Furthermore, the study also explores the factors that determine whether Scrum's methodology is applied. The study was conducted through an analysis of interviews on three companies established in three different business sectors. Mainly, the research concluded three potential factors, four potential advantages and five potential challenges with the methodology. Firstly, the potential factors that the research suggested were; ● if the organization want flexibility in their product development process, ● the type of the product can determine if Scrum could be used, ● the size of the organization and its history can determine. Secondly, the potential advantages with the method were; ● it increases the ability to be flexible during the product development process, ● it could be a positive effect on the result of the product, ● it could have a positive effect on the team, ● continuous improvement and development. Thirdly, potential challenges that the method could provoke were; ● the method could entail that estimation of cost and time gets more difficult, ● members of the team could perceive ceremonies as micro-management, ● challenges appear when the whole organization does not apply Agile methodologies, ● the organization can affect the functionality of Scrum, ● Scrum does not fit all personalities. The study resulted in factors, advantages and disadvantages that both supported previous statements from researchers and supplied a broader perspective on the subject. The result from the study could also be used from the practice to prepare for potential challenges that could occur when implementing the method.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare använder digitala verktyg i undervisningen samt vad de har för erfarenheter av digitala verktyg ur ett didaktiskt perspektiv. I studien bidra dessutom med kunskap om vilka möjligheter och hinder förskollärarna ser med användningen av digitala verktyg. Vår valda teoretiska utgångspunkt i studien är design för lärande med centrala begrepp som multimodalitet, meningserbjudande-affordance, agens och iscensättning av lärande. Forskningsfrågorna som har väglett arbetet är följande: Hur beskriver förskollärare att de designar sin undervisning med digitala verktyg? Vad kan multimodalitet bidra med i barns lärande enligt förskolans lärare? Hur kan digitala lärmiljöer bidra till lärande och delaktighet för barn i förskolan. För att få svar på forskningsfrågorna har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med sju förskollärare i två kommuner. Resultatet av intervjuerna visar att alla förskollärare använder digitala verktyg och att det är en självklar del av undervisningen. Samtliga förskollärare svarar att de måste följa samhällsutvecklingen och att de i huvudsak använder Ipaden som digitalt verktyg i undervisningen. Samtidigt visar resultatet på skillnader när det gäller tillgängligheten av digitala verktyg. Förskollärare beskriver i intervjuerna att det finns en vilja att använda digitala verktyg ur ett didaktiskt perspektiv. Med hjälp av det didaktiska perspektivet utformas miljöer samt tillförs resurser för ett multimodalt lärande. Förskollärare beskriver hur det finns oändliga möjligheter till lärande och delaktighet med digitala verktyg i förskolans utbildning. Förskollärarna beskriver vikten av kunskap och resurser för att ett lärande med digitala verktyg ska uppstå. En sammantagen slutsats i studien är förskollärares positiva inställning till digitala verktyg i undervisningen och att utvecklingen går framåt. Digitaliseringen i förskolan är ständigt föränderlig och uppfattas i studien följa samhällsutvecklingen.

I inledningen lyfter vi barns förutsättningar för utveckling och lärande samt hur barns så kallad livsmiljö i förskolan kan bli, beroende på hur förskollärares syn på den sociala och fysiska lärmiljön ser ut och hur de två samspelar med varandra. Litteratur och artiklar kopplat till studiens innehåll samt resultatet av intervjuer med förskollärare utgör den här studiens huvudsakliga källor. Teorin om space syntax eftersom förskollärare utifrån det fysiska rummet utformar den fysiska lärmiljön och affordance teorin för att synliggöra relationen mellan fysiska lärmiljöer och förskolans alla aktörer. Vi har undersökt förskollärares uppfattningar om barns utveckling och lärande i förskolans fysiska lärmiljö genom intervjuer som metod. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med utbildade förskollärare som är verksamma inom 3 kommuner. Frågeställningarna vi besvarar handlar om hur barns lärande och utveckling möjliggörs eller begränsas beroende på förskolans fysiska lärmiljöer utifrån förskollärares uppfattningar. Resultatet av datainsamlingen analyserades genom att vi tolkade de möjligheter och begränsningar vi fann utifrån det förskollärarna uttryckte i intervjuerna. De teoretiska utgångspunkterna space syntax och affordance använde vi för att tolka och skapa förståelse för resultatet av vår undersökning. I diskussionen presenterar vi studiens resultatdiskussion och att slutsatsen av vår studie visar att förskollärare anser att den fysiska lärmiljön är viktig för barns utveckling och lärande, även om det varierar hur mycket man prioriterar den. / <p>Betyg i Ladok 2022-09-01.</p>