Bakgrund: Företagshälsovården i Sverige avses som en oberoende expertresurs till företag och ska identifiera samt förklara sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. Generellt sett anlitar kundföretag FHV framförallt för reaktiva, efterhjälpande insatser då ohälsa redan har uppstått i företaget. Byggnadsarbetare vistas ständigt i en riskfylld miljö och utsätts för tunga lyft, ensidiga arbetsrörelser och ogynnsamma arbetsställningar. Det är därför viktigt att undersöka hur företagshälsovården kan bidra till det förebyggande arbetsmiljöarbetet till kundföretagen för att möta utmaningarna i byggarbetsmiljön.Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter och hinder som finns för företagshälsovårdens förebyggande arbetsmiljöarbete.Metod: En litteraturstudie och en intervjustudie genomfördes under våren 2013. Vetenskapliga artiklar och andra dokument inhämtades via databaser tillgängliga via bibliotek vid KTH, Göteborgs Universitet samt Halmstad Universitet. Tio individuella semi-strukturella intervjuer utfördes med arbetsmiljöingenjör och kundansvarig på en Feelgood-enhet samt med arbetsledare, skyddsombud och med personer som hade en HR- och arbetsmiljöposition på två av Feelgoods kundföretag inom byggbranschen.Resultat: Utifrån analysen framkom åtta teman som utgjorde möjligheter och hinder för det förebyggande arbetsmiljöarbetet: konsultativt förhållningssätt, systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsbesök, kompetens, marknadsföring och kommunikation, ledningsgruppen, bristande samordning mellan yrkesprofessionerna på FHV samt kundavtalet.Slutsats: Företagshälsovården behöver ta ett större ansvar i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och ifrågasätta kundföretagen för att råda dem i bra arbetsmiljölösningar. Företagshälsovården behöver även bli bättre på att marknadsföra sin verksamhet för att kundföretagen ska veta vad de kan utnyttja FHV till. Feelgood är professionella och har hög kompetens i de individuella samtalen men kan förbättra sin branschkompetens på organisatorisk nivå. Arbetsplatsbesök efterfrågas och kundföretagen såg att FHV har en roll i att utföra tekniska mätningar och att hjälpa till i arbetet med arbetsrotation. De förebyggande arbetsmiljötjänsterna borde vara skrivna i avtalet för att de ska utnyttjas i större utsträckning. / Background: The occupational health services (OHS) in Sweden is provided as an impartial expert advice to client companies and shall identify and explain the relationship between work, organization, productivity and health. In general, client companies use the occupational health services particularly for reactive services, when illness has already occured in the company. Construction workers staying constantly in a hazardous environment and are exposed to heavy lifting, monotonous movements and bad working positions. It is therefore important to examine how occupational health can contribute to the preventive work environment for client companies to meet the challenges of the construction work.Aim: The aim of the study was to investigate the opportunities and barriers that exist to the preventive work of occupational health services.Method: A literature review and an interview study was conducted in spring 2013. Scientific papers and other documents were obtained through databases available through the libraries at the Royal Institute of Technology, University of Gothenburg and Halmstad University. Ten individual semi-structural interviews were carried out with a safety engineer and an account manager at a Feelgood unit, as well as with supervisors, safety representatives and with people who had an HR and working position on two of Feelgoods client companies in the construction industry.Results: The analysis revealed eight themes that represented opportunities and barriers to preventive work environment: consultative approach, systematic work environment management, workplaces visits, competence, marketing and communication, management, lack of coordination between professions in occupational health services and customer agreement.Conclusion: The occupational health service needs to take greater responsibility in preventive work environment and challenging client companies to advise them in good working solutions. Occupational health services also needs to be better at marketing their business to client companies to know what they can use OHS for. Feelgood are professional and have high competence in the individual conversations but can improve their professional skills at organizational level. The client companies demand field visits and they saw that OHS has a role in performing technical measurements and help in the process of job rotation. Preventive health services should be written into the agreement in order to be utilized to a greater extent.

