Denna uppsats har till syfte att undersöka 10 nyanlända elevers uppfattningar om ämnet idrott och hälsa i relation till deras bakgrund och vilka hinder och möjligheter de ser i förhållande till ämnet. Eftersom det finns begränsad forskning om idrottsundervisningen i relation till nyanlända elever har uppsatsen en yrkesrelevant betydelse. I studien valdes kvalitativa intervjuer för insamling av data där 10 nyanlända elever intervjuades. Den fenomenografisk metodansatsen användes för analys av det empiriska materialet. Resultat av undersökningen blev att nyanlända har en positiv bild av idrott och hälsa. De beskriver de sociala möjligheterna av att lära känna sina klasskamrater, vilket är ett sätt att klara av skolarbetet. Hindren de nämner handlar om moment som simning och orientering. De beskrivs som svåra eftersom de inte har utövats tidigare. Elevernas utsagor kunde tydas som att deras uppfattning om innehållet i idrottsundervisningen var fokuserat på bollsporter och simning samt ett hälsoperspektiv. Deras beskrivning av idrott och hälsa är kopplat till deras erfarenheter från moderlandets idrottsundervisning.

Samhället och arbetsmarknaden ser idag inte ut som det gjorde för äldre generationer. Det är högre krav på utbildning och arbetslivserfarenhet samt ett ökat behov av att göra sig själv anställningsbar. Det är ett ökat individualiserat ansvar och gymnasiet är den tid då unga behöver prestera för att sedan kunna bli antagen till den önskade utbildningen. Denna studie syftade till att undersöka hur gymnasieelever på det samhällsvetenskapliga programmet som arbetar  extra  resonerar  kring  utbildning  och  arbete. Undersökningen  var  kvalitativ  och utfördes med åtta respondenter och semistrukturerade intervjuer. De teman som behandlades under intervjuerna var arbete, utbildning och identitet. Empirin har analyserats utifrån teorin om  habitus  och  möjlighetshorisonter  samt  tidigare  forskning  som  behandlar utbildning, arbete, sociala miljöer och identitet. Resultatet visade att respondenterna var väl medvetna om den anställningsbarhet som samhället ställer krav på, och utöver lönen som belöning så var anställningsbarheten en stor faktor till varför de valde att arbeta vid sidan sina studier. Ingen av respondenterna upplevde att arbetet egentligen påverkade studierna avsevärt och inte heller bidrog till den grad av ökad stressbild som vi hade antagit. De faktorer som främst påverkade elevernas resonemang kring arbete och utbildning var den egna familjens värderingar och stöd. Ett individualiserat ansvarstagande bidrar till gymnasieelevernas förhållningssätt till att planera både arbete och studier och förhoppningen om att i framtiden kunna ”bli någonting”.

Förskolans fysiska inomhusmiljö ska vara stimulerande och locka barnen till lek och lärande, och det kräver av förskollärare att de ständigt reflekterar över och bearbetar den som en del av sitt arbete. Studiens syfte är att få fördjupad kunskap om förskolans fysiska inomhusmiljö som ett verktyg för lärande. Den baseras på förskollärares inställning och erfarenheter och därför används kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Fem förskollärare från tre olika förskolor intervjuades. Förskollärarna såg många möjligheter med den fysiska miljöns bidrag till lärande, men det kommer fram att det även finns många svårigheter. De strävar efter att miljön ska anpassas efter varje barns behov och intresse, och att allt ska vara tillgängligt för barnen. De känner sig emellertid begränsade av stora barngrupper, trånga lokaler och ett behov av att skydda de yngre barnen från saker som kan fastna i halsen. Att försöka förstå många barns intentioner samtidigt är en viktig uppgift i förskolearbete. Förskollärare uppvisar även olika barnsyner i sina berättelser om den fysiska inomhusmiljöns utformning.

Att barns möjligheter till ett lärande är beroende av miljöns utformning är ett framträdande resultat i studien och i förskollärarutbildningens olika kurser. Syftet med följande studie är att undersöka förskollärares uppfattningar kring innemiljöns betydelse för barns möjlighet till lärande. Den belyser också hur förskollärarna axlar det ansvar som det förstärkta didaktiska uppdraget i Lpfö98 [rev10] innebär, samt förskollärares uppfattningar kring eventuella hinder och möjligheter då de iordningsställer förskolans olika miljöer. Studiens syfte och svar på frågeställningar nås med hjälp av en kvalitativ metod, med en fenomenografisk ansats. Empirin består av åtta intervjuer med förskollärare från en medelstor stad i sydvästra Sverige.  Resultatet visar att samtliga förskollärare har en uppfattning att innemiljön har stor betydelse för barns lärande. De framhåller att miljön ska vara lockande och inspirerande, den ska vara förändringsbar och tillåtande så att den kan tillgodose alla barns olika intressen och behov. Att material finns tillgängligt möjliggör att barn kan vara kompetenta det kan även medföra att de får en upplevelse av att klara sig själva och att samspelet mellan barnen ökar. Det ostrukturerade materialet främjar leken. Det ger möjligheter till fantasi och samspel och kommunikationen främjas. Tidigare forskning påtalar betydelsen av innemiljöns utformning för möjligheter till barns lärande vilket stämmer väl överens med denna studies resultat.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vilka möjligheter och utmaningar som kan finnas på de yngsta barnens förskolegård. Syftet är även att ta reda på hur väl bedömningsverktyget för miljövärdering  OPEC (outdoor play envoirment categories) kan användas för att identifiera möjligheter, utmaningar samt utvecklingsområden på de yngsta barnens förskolegård. De frågeställningar vi utgår ifrån är: Vad anser pedagogerna vara möjligheter och utmaningar med sin förskolegård? Vilka likheter och skillnader går att identifiera mellan pedagogernas uppfattningar om förskolegården och uppmätt OPEC- värde? Hur skiljer sig uppfattningarna om förskolegården bland pedagogerna? Som teoretisk grund för studien ligger miljöpsykologi och ett sociokulturellt perspektiv, där begreppen affordance och artefakter är centrala. Som metod för att få svar på frågeställningarna har OPEC-mätningar genomförts på två förskolegårdar samt intervjuer av pedagoger som arbetar med de yngsta barnen på dessa förskolegårdar.   Resultatet visar att de yngsta barnens förskolegård kan erbjuda olika möjligheter, både utifrån yttre omständigheter men även utifrån hur pedagogerna väljer att utforma och arbeta med utomhusmiljön. På olika gårdar finns olika utmaningar, men ett gemensamt tema är att det kan vara svårt att anpassa gården för de yngsta utan att det påverkar de äldre barnens lek. Bedömningsverktyget OPECs kategorier för miljövärdering stämde endast till viss del överens med pedagogernas uppