In this study we have aimed to explore how participation and self-determination is implemented in the daily life of disabled people who receive support through LSS. The questions addressed concern possibilities/obstacles for the participation and selfdetermination of disabled people who live in group housings, and how the terms participation and self-determination are realized. Nine interviews have taken place with staff members and directors of different group housings. We have found that the interviewees believe that the nature of a person’s disability can be a barrier to the individual’s self-determination and participation in his or her everyday life. For individuals with more severe disabilities, the interviewees find that the use of different communication aids, such as sign language and pictures, can facilitate the communication between all parts involved, and make it easier for the wishes of the individual to reach through to the staff/directors. Sometimes the interviewees’ opinions of what is a healthy life does not correspond with the wishes of the individual. When this occurs we have found examples of the staff putting up boundaries for the individual’s self-determination, and instances in which the staff takes on a more passive role and lets the individual make his or her own decisions even if the staff does not necessarily believe them to be good ones.

Jag vill undersöka vad olika professioner som arbetar eller möter barn dagligen har för erfarenheter och kunskaper om hinder och svårigheter i förskolan för barn med ADHD som hämmar leken som för barn är naturligt och vägen till lärande och utveckling. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer i min metod.. Syftet med min undersökning är att få en djupare förståelse varför det inte fungerar så bra för vissa barn med ADHD i förskolan. Resultatet och kunskapen är sedan något jag kan ta med mig senare i mitt egna arbete som pedagog och arbeta utifrån. Det resultat jag fick fram genom mina intervjuer var att de olika professionerna hade ungefär lika erfarenheter om barn med ADHD i förskolan och att det behövs mer resurser och tid än vad de flesta förskolorna har att erbjuda just nu.

Den svenska filmindustrin är en bransch som länge gått under radarn när det kommer till miljöfrågor samtidigt som filmbranschen internationellt och resten av samhället håller på att transformeras genom miljöåtgärder. I den här uppsatsen undersöks hur miljöarbete kan påverka svenska filmproduktioner ekonomiskt på olika sätt samt vilka positiva och negativa implikationer miljöarbetet kan få. Uppsatsen belyser filmproducenters ekonomiskt grundade tvivel som idag utgör det största hindret mot ökat miljöansvar i den svenska filmbranschen. Resultatet visar dock på att filmindustrin har mycket att vinna, inklusive kostnadsbesparingar och god publicitet, genom att arbeta mer långsiktigt, resurseffektivt och med mer miljöhänsyn. Nackdelarna med miljöarbetet är att det kräver mer planering och lite mer arbetstid på kort sikt. Det finns stor potential att göra kraftiga förbättringar i hela filmindustrin men det behövs pilotprojekt och progressiva svenska filmproduktioner som tar första steget och visar vägen. Den här uppsatsen hoppas utgöra en liten intresseväckare som kan leda till ökat intresse för de utmaningar och möjligheter som den svenska filmbranschen står inför idag och i framtiden.

<p>Bakgrund: Forskningen kring implementeringsprocesser inom folkhälsoområdet är fortfarande relativt begränsad. Implementering handlar om att få en ny metod eller ett nytt program att användas i ordinarie verksamhet som en ordinarie metod. Betydelsen av implementering är att förverkliga och genomföra, men också att det som görs får den verkan och den effekt som avses och önskas. För att slutresultatet av en ny metod ska bli bra är det av största vikt att implementeringen fungerar. Det spelar ingen roll hur väl fungerande metoden är, om den inte lyckas förankras i verksamheten.</p><p>Syfte: Syftet med studien var att undersöka möjligheter och hinder vid implementering av ett program för socialt och emotionellt lärande, StegVis, bland barn i åldrarna fyra till sex år i förskolan/skolan.</p><p>Metod: På uppdrag av folkhälsoteamet i norra Örebro län genomfördes en utvärdering av implementeringen av programmet i de fyra kommunerna Lindesberg, Nora, Hällefors och Ljusnarsberg. Undersökningen riktade sig till samtliga pedagoger i dessa fyra kommuner som fullföljt utbildningen i StegVis 1, sammantaget 182 stycken. Eftersom önskan var att nå ett större antal pedagoger valdes en kvantitativ metod med kvalitativa inslag. Datainsamling skedde genom postenkäter. Insamlad data analyserades med hjälp av statistikprogrammet SPSS och den kvalitativa analysmetoden meningskoncentrering.</p><p>Resultat: Totalt var svarsfrekvensen 37% vilket innebar en för låg svarsfrekvens för generalisering av resultatet. 72% av respondenterna arbetade på en förskola/skola som vid svarstillfället använde sig av StegVis 1 i verksamheten. Sammantaget hade ungefär 90% av respondenterna arbetat på en förskola/skola som vid något tillfälle sedan fullföljd utbildning hade använt sig av StegVis 1 i verksamheten. Av de respondenter som deltagit i undersökningen var majoriteten nöjd med StegVis som program. De flesta angav att det praktiska införandet har fungerat bra och programföljsamheten var relativt hög med några få undantag. Faktorer som möjliggjort implementeringen av StegVis 1 är behov av socialt och emotionellt lärande, positiva attityder, stöd från ledning, synliga effekter av programmet, tillgång till lokaler, flexibilitet samt bestämda tider för utförande. Faktorer som visat sig hindra implementeringen av StegVis 1 är problem med gruppsammansättning, brist på stöd från kollegor, brist på tid till planering och utförande samt lokalbrist.</p><p>Diskussion/slutsatser: Resultatet har kopplats till tidigare forskning och de tendenser som iakttagits stämmer väl överens med tidigare teorier och modeller. StegVis indikeras vara relevant som program då behovet av socialt och emotionellt lärande i förskolan/skolan verkar finnas, vilket i ett inledningsskede möjliggör implementeringsprocessen. Vidare tenderar andra underlättande implementeringsfaktorer vara olika viktiga beroende på var i implementeringsprocessen programmet befinner sig. Programföljsamheten är överlag god, men hade antagligen gynnats av tydligare mål och riktlinjer för programmet i de olika verksamheterna. En uppföljnings-, utbytesträff hade kunnat vara värdefull för att underlätta utvecklingen av goda färdigheter i programmet hos pedagogerna.</p><p>Framtida forskning: Ett förslag för framtida forskning kan vara att lägga mer fokus på dem som av någon anledning slutar använda programmet och orsaker till detta. Denna studie kan även fungera som underlag för, samt underlätta framtida studier och då framförallt med avseende på metod och metoddiskussion som kan bidra till att uppnå bättre kontroll över undersökningen i liknande studier.</p><p> </p> / <p>Background: The research of implementation processes in the public health area is still relatively limited. Implementation concerns the procedure of putting into action a new method or program into an organization’s internal, everyday operation. Implementation encompasses the realization of, and the carrying through of, for example a program, but an important aspect is also that the implementation has the desired effect. To make sure that the result of a method in practice will be positive, it is of greatest importance that the implementation works. It does not matter how well the method works, if it does not have the support of the organization.</p><p>Purpose: The purpose of this study was to examine possibilities and obstacles of implementation of a program in social and emotional learning, Second Step, among 4-6 year olds in preschool/school. Method: On assignment from the public health team in the counties in northern Örebro, an evaluation of the implementation of the program in the four municipalities Lindesberg, Nora, Hällefors and Ljusnarsberg was performed. The sample consisted of all educationalists that had completed the Second Step 1 training, a total of 182 individuals. A quantitative approach was chosen, as the idea was to reach a greater number of educationalists. Data was collected through a questionnaire and analyzed with the help of SPSS and a simple kind of content analysis.</p><p>Result: The reply frequency was 37%, which is too low for a generalization of the result. 72% of the respondents worked at a preschool/school that at the time used Second Step 1 in the organization. All in all, about 90% of the respondents had worked at a preschool/school that had used Second Step 1 in the organization at some point. Most of the respondents were pleased with Second Step as a program. The majority of the respondents stated that the practical introduction of Second Step had functioned well and the fidelity was relatively high with a few exceptions. Factors that have made the implementation of Second Step possible is need for social and emotional learning, positive attitudes, leader support, visible effects of the program, access to premises, flexibility and settled times. Factors that have proven to be obstacles for the implementation of Second Step are problems with the group composition, lack of support from colleagues,lack of access to premises and lack of time to plan and perform.</p><p>Discussion/conclusions: Theresult has been put in relation to earlier research and the discovered tendencies correspond well with earlier theories and models. Second Step indicates to be relevant as a program, though the need of social and emotional learning in preschool/school seems to exist, which at an early stage makes the implementation possible. Other facilitating implementation factors tend to vary in importance depending on where in the process the program is. Overall, the fidelity is satisfactory, but it would probably have been more beneficial with clearer goals and guidelines for the program in the organizations. An evaluating exchange meeting could have been valuable to facilitate the program skill development among the educationalists.</p><p>Future research: One example for future studies can be to put more focus on those who stop using the program and reasons for this. This study may also be a basis for, and facilitate, future studies, especially considering the method and discussion of the method which can contribute to improve control over the survey in similar studies.</p>

The title of this essay is “Collaboration between social services and schools”. Research shows that many children and youth who are badly treated are not noticed and do not receive the help that they need. This could be due to the lack of collaboration between different authorities and professionals. The purpose of this study is to describe and analyze how the social services and schools are collaborating in terms of children and youth who are badly treated or is at risk of being badly treated and to identify what factors make collaboration possible and hinder it. This study applies a qualitative research perspective. We gathered our data through interviews with two social welfare secretaries, one teacher and one school counselor. The data is analyzed with the theories and concepts which are found in our background and previous research. The result of this study shows that there are different forms of collaboration which occur on different levels. Collaboration between social services and schools mostly takes place on the first level, for example in the exchange of information. There are a number of different possibilities and obstacles that appear in our data as well as in the research. This study has shown that there is a need in both social services and schools to use each others competence and resources. We can also see that factors such as confidentiality, communication and resources make collaboration possible, but that they also can hinder it. / Forskning visar att många barn och ungdomar som far illa inte uppmärksammas och får den hjälp de behöver. Detta beror bland annat på att olika myndigheter och tjänstemän inte lyckas samverka. Denna studie har som syfte att beskriva och analysera hur socialtjänst och skola samverkar kring barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa samt att identifiera faktorer som möjliggör och hindrar denna samverkan. Vi utgår från den kvalitativa forskningsmetoden och har samlat in vår empiri genom intervjuer med två socialsekreterare, en lärare samt en skolkurator. I analysen kopplar vi samman empirin med empirinära teoribildningar och begrepp som framträder i vår bakgrund och den tidigare forskningen. Resultatet visar att det finns olika former av samverkan som sker på olika nivåer. Samverkan mellan socialtjänst och skola sker i huvudsak på den första nivån, som bland annat handlar om informationsutbyte. Det finns ett flertal möjligheter och hinder för samverkan som framträder i vår empiri såväl som i den tidigare forskningen. Vår studie visar att det inom socialtjänst och skola finns ett behov av att använda varandras kompetens och resurser. Vi ser även att faktorer som exempelvis sekretess, kommunikation och resurser möjliggör samverkan men kan samtidigt uppfattas och vara ett hinder för densamma.

Studien behandlar, genom en kvalitativ ansats, de uttryck lärare har kring konflikter i arbetslag som en möjlighet respektive ett hinder i förhållande till lärarrollen. Vidare är studiens mål att skapa förståelse för konflikternas betydelse för lärarrollen. Kvalitativa intervjuer genomfördes individuellt med verksamma lärare inom årskurserna 3-6, vilka representerar tre skilda skolor inom samma kommun.   Under lärarutbildningen har området konflikter främst behandlats ur ett elevperspektiv. Genom att vistas inom skolans värld har dock studiens författare uppmärksammat att konflikter även är vanligt förekommande bland lärare, där effekterna på olika sätt påverkat yrkesutövningen. I sammanhanget bildades ett intresse kring området, med utgångspunkt i huruvida konflikter verkar som en möjlighet, respektive ett hinder för lärarrollen.   Resultatet av studien visar att konflikter i arbetslag uttrycks både som en möjlighet, respektive ett hinder, för lärarrollen. Konflikternas hanterande beskrivs vidare som avgörande för huruvida de betraktas. Lärarens erfarenhet, inställning och kunskap kring konflikter i arbetslag betonas som en central del för konflikternas utfall. Lärarna uttrycker konflikter i arbetslag främst som en negativ företeelse för lärarrollen. Svårigheter som kan uppstå avser samarbete, bristande engagemang, lärarens hälsa samt avstannande i lärarrollens utveckling. I sammanhanget visar studiens resultat dock även på möjligheter i samband med konflikter i arbetslaget som berör ökad kreativitet, ett mer framgångsrikt samarbete samt ett förbättrat utvecklingsarbete. / The study describes, through a qualitative method, the expressions teachers have about conflicts in work groups as a possibility or an obstacle for the teacher role. Furthermore the study aims to give an understanding of the consequence of conflicts for the teacher role. Qualitative interviews were individually conducted with teachers from three different schools teaching children aged between 10-12.   The concept of conflict has during the teacher education mainly discussed through a student perspective. By being in school, the study authors noted that conflicts are also common among teachers, where the effects on various affected professional. In this context, formed an interest around the area, on the basis of whether the conflicts appears as a possibility, and an obstacle to the teacher role.   The result of the study shows that conflicts in teacher teams are described as a possibility, respectively an obstacle in the role as teacher. The managing of a conflict is described as decisive in how the conflicts are considered. The teachers' experience, attitude and knowledge of conflicts in working groups are essential for the results of the conflicts. The teachers express conflicts in working groups mainly as a negative occurrence for the teacher role. Difficulties that can appear concerns cooperation, deficient commitment, the teacher's health and deficient development. In the context the study's results also show the possibilities gained from a conflict in a working group, it encourages increased creativity, improved cooperation and a more successful development work.

No description available.

<p>The title of this essay is “Collaboration between social services and schools”. Research shows that many children and youth who are badly treated are not noticed and do not receive the help that they need. This could be due to the lack of collaboration between different authorities and professionals. The purpose of this study is to describe and analyze how the social services and schools are collaborating in terms of children and youth who are badly treated or is at risk of being badly treated and to identify what factors make collaboration possible and hinder it. This study applies a qualitative research perspective. We gathered our data through interviews with two social welfare secretaries, one teacher and one school counselor. The data is analyzed with the theories and concepts which are found in our background and previous research. The result of this study shows that there are different forms of collaboration which occur on different levels. Collaboration between social services and schools mostly takes place on the first level, for example in the exchange of information. There are a number of different possibilities and obstacles that appear in our data as well as in the research. This study has shown that there is a need in both social services and schools to use each others competence and resources. We can also see that factors such as confidentiality, communication and resources make collaboration possible, but that they also can hinder it.</p> / <p>Forskning visar att många barn och ungdomar som far illa inte uppmärksammas och får den hjälp de behöver. Detta beror bland annat på att olika myndigheter och tjänstemän inte lyckas samverka. Denna studie har som syfte att beskriva och analysera hur socialtjänst och skola samverkar kring barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa samt att identifiera faktorer som möjliggör och hindrar denna samverkan. Vi utgår från den kvalitativa forskningsmetoden och har samlat in vår empiri genom intervjuer med två socialsekreterare, en lärare samt en skolkurator. I analysen kopplar vi samman empirin med empirinära teoribildningar och begrepp som framträder i vår bakgrund och den tidigare forskningen. Resultatet visar att det finns olika former av samverkan som sker på olika nivåer. Samverkan mellan socialtjänst och skola sker i huvudsak på den första nivån, som bland annat handlar om informationsutbyte. Det finns ett flertal möjligheter och hinder för samverkan som framträder i vår empiri såväl som i den tidigare forskningen. Vår studie visar att det inom socialtjänst och skola finns ett behov av att använda varandras kompetens och resurser. Vi ser även att faktorer som exempelvis sekretess, kommunikation och resurser möjliggör samverkan men kan samtidigt uppfattas och vara ett hinder för densamma.</p>

<p>Jag vill i min uppsats främst lyfta fram dem som internaliserat omgivningens språk trots att det nedvärderar dem. De får möta och lyssna till det språk som Anne-Louise Eriksson formulerat genom främst "Kvinnor talar om Jesus, "Kvinnan som subjekt i feministisk teologi" och "När var och en hör just sitt språk talas". För att ge dem som internaliserat omgivningens språk konstnärlig gestalt och på det viset belysa dem och göra dem mer gripbara har jag använt mig av Toni Morrisons roman "De blåaste ögonen". På detta vis byter jag ut Erikssons målgrupp svenska kvinnliga präster mot en mycket utsatt familj i ett rasistiskt samhälle i Ohio på 1940-talet. Detta gör att jag prövar hennes språk mot en helt annan kontext än den hon vänder sig till. Till hjälp med detta vågstycke har jag tagit Sharon D. Welchs läsning och tillämpning av Toni Morrisons "De blåaste ögonen". Jag vill se detta som en dialog mellan dem där alla förhoppningsvis kan bli berikade genom att mötas och utmanas av varandra.</p>

Jag vill i min uppsats främst lyfta fram dem som internaliserat omgivningens språk trots att det nedvärderar dem. De får möta och lyssna till det språk som Anne-Louise Eriksson formulerat genom främst "Kvinnor talar om Jesus, "Kvinnan som subjekt i feministisk teologi" och "När var och en hör just sitt språk talas". För att ge dem som internaliserat omgivningens språk konstnärlig gestalt och på det viset belysa dem och göra dem mer gripbara har jag använt mig av Toni Morrisons roman "De blåaste ögonen". På detta vis byter jag ut Erikssons målgrupp svenska kvinnliga präster mot en mycket utsatt familj i ett rasistiskt samhälle i Ohio på 1940-talet. Detta gör att jag prövar hennes språk mot en helt annan kontext än den hon vänder sig till. Till hjälp med detta vågstycke har jag tagit Sharon D. Welchs läsning och tillämpning av Toni Morrisons "De blåaste ögonen". Jag vill se detta som en dialog mellan dem där alla förhoppningsvis kan bli berikade genom att mötas och utmanas av varandra.