Producers are faced with new possibilities and challenges when using sound in a digital media production due to the digitization, which has also affected the cooperation between different parties. The product does also have the means to cause publicity which creates varying prerequisites for user experience. In addition, the producer must also pertain to a certain budget given by the client. Through a qualitative method this study examines the given phenomenon and concludes that digitization allowed the producer a bigger variety of assets making work more effortless, and that the client has a big impact on the products auditory result as the producer must adhere to the clients demands. Therefore, swaying the outcome of the user experience in favour of a sustainable partnership between the producer and client.

Fysisk inaktivitet är en stor riskfaktor för dödlighet och leder till ökad förekomst av ickesmittsamma sjukdomar. Stillasittande arbete är vanligt förekommande i Norden, men arbetsmiljön kan fungera som en stödjande miljö för fysisk aktivitet. Syftet med studien var att studera upplevelser av fysisk aktivitet på arbetstid vid arbete hemifrån med anledning av covid-19 pandemin. Åtta personer intervjuades, samtliga anställda vid en svensk statlig myndighet. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: Individens möjlighet att ta tid för fysisk aktivitet, Arbetsgivarens roll i avseende att befrämja fysisk aktivitet samt Upplevda förnimmelser relaterade till fysisk aktivitet. Det övergripande temat som gick som en röd tråd genom hela materialet var Frihet under ansvar, vilket handlade om att arbete hemifrån ökade möjligheten till att vara fysiskt aktiv under arbetsdagen men att ansvaret i högre utsträckning kom att ligga på arbetstagaren själv och inte på arbetsgivaren. Deltagarna i studien fokuserade i stor utsträckning på de positiva möjligheter som arbete hemifrån innebar för fysisk aktivitet på arbetstid och deras upplevelser skulle kunna användas av arbetsgivare för att utveckla strategier för att minska stillasittandet vid arbete hemifrån. Detta kan i förlängningen bidra till en förbättrad folkhälsa samt minskade ojämlikheter i samhället genom att undvika ett ökat stillasittande hos redan inaktiva människor. / <p>Betyg i Ladok 210603.</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare på mellanstadiet beskriver användningen av digitala lärresurser kopplat till utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena, biologi, fysik och kemi. Metoden för studien har varit av kvalitativ art, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem NO-lärare med erfarenhet av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Resultatet presenteras i åtta kategorier. Kategorierna Naturen som egen resurs, Skapa eller befästa kunskaper (kombinera inne och ute), Dokumentation samt Fånga intresset i stunden svarar mot studiens första frågeställning: Vilka syften beskriver lärarna med att använda respektive inte använda digitala lärresurser kopplat till utomhuspedagogiken i de naturvetenskapliga ämnena? Utifrån studiens andra frågeställning Vilka möjligheter och hinder beskriver lärare med att arbeta med digitala lärresurser kopplade till utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena? identifierades fyra kategorier: Med eleven i fokus (hur de digitalalärresurserna kan skapa möjligheter eller hinder för elevernas lärande), Med Hårdvaran i fokus (hur den specifika hårdvaran skapar möjligheter eller hinder förundervisningen), Lärarens kunskaper och intressen samt Tillgångar. Tidigare forskning om digitala lärresurser kopplat till utomhuspedagogik har ofta fokuserat på enstaka hård- eller mjukvaror. Denna studie tillför en ny infallsvinkel på området då den skapare en bred förståelse för vilka syften, möjligheter och hinder lärare upplever oberoende av specifika digitala lärresurser. / <p>NO</p><p>Naturorienterande ämnen</p><p>Naturorienterande ämnenas didaktik</p>

Att stötta elever i svårigheter kan göras på olika sätt. Ett av dessa är med hjälp av digitalaverktyg. För att få en djupare bild av det har denna studie gjort med syfte är att öka kunskapenom hur några lärare i årskurserna F-3 beskriver sin användning av digitala verktyg med fokuspå elever i svårigheter i svenskundervisningen. För att uppnå studiens syfte har tvåfrågeställningar varit till hjälp. Det är vilka möjligheter lärarna beskriver att digitala verktygskapar för elever i svårigheter och hur lärarna i studien beskriver att de arbetar för att bedrivasvenskundervisning med hjälp av digitala verktyg för elever i svårigheter. För att besvarastudiens syfte och frågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts med tre styckenverksamma lärare med erfarenhet av att arbeta digitala verktyg och behörighet i årskurserna 1–3. Studien har även sin teoretiska utgångspunkt i den sociokulturella teorin där språket,medierande redskap, appropriering och det sociala samspelet ligger i fokus. Resultatet i studienvisar på vilka möjligheter som lärarna beskriver att digitala verktyg skapar för elever isvårigheter. Det visar också på vad lärarna i studien använder för applikationer och funktioneri sin undervisning för elever i svårigheter. Slutligen visar resultatet på några av lärarnasupplevda problem och hur de arbetar och tänker för att komma över dessa. Efter resultatavsnittetpresenteras ett diskussionsavsnitt där studiens metod diskuteras samt en diskussion om studiensresultat utifrån tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkt. / Supporting students in difficulty can be done in different ways. One way is using digital tools.To get a deeper picture of this, this study has been done with the aim of acquiring the knowledgeof how some teachers in grades F-3 describe their use of digital tools with a focus on studentsin difficulty learning Swedish language. To achieve the purpose of the study, two researchquestions have been used. These are the opportunities that teachers describe that digital toolscreate for everyone in difficulty and how the teachers in the study describe that they work tomanage teaching Swedish with the help of digital tools for students in difficulty. To answer theaim and research questions, qualitative interviews were conducted with three teachers with atleast basic experience of digital tools and qualifications in grades 1-3. The study has itstheoretical starting point in the sociocultural theory where language, mediating tools,appropriation and social interaction is the focus. The results of the study show the opportunitiesthat teachers describe that digital tools create for students in difficulty. It also shows whatapplications and functions teachers in the study are using for students in difficulty. Finally, theresults show some of the teachers' perceived problems and how they work and think to solvethem. After the results, a discussion is presented where the study method is discussed as wellas a discussion of the results based on previous research and the study's theoretical startingpoint.

Den nya läroplanens formulering börjar gälla hösten 2022 och innebär att skolan kommer behöva ta sig an porr som ämne för undervisning inom sexualitet, relationer och samtycke. Samtidigt är porr ett väldigt omdebatterat och känsligt ämne, och det råder inte konsensus om hur undervisning bör se ut. Studier har gjorts på ungas porrvanor, hur unga relaterar till porr samt hur porr eventuellt påverkar unga, men det finns inte lika mycket klassrumssituerad forskning. I ljuset av detta undersöker jag vilka möjligheter och begränsningar som skapas i en klassrumskontext som behandlar ämnet porr genom frågan: vilka subjektspositioner produceras under klassrumshändelser som behandlar ämnet porr? Med hjälp av teori om diskurs, subjektspositioner, makt/kunskap, samt performativitet synliggör min diskursanalys de ramar som är delaktiga i att begränsa och möjliggöra elevers handlingsmöjligheter. Lektionen om porr möjliggjorde för vissa subjektspositioner genom språk och handling. Eleverna distanserade sig från porrtittande i sitt språk och skiljde på verklighetens sexualitet och det som iscensätts i porr. Analysen illustrerar hur manliga och kvinnliga subjektspositioner möjliggjordes inom ramen för heterosexualitet, samtidigt som motstridiga subjektspositioner skulle kunna möjliggöra för mer. Min analys visar även att undervisning om porr berörde mycket mer än porr. Relationer, ställningstaganden, normer, samtycke och ömsesidighet var ämnen som var med i elevernas konstruktion av ansvarsfulla sexuella subjektspositioner. Genom språk och handling möjliggjordes även motdiskurser som visade på affektiva ingångar till ämnet porr generellt och porrtittande specifikt. Studien illustrerar elevers förmåga att analytiskt reflektera kring porr. Min studie ger inte alla svar, utan väcker snarare fler frågor om hur undervisning om porr kan utvecklas, samt vilka konsekvenser det kan få för elever i skolan. Denna uppsats kan ses som en explorativ studie om att planera, genomföra och utvärdera undervisning om porr med en öppen ingång för att främja elever i deras sexualitet och möjliggöra för dem att fatta medvetna beslut som rör deras sexuella hälsa.

Denna studie har för avsikt att undersöka sambandet mellan kvantitativ och kvalitativ jämställdhet på svenska börsnoterade företag. Den kvalitativa jämställdheten har utgångspunkt i två delar, upplevd arbetsmiljö och upplevda arbetsmöjligheter, och ämnar jämföra skillnader och likheter inom dessa områden mellan könen kvinna och man. Den mest förekommande marknadsföringen som företag gör kopplat till jämställdhet bygger enbart på kvantitativ jämställdhet. Detta ger inte en fullständig bild av jämställdhet då kvalitativ jämställdhet utelämnas. Detta är problematiskt och därav ett viktigt område att undersöka. Insamlade data från en självadministrerad enkätundersökning ligger till grund för den kvalitativa aspekten, den kvantitativa delen baseras på redan befintliga data. Studiens resultat antyder på ett samband mellan den kvantitativa jämställdheten och upplevda arbetsmöjligheter. Ett företag som är mer kvantitativt jämställt är fördelaktigt för både män och kvinnor, medan ett företag som är mansdominerat är fördelaktigt för enbart män. Sambandet mellan kvantitativa jämställdhet och upplevd arbetsmiljö är vagt. Undersökningen visar på att kvinnor i en mansdominerad organisation har bättre arbetsmiljö än män, medan kvinnor i en kvantitativt jämställd organisation har sämre arbetsmiljö än män.

Bakgrunden visar att den prehospitala sjukvården kan vara hektisk med många olika faktorer som sjuksöterskan måste hantera. Att omhänderta barn i ambulansen kan vara utmanande, då antalet uppdrag med akut sjuka barn är få och det kan fortlöpa lång tid mellan dessa jobb. Statistiken visar att endast cirka 10 procent av uppdragen i ambulansen är med barn och ännu färre är akut sjuka barn. För att underlätta omhändertagandet av denna patientegruppen är det därför viktigt att undersöka vilka barriärer och möjligheter som finns. Syftet var att belysa barriärer och möjligheter i det prehospitala omhändertagandet av akut sjuka barn. Som metod användes litterarturöversikt med systematisk metod där totalt 17 artiklar av kvalitativa, kvantitativa och mixed-method design ingick. Resultatet delades in i två teman; Upplevelser hos ambulanspersonalen samt Organsiatoriska förutsättningar, med tillhörande subteman. Slutsatsen var att omhändertagnadet av akut sjuka barn är komplext och måste ske mångfacetterat. Det finns en rad barriärer som kan påverka ett patientsäkert omhändertagande men även en mängd möjligheter till förbättring. Även om ambulanspersonalen har utbildning och erfarenhet kan kombinationen av stress och utmaningarna i omhändertagandet leda till en ökad risk i patientsäkerheten, eftersom stressen kan hindra dem från att agera snabbt och korrekt. Genom att organisationer och arbetsgivare vidareutbildar ambulanspersonalen i pediatriskt omhändertagande kan omhändretagandet av akut sjuka barn optimeras. Eftersom uppdraget med akut sjuka barn skapar stress behövs det även strategier för att ambulanspersonalen ska kunna hantera det efteråt. Detta för att få en hållbar personalhälsa och långvariga anställningar. / Prehospital care can be hectic, with many factors that the nurse needs to consider. Caring for children in the ambulance can be challenging, mostly because these types of calls are few and far between. Statistics show that about 10 percent of all calls are with children, and fewer are calls with acutely ill children. It is therefore necessary to understand what barriers and enablers that exist to better take care of these patients. The aim of this study was to highlight barriers and enablers in the prehospital care of acutely ill children. The method chosen was an integrated literature review; 17 articles were included in the result; they were of qualitative, quantitative, and mixed-method design. The results were divided into two themes: Experiences of ambulance staff and Organizational prerequisites, with associated subthemes. The conclusion was that the care of the acutely ill child is complex and has to be conducted multifaceted. There are several barriers that can affect patient-safety but also a number of enablers to improve the care. The combination of stress and the challenges the ambulance staff face when caring for the acute ill child could lead to a risk of the patient-safety even if they had education and work experience. Stress could be a hindrance in swift and accurate care. The organization and employer of the ambulance staff could help optimize the care of these patients by giving the ambulance staff further education in the care of the acutely ill child. There also needs to be strategies in place for the ambulance staff on how to handle the sometimes traumatizing events that these types of jobs can lead to. This to ensure that the staff remain healthy, and a good sustainability can be achieved within the personal group.

The thesis aims to obtain a holistic perspective of opportunities, drivers and barriers that different grid customers experience when enabling demand side flexibility. Due to the increasing problems of capacity shortage of electricity in large cities in Sweden, solutions on the demand side of the electric power grid have become increasingly interesting. Demand side flexibility is a voluntary change of demanded electricity from the grid due to some kind of incentive, which can help support balancing the electric power grid to avoid capacity shortages. Furthermore, the energy transition towards a decentralised power system with an increasing share of variable renewable energy requires a changed demand profile. In this research, a qualitative research methodology was applied. Eleven semi-structured interviews were conducted with case companies within the industry and property company segment. Interviews were also conducted with three actors on the electric power market providing services to aggregate the potential of smaller flexibility resources, as well as with an expert from the Swedish Energy Market Inspectorate. A State of the Art review was completed in order to collect theory and draft previously identified aspects of demand side flexibility. The result shows that the concept is not unknown amongst electricity customers. However, there is a limited knowledge and interest in enabling demand side flexibility. The knowledge gap includes the awareness of potential flexibility resources as well as business opportunities of providing flexibility services. Conflicting priorities within organisations also presents an important barrier, where other easier and more profitable measures may be prioritised. There is also a fear of disrupting core business by causing loss of quality, comfort or production, which proposes a barrier. To overcome mentioned barriers and increase flexibility the financial benefits have to be distinctive and clear. Further, case companies express an ambition of contribution to the environment and sustainable development. By increasing the awareness of the benefits which increased flexibility induces, electricity consumers can become more motivated in adapting a flexible consumption. In addition, case companies express a desire of being early adopters in order to prevent future forced participation or termination of business. In order to enable demand side flexibility the knowledge and interest of the concept must increase. This should be done by providing clear, comprehensible information about the business opportunities of demand side flexibility as well as showcasing successful examples of implementation. Furthermore, it should include suggestions of easy, economical measures different grid customers could carry out to increase their flexibility. By providing this information the interest in flexibility can increase, thus increase the implementation and participation.

Idrott och hälsa är ett ämne som de senaste åren har vuxit genom att gå från idrott, till idrott och hälsa. Då hälsa blivit en del av ämnets innehåll innebär det att undervisningen ska innefatta både de fysiska och praktiska momenten men även den teoretiska momenten, där begreppet hälsa bör vara en del. Psykisk ohälsa har ökat under de senaste åren ökat med 70% och psykiska problem som ätstörningar och ångest har tagit fart. Hälsobegreppet har haft en tendens att hamna i skymundan av fysisk aktivitet i idrottsundervisningen, vilket är något som problematiseras med sin grund i Skolinspektionens flygande tillsyn som genomfördes på svenska skolor år 2010. Där framkom det att hälsoundervisningen hamnat i skuggan av fysiska aktiviteter, där olika bollspel ofta har en stor plats. I denna systematiska litteraturstudie studeras forskning om lärares arbetssätt, möjligheter och utmaningar i undervisning av psykisk hälsa inom ämnet idrott och hälsa. Metoden som legat till grund för studien är att systematiskt söka efter 22 artiklar på olika databaser, som sedan sorterats för att hitta relevanta studier. Utifrån artiklarnas resultat kunde fem olika arbetssätt som personal arbetar utifrån i skolverksamheten identifieras som möjligheter. I resultatet har även eventuella upplevda utmaningar i idrottsundervisningen kunnat identifieras. I diskussionen analyseras och problematiseras såväl arbetssätten som utmaningarna, det framkommer att det finns möjligheter med alla identifierade arbetssätt, men även utmaningar då skolor undervisar om psykisk hälsa. Utmaningarna som framkommit är främst självstigmatisering samt brist på tid.