Undersökningar av Skolinspektionen och Skolverket visar att studie- och yrkesvägledning sällan prioriteras i skolan. Detta beror delvis på att ledningen saknar kunskap och intresse för frågorna. Vidare visar en undersökning av Lärarnas Riksförbund att arbetsgivare erbjuder mycket begränsade möjligheter för yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare att utvecklas i yrket. Dessa begränsningar är störst inom skolan och leder till att många studie- och yrkesvägledare istället söker sig till tjänster utanför skolväsendet. Detta beskrivs som en mycket oroande trend, med tanke på att det saknas behöriga studie- och yrkesvägledare i skolan. Studiens syfte är att beskriva och analysera hur studie- och yrkesvägledare upplever sin karriärutveckling. Frågeställningarna är: Hur beskriver studie- och yrkesvägledare karriärutveckling i förhållande till sin arbetssituation? På vilket sätt problematiserar studie- och yrkesvägledare sin karriärutveckling? För att besvara frågeställningarna används en kvalitativ metod och en narrativ intervjuform med utbildade studie- och yrkesvägledare som arbetar både inom och utanför skolväsendet. För att förstå studie- och yrkesvägledarnas berättelser används Savickas Career Construction Theory med begreppen yrkespersonlighet, karriäranpassning och livstema samt begreppet tillfredsställelse i arbetet. Även om studien visar på upplevelser av stagnation, stress och ett otydligt uppdrag är den dominerande bilden att studie- och yrkesvägledarna betraktar sitt arbete som meningsfullt, lärorikt och samhällsnyttigt. Vidare beskriver de att de utvecklas genom att ha ett nära nätverk och samarbete med andra studie- och yrkesvägledare och kollegor. Däremot upplever de brister i styrningen av studie- och yrkesvägledningen. Trots denna variation kring faktorer som påverkar karriärutvecklingen har de höga ambitioner och drömmar om framtiden. De har en önskan om att vara delaktiga i förändringar för att förbättra kvaliteten på vägledningsarbetet runt om i Sverige.

Uppsatsens titel, ”Jag vill ha bil, villa och körkort” är ett citat från en av invandrarkvinnorna i denna studie och är tänkt att skildra invandrarkvinnors önskemål om att få ett bättre liv iSverige. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med invandrarkvinnor från olikabakgrunder och bosättningstid i Sverige. Vi vill undersöka kvinnornas egna upplevelser om vilka hinder och möjligheter de har på den svenska arbetsmarknaden, samt hur vägledning kan hjälpa dem vidare i arbetslivet. I Sverige står vi inför en allvarlig situation där det saknas arbetskraft inom de flesta branscher, främst inom sjukvård och skola. Invandrarkvinnor är den största grupp som står utanför arbetsmarknaden och de behövs för att fylla arbetskraftsbristen som råder i Sverige idag. Resultatet visar att situationen är komplex för kvinnorna och måste förstås både ur ett samhälls- och individperspektiv. Språk- och kulturförståelse är nyckelfaktorer för att kvinnorna ska kunna få ett arbete och de skall även ha rätt kvalifikation och utbildning, lämpliga egenskaper samt erfarenheter som krävs på den svenska arbetsmarknaden. Utbildningen måste dock ha genomförts i Sverige för att den ska vara användbar för kvinnorna. Andra samhällsfaktorer som också spelar roll för invandrarkvinnors möjligheter på den svenska arbetsmarknaden är ekonomiska och strukturella svängningar samt diskriminering. Ytterligare faktorer som påverkar kvinnornas möjligheter är att det anordnas arbetsmarknadsinsatser och ges bred studie- och yrkesvägledning utifrån invandrarkvinnors egna behov.

Abstract Förskollärarens uppdrag är komplext och påverkas dessutom kontinuerligt av såväl samhälleliga förändringar som politiska direktiv. För att förskollärare ska kunna bedriva ett kvalitetsarbete som gynnar såväl förskolans verksamhet som barnens lärande behöver faktorer som både möjliggör och utmanar uppdraget identifieras. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som kan verka möjliggörande och/eller utmanande i förskollärares uppdrag. Därtill hur dessa faktorer kan förstås utifrån praktikarkitekturteorins olika arrangemang; kulturellt-diskursiva, materiella-ekonomiska och de sociala-politiska. Studien utgår ifrån ett förskollärarperspektiv och tillsammans med praktikarkitekturteorin som analytiskt verktyg ämnar vi att undersöka vad som sägs, görs och relateras i verksamheten, praktiken. Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med förskollärare. I resultatet har vi genom insamlad empiri kommit fram till sex olika faktorer som kan verka möjliggörande och/eller utmanande i förskollärares uppdrag. Dessa är tidsfaktorn, läroplanens betydelse för uppdraget, relationer inom praktiken, samverkan med vårdnadshavare, kompetensutveckling-självdrivet-kollegialt lärande samt ledningen. Resultaten visar att förskollärares sägande, görande och relaterande till stor del påverkas av vilket sammanhang de befinner sig i och vilka arrangemang som formar dessa praktiker, vilket därför gör att det inte går att dela upp vilka faktorer som är utmanande och vilka som möjliggör för uppdraget.Nyckelord: förskollärare, läroplanen, möjligheter, praktikarkitekturteorin, utmaningar

Syftet med studien var att undersöka hur studie- och yrkesvägledare och liknandeprofessioner, vägleder och samverkar samt ser möjligheter och hinder för ungdomar medNPF i deras eftergymnasiala etablering. Tidigare studier visar att individer medfunktionsnedsättningar har svårare att ta sig vidare till utbildning eller arbete. Studierna visaräven att det är viktigt med utbildningsmöjligheter för att de ska få arbete samt känna sigdelaktiga i samhället. Undersökningens frågeställningar är följande:● Hur vägleder studie- och yrkesvägledare och liknande professioner, individer medNPF inför arbete/sysselsättning eller eftergymnasiala studier?● Hur ser studie- och yrkesvägledare och liknande professioner på samverkan mellanyrkesgrupper i vägledningen av individer med NPF inför och i övergången till vidarestudier eller arbete/sysselsättning?● Vilka möjligheter och/eller hinder identifierar de professionella för den här gruppensövergång till vidare studier eller arbete?I undersökningen utgår vi från en kvalitativ metod och i analysen hämtar vi begrepp frånCareership teorin. Huvudresultatet är att de professionella vägleder och samverkar iövergången för att individerna ska se olika möjligheter och överkomma hinder för vidarestudier eller arbete/sysselsättning.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka problematiken kring tillgången på digital utrustning i skolor i en mindre kommun i Sverige. Frågeställningarnas fokus ligger på en tillgången på datorer kan ha en inverkan på elevernas möjlighet att nå kunskapskraven. Datorer är en stor del av vårt samhälle idag och skänker en ovärderlig möjlighet för elever med till exempel dyslexi att kunna fungera i klassrummet utan att känna sig sämre än sina klasskamrater. Examensarbetet utgår från empiriska data insamlad genom frågeformulär som lärare på skolor i samma kommun fått svara på, dessa är sedan sammanställda och analyserade. Frågorna i formuläret är riktade mot lärarnas syn på användandet av datorer i deras egna klassrum både av dem själv och av deras elever. Resultatet av studien visar att just denna kommun har låg tillgång på digital utrustning och att flertalet av lärarna upplever att detta kan inverka på elevernas möjligheter att nå samtliga kunskapskrav för årskurs 6. Att det inte finns datorer tillgängliga för eleverna innebär att de elever som är i behov av en dator som stöd för att klara av skolgången blir utan och tvingas att arbeta runt sina hinder utan den hjälpen från skolan. Slutsatserna jag drog utifrån min undersökning är att tillgången på datorer i på skolor i den undersökta kommunen är mycket låg samt att lärarna känner att det begränsar elevernas möjligheter att nå de kunskapskrav som finns.

I denna studie undersöker vi hur fyra fritidspedagoger, fyra klasslärare och två specialpedagoger upplever samverkan mellan olika professioner på de skolor de arbetar. Den insamlade datan analyseras och diskuteras mot relevant litteratur och tidigare forskning inom detta ämne. Vårt empiriska material bygger på kvalitativa intervjuer och samtal med verksamma klasslärare och fritidspedagoger samt två kompletterande intervjuer med specialpedagoger. Vi vill få inblick i lärarnas, specialpedagogernas och fritidspedagogernas upplevelser om hur de olika yrkesprofessionerna påverkar varandra, hur samverkan bedrivs för elever i behov av stöd, om det upplevs finnas möjligheter att bedriva en fungerande samverkan och vilka förutsättningar som pedagogerna upplever vara nödvändiga för detta. Resultatet av vår studie visar att lärare och fritidspedagoger samverkar på olika sätt. Fritidspedagogerna har olika roller under skoltid och samarbetet mellan lärare och fritidspedagoger upplevs fungera mycket bra på vissa skolor och mindre bra på andra. Specialpedagogernas delaktighet i undervisningen och utformningen av anpassningar ser olika ut på skolorna och samverkan för elever i behov av stöd ser även den olika ut på skolorna. Resultatet visar även vilka utmaningar och framgångsfaktorer som respondenterna upplever med samverkan. Studien bidrar till att visa hur samverkan kan uppfattas på olika sätt av de olika professionerna. / <p>2019-10-21</p>

Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av arbetet med barns inflytande i förskolan. Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex stycken aktiva förskollärare med olika arbetslivserfarenheter. Frågeställningar som formade intervjufrågorna och resultatets delar belyser förskollärares syn, metoder, möjligheter och utmaningar med barns inflytande i förskolan. Shiers delaktighetsmodell användes som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att det som förskollärarna ser som barns inflytande i förskolan är barnens möjlighet att få påverka sin vardag samt att göra aktiva val. Den största möjligheten för barns inflytande i förskolan visades vara den fria leken där barn själva blir aktiva i utformandet av leken. Genom att anpassa miljön och materialet efter intresset, dela in barnen i mindre grupper, alternativ kommunikation, diskutera och gemensamt forma utbildningen samt att låta barnen prova sina idéer och åsikter. Resultatet visar även på vilka möjligheter och utmaningar det finns i arbetet. Möjligheterna visades vara att genom barnens inflytande och delaktighet skapas större intresse för vidare utveckling och lärande. Förskollärarna betonar att språket är en stor utmaning för barns inflytande i förskolan, både saknad av det verbala språket eller annat modersmål lyfts. Vidare utmaningar för barns inflytande i förskolan beskriver förskollärarna är rutiner och personalens frånvaro. Sammanfattningsvis berörs dessa nyckelord i denna studie.

Abstrakt Syftet med denna studie var att undersöka, beskriva och analysera pedagogers uppfattningar om möjligheter och begränsningar i arbetet för en likvärdig förskola. Vetenskapsrådet (2015) tar upp det speciella intresset som finns i likvärdig förskola då det saknas kunskap om vad en likvärdig förskola för alla barn innebär. Utifrån den tidigare forskning som tagits del av i samband med denna studie så beskrivs det att kvaliteten på förskolor i Sverige skiljer sig åt, detta trots att det står i skollagen att utbildningen ska vara likvärdig oavsett var i landet man bor. Denna studie bygger på en enkätundersökning, en enkät som delats via facebook riktat till vår målgrupp som är alla som arbetar i förskolan. I studiens resultat framkom mer att många tycker att arbetet för en likvärdig förskola är viktigt och att det handlar om alla barns lika rätt till utbildning utifrån varje individs egna individuella förutsättningar. Det framkommer också att desomarbetariförskolan             känner att de inte kan påverka arbetet för en likvärdig förskola då förutsättningarna ser olika ut från kommun till kommun. I diskussionen har resultatet från enkätstudien analyserats        tillsammans med den tidigare forskning som tagits del av, och likheter mellan dessa lyfts fram. Bland annat så har det visats i resultatet att förskolans kvalitet skiljer sig åt och att likvärdig förskola för många innebär att alla barns individuella förutsättningar och behov tas i beaktning, vilket också tidigare forskning visar. / <p>2020-06-08</p>

Abstract This study is about the female presence in the male institution of the academic world.Women got the formell right to study at universities in Sweden in 1873, but no further jobopportunities were available for them in the academic area. Elsa Eschelsson was one ofthe few who challenged this order. With a gender perspective, and the theoretical conceptof genders role, power relationships and control of the gender contract I have exposedhow media was used as a tool, from 1898-1906 (with an exception for an article from1995), to create a negative image of Elsa Eschelsson and thereby influence her fate. This study has shown that when Elsa Eschelsson got her doctor´s degree inlaw 1898 all was good, maybe because nobody thought that she would reach for aposition as professor at the university. But when she actually got the question to take overTrygger´s professorship, the resistance got way worse than anyone could have imagined.One of those who fought the most against Eschelsson was Winroth, who had the positionas professor in procedural law at Uppsala university. He turned to the press andthreatened to resign if she got the professorship.

Syftet var att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersöka hur förskollärare upplevde förändringar i föräldrasamverkan till följd av pandemins påverkan. Åtta förskollärare har intervjuats och frågeställningarna riktades mot deras perspektiv på samverkan under pandemin. Studien tog sin utgångspunkt i Lewins förändringsteori där en trestegsmodell låg till grund för analysen. Resultatet visade att föräldrasamverkan ansågs vara av stor betydelse men har påverkats till följd av pandemin. I resultatet framgick det att förändringarna till en början mötte motstånd men att den ömsesidiga respekten och flexibiliteten som fanns gjorde att förändringarna kunde mötas ur en positiv synvinkel. Resultatet visade också att förskollärare såg både fördelar och nackdelar med pandemins förändringar men att de genom att förhålla sig öppna och anpassningsbara kontinuerligt kunde fortsätta att samverka för att utveckla och förbättra förskolans verksamhet.