Bakgrunden till denna studie grundar sig främst i ett stort intresse för musikämnet men även att vi, under vår grundskoletid fick uppleva olika bra samt värdefull musikundervisning. Denna studie syftade till att få inblick i hur lärare upplever ramfaktorer och artefakters påverkan på undervisningen i musik. Genom åtta stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer har vi kunnat besvara våra frågeställningar: Vilka ramfaktorer anser lärarna påverkar undervisningen i musik? Hur uppfattar lärare ramfaktorer som möjligheter och begränsningar i undervisningen? Vilka artefakter anser lärarna påverkar undervisningen och på vilket sätt? Finns det likheter och/eller skillnader mellan de två delstudierna? Vi har genom studiens gång fått inblick i hur lärare resonerar kring de påverkande faktorerna samt vilka möjligheter och begränsningar de kan ge undervisningen i musik. Vi fann att ramfaktorerna lokal samt gruppstorlek är sådana faktorer vilka påverkar undervisningen mest och negativt om lokalen inte är ändamålsenligt samt ifall elevantalet är för många i förhållande till lokalen. En stor elevgrupp tenderar att missgynna undervisningen i musik och därför är den mindre elevgruppen att föredra då den bland annat bidrar till mer individualisering. Tillgångarna till artefakter såsom instrument är en av de viktigaste komponenterna för musikundervisningen då en stor del av undervisningen handlar om att musicera likt Lgr 11 förespråkar starkt för.

Denna studie syftar till att utreda relationen mellan de äldre och ny teknik, utifrån de äldres upplevelser. För att tydliggöra denna relation genomfördes nio intervjuer med nio olika respondenter. Detta är en studie där grundad teori använts som metodansats. Då detta var ett outforskat ämne stämde det bra att använda sig av grundad teori för att få fram en teori som kunde bidra till att tydliggöra denna relation. Studien syftar till att ge en bild av samspelet mellan de äldre och den nya tekniken. Vi vände oss till en kategori människor som var över 65 år. Vi fann tidigt i studien att de äldre talade om ett behovsstyrt teknikanvändande, behov var ständigt återkommande i de äldres berättelser och kom därför att bli vår kärnkategori. Andra kategorier som framträdde i resultatet var intresse, lärande, ekonomi, möjligheter, oro, trygghet, anhöriga och begränsningar. Dessa var inte lika styrande som kärnkategorin och kom därför att bli underkategorier. Samtliga av dessa kategorier presenteras i en första resultatdel, det vill säga vad de olika kategorierna har för innebörd. Sedan bearbetades och förfinades dessa kategorier och detta resulterade i kategorierna både oro och trygghet i ny teknik, prioriteringar och teknikens möjligheter och begränsningar, vilka presenteras i resultatdel 2. Sammanfattningsvis talades det om ett avslappnat förhållningssätt till ny teknik där det konstaterades att det krävdes ett behov av ny teknik för att väcka deras intresse. Respondenterna betonade att den nya teknik de tog till sig i första hand var en teknik som kunde underlätta deras vardag. Detta kom även att bli definitionen av behov, att behovet handlar om just denna enkelhet och om något som underlättar de äldres vardag. Medan definitionen av teknik leddes in på ny teknik i och med att det var framförallt datorer och mobiltelefoner som de äldre kopplade ihop med begreppet teknik.

Syfte med denna studie är att belysa olika strategier som pedagoger ser som användbara i en integrerad inlärningsmiljö och pedagogernas syn på möjligheter och svårigheter i mötet med elever med ADHD i skolan. Syftet är också att undersöka vilken beredskap som finns i mottagandet av dessa elever på olika nivåer i skolan. Studien har en kvalitativ ansats och har en hermeneutisk utgångpunkt. Detta innebär att att tolka och skapa en djupare förståelse.  Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer vilka har utförts med fem pedagoger på fyra skolor i tre olika kommuner i södra Sverige. För att tolka det empiriska materialet har ramfaktorteorin i Gustafssons (1999)  omvända form använts. Resultatet, att elever med ADHD ofta har en problematisk skolgång, pedagogerna har svårigheterr i arbetet med dessa barn och kamrater kan vara rädda är utgångpunkten. I studien söks ramar som påverkar detta resultat. Studiens resultat visar på att det finns flera ramar som påverkar resultatet  dels den traditionella ramen ekonomi men också brist på kunskap och att omgivnings bemötande har stor påverkan på ADHD-elevernas skolgång. Detta bemötande grundar sig till stor del i skolans värdegrund, vem man ser som ägare av ett problem. Det  visar sig också i studien att det i stort sett saknas beredskap på alla nivåer i skolvärlden för att ta emot elever med ADHD.

Trots att allt fler kvinnor tar plats i näringslivet så domineras såväl näringslivet som de flesta chefspositioner fortfarande av män. Ständigt pågår diskussioner om vad det är som skapar denna sneda fördelning, samt hur kvinnor är i en avvikande position på grund av sin minoritet och huruvida det finns hinder som gör det svårt för kvinnor att nå upp till toppen. Oavsett hur detta stämmer eller ej är det endast individuella upplevelser av kvinnor som lyckats ta sig till toppen som närmast kan förklara hur verkligheten ser ut. Med detta som utgångspunkt ämnar studien undersöka kvinnliga VD:ar inom det svenska näringslivet för att försöka ta reda på, samt redogöra för, hur de upplever att olika möjligheter och eventuella hinder har spelat roll för deras respektive karriärer. Studien är av kvalitativ utformning, där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Det sammanställda resultatet kommer därefter att analyseras ställt mot valda teorier och modeller, för att slutligen diskuteras med inslag av egna reflektioner och slutsatser. Studien visar på hur majoriteten av kvinnorna stött på fler möjligheter än hinder i sin karriär, trots att de suttit i avvikande positioner som kvinnor i mansdominerade branscher. Det framgår att utbildning och erfarenhet samt inställning och självförtroende är de kanske mest avgörande faktorerna för en framgångsrik karriär. Men även att hjälp i vardagen och uppmuntrande chefer ger betydelsefulla möjligheter i att avancera. Den synlighet som följer med en avvikande position identifieras ur en positiv aspekt sett till att bli ihågkommen, men även ur en negativ aspekt då synligheten i vissa avseenden kan innebära en ökad stressfaktor. Vilket innebär att en avvikande position kan förklaras både som en möjlighet och som ett eventuellt hinder för kvinnor i karriären. Slutligen framgår att det inte kan identifieras några allmängiltiga hinder, utan att hinder är individuella och varierar från person till person beroende på förhållanden och omständigheter. / Despite the fact that more women are taking place in the business world men are still dominating the highest positions as well as the whole industry. Discussions are constantly ongoing about what it is that creates this skewed distribution, how women are in a deviant position due to the fact of their minority and whether there are obstacles that make it harder for women to reach the top positions. Regardless if it’s true or not, it is individual experiences by women whom have reached high positions within the business world that best can explain what the reality looks like. On this basis, the study will try to examine female CEO:s within the confederation of Swedish enterprise and try to find out, and explain, how they have experienced different opportunities and how possible obstacles have played a role in their careers. The study is based on qualitative data, in terms of semi-structured interviews, which will be analyzed against chosen theories and lastly be discussed with own reflections and conclusions. The study shows how the majority of women have experienced more opportunities than obstacles through their career, despite the fact that they have been in deviant positions in industries dominated by men. It is found that education and experience as well as attitude and confidence might be the most crucial factors for a successful career. But also the help in the everyday life and encouraging managers provide significant opportunities to advance. The visibility that follows with a deviant position is identified as positive when it comes to the fact that one will be more remembered, but also from a negative point of view when the visibility in some respects can imply an increased stress. Hence, to be in a deviant position can be explained both as an opportunity and as a possible obstacle for women in their advancement to reach a top position. Lastly it appears that any universal obstacles for women couldn’t be identified, that obstacles are individual and varies from person to person depending on conditions and circumstances.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några matematiklärare uppfattade de digitala verktygens möjligheter och begränsningar i matematikundervisningen med fokus på elever i matematiksvårigheter. Studien har hämtat inspiration från det systemteoretiska perspektivet som utgår från ett helhetsperspektiv då man söker förklaringar i hela skolans organisation. Vid insamlandet av empirin användes en kvalitativ forskningsansats i form av gruppintervjuer och enskilda intervjuer. Datainsamlingsmetoden valdes för att få en större förståelse och kunskap kring vilka möjligheter och begränsningar man såg med användandet av digitala verktyg. De möjligheter som framkom var att digitala verktyg kunde leda till förbättrad koncentration och det var lättare att göra individuella anpassningar som gynnade ett digitalt arbetssätt för elever i matematiksvårigheter. Paradoxalt nog visade resultatet att en del elever i matematiksvårigheter ansågs gynnas av traditionell lärobok, istället för att arbeta digitalt med matematik. Lärares erfarenhet kring digitala verktyg påverkade vilka möjligheter och begränsningar de uppfattade kring en digitaliserad matematikundervisning. De som kommit längre i sin kompetensutveckling kring digitala verktyg ser oftast nya begränsningar för elever i matematiksvårigheter. Det blev även tydligt att alla delar i skolans organisation har betydelse för utformningen av en digitaliserad matematikundervisning.

Bakgrund: I Sverige drabbades år 2016 cirka 26 500 människor av stroke, varav 6900 avled. Att få en stroke innebär att delar av hjärnan blivit utsatt för syrebrist och till följd sker en vävnadsdöd. Det är vanligt med såväl fysiska och psykiska komplikationer efter en stroke. Sjuksköterskan har ett stort ansvar över omvårdnaden för att kunna tillgodose patientens omvårdnadsbehov efter en stroke. Syfte: Att beskriva personers upplevelse efter att ha drabbats av en stroke samt att beskriva samtliga studiers datainsamlingsmetod. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design med ett innehåll av 15 kvalitativa artiklar som sökts fram genom databasen Medline via PubMed. Huvudresultat: Efter att ha drabbats av en stroke upplevde personerna en förlorad identitet, en minskad autonomi och en social isolering till följd av de komplikationer som uppstod. Fysiska funktionsnedsättningar som förekom var till exempel pares och dysfagi medan psykiska funktionsnedsättningar som förekom var till exempel trötthet och nedstämdhet. Trots funktionspåverkan upplevde flera deltagare glädje, hopp och motivation i de framsteg som gjordes. Vanligaste datainsamlingsmetoden som användes i åtta studier var semi-strukturerade intervjuer. Slutsats: Samtliga deltagare beskrev upplevelser av förlust av sin identitet, minskad autonomi samt social isolering till följd av komplikationer som uppstod efter en stroke. Trots dessa omständigheter upplevde flera deltagare glädje, hopp och motivation. För sjuksköterskan är det viktigt att ha kunskap om, och i tidigt skede informera patienten om de kvarstående symtom som kan upplevas för att personerna bättre ska kunna begripa och hantera sin situation. / Background: In Sweden, about 26,500 people suffered from a stroke in 2016 of whom 6,900 died. Stroke means that parts of the brain have been exposed to oxygen deficiency causing necrosis in the brain tissue. It is common that stroke have negative impact on physical and mental abilities. The nurse has a major responsibility to meet the demands of care and patient´s nursing needs after a stroke. Aim: To describe people's experience after having a stroke and to describe the method used in the scientific articles used in this study. Method: A literature study with descriptive design including 15 scientific articles with a qualitative approach that were found at the database Medline PubMed. Results: After suffering a stroke people experience a loss of loss of identity, a reduced autonomy and a social isolation caused by stroke related complications. Physical disabilities that occurred were, for example paresis and dysphagia while mental disabilities were, for example fatique and depression. Despite the complications several participants experienced joy, hope and motivation in the progress made. The most common data collection method, used in eight of the studies, was semi-structured interviews. Conclusion: All participants expressed a loss of identity, a reduced autonomy and a social isolation caused by stroke related complications. Despite these circumstances, several participants experienced joy, hope and motivation. For nurses, it is important to have knowledge and to inform the patient about remaining symptoms in order to help the patient to better understand and manage the situation.

No description available.

Socialsekreterares arbete inom Socialtjänstens missbruksenhet präglas av en utmaning att tillgodose klientens behov samtidigt som att bemöta organisationens resurser. Detta på grund av bristande resurser som läggs på missbruksområdet eftersom målgruppen inte är prioriterad. Därför är det viktigt att socialsekreterare har ett handlingsutrymme för att utföra genomtänkta handlingar i relation till båda parter. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera vilka faktorer som socialsekreterare upplever kan påverka utredningsarbetet enligt Socialtjänstlagen (SoL) samt hur socialsekreterare upplever makt i utredningsarbetet med vuxna klienter som har pågående missbruksproblem. Syftet mynnar ut i frågor som beaktar vilka möjligheter och begränsningar socialsekreterare upplever i utredningsarbetet enligt SoL och hur de upplever maktutövning i relation till klienten i sin utredning enligt SoL. Studien bygger på 7 kvalitativa semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som arbetar med utredningar inom missbruksenheten i Halland och Skåne län. Materialet analyserades med hjälp av Lipskys begrepp gräsrotsbyråkrat och Foucaults maktteori. Resultatet visar att uppdrag, lagar och riktlinjer, resurser, klienters inställning samt socialsekreterares subjektivitet betraktas av socialsekreterarna som både möjligheter och begränsningar i utredningsarbetet enligt SoL. Dessutom upplever socialsekreterarna att de har makt i relation till klienten med hjälp av kunskap kring ämnet men de har även ambitionen att lyfta upp klienten trots att de besitter en makt. Socialsekreterarna agerar vidare inom en osäkerhet där socialsekreterares handlingsutrymme innefattande faktorer som möjliggör och begränsar utredningsarbetet är viktigt för arbetet inom det sociala fältet. / Social Workers work in the Social Services Addiction Unit is challenged to meet the client's needs while responding to the organization's resources. This is due to insufficient resources placed on abuse because the target group is not a priority. Therefore, it is important that social workers have a margin of action to make thoughtful actions in relation to both parties. The purpose of the essay is to investigate and analyze the factors that social workers perceive may affect the social investigative work and how social workers experience power in the investigative work with adult clients who have ongoing abuse problems. The purpose is expressed in issues that take into account what opportunities and limitations social workers experience in the law investigation work and how they experience the exercise of power in relation to the client in investigation according to the law. The study is based on 7 qualitative semi structured interviews with social workers who work with investigations with substance abusers in Halland and Skåne County. The material was analyzed using Lipsky's concept discretion and Foucault's power theory. The results show that missions, laws and guidelines, resources, customer attitude and social workers' subjectivity are regarded by social security as both the possibilities and limitations in the SoL investigation. In addition, the social workers find that they have power in relation to the client with the help of knowledge about the subject, but they also have the ambition to lift the client that leads to a relational power. Social workers also act in an uncertainty where the social workers' scope for action, including factors that enable and limit the investigative work is important for the work in the social field.

Syftet med denna studie var att undersöka didaktiska möjligheter som utomhuspedagogiken kan erbjuda undervisningen inom de samhällsorienterande ämnena. Den metod som använts för att göra detta är kvalitativa intervjuer. Dessa har genomförts med verksamma lärare i årskurs 4-6. Intervjuerna har sedan analyserats för att urskilja olika didaktiska möjligheter utifrån lärarnas syn på utomhuspedagogik i relation till So-ämnena. Sammanfattningsvis ser verksamma lärare flertalet didaktiska möjligheter inom geografi, historia och samhällskunskap. Det ämne där lärarna har svårast att se möjligheter är religionskunskap. Vidare uppmärksammades även att lärare ser en direkt koppling mellan teoretiska delar av undervisningen som sker i klassrummet och praktiska möjligheter som undervisning i en utomhusmiljö erbjuder. Detta möjliggör att man med hjälp av utomhuspedagogiken kan förstärka olika delar av undervisningen genom att konkretisera dessa med hjälp av platser utomhus. / <p>SO</p>

Interkommunal samverkan kring regional e-utveckling är ett ämne som är väldigt aktuellt för Sveriges kommuner. I takt med att den offentliga sektorn får ökade krav om digitalisering och minskade offentliga medel så skapas också ett behov av att kunna använda befintliga resurser effektivare. I Värmland pågår nu ett samarbete kring regional e-utveckling. I detta samarbete deltar samtliga värmländska kommuner. Samarbetet har varit väldigt framgångsrikt däremot finns det samtidigt utmaningar och möjligheter som ledningen bör beakta. Denna uppsats har författats för att ge vägledning inom samarbetet och inför potentiella nya samarbeten mellan andra kommuner i Sverige. Underlaget har hämtats från tidigare etablerad teori samt intervjuer av deltagare i samarbetet. Syftet med denna uppsats är att beskriva utmaningar och möjligheter som bör beaktas ur ett ledningsperspektiv inom interkommunal samverkan kring regional e-utveckling.   I det studerade fallet har ett antal utmaningar och möjligheter kunnat identifieras. Ett flertal av dessa utmaningar har varit tvåsidiga och kunnat vändas från att vara en utmaning till det motsatta under rätt förutsättningar. En utmaning för den här typen av samarbeten är att kunna identifiera krav utifrån de önskemål om hur e-tjänster ska se ut som kommer in från kommunerna. Undersökningen har visat att interkommunal samverkan har mycket att beakta i form av juridiska utmaningar. Med fler inblandade aktörer skapas utrymme för varierande juridiska tolkningar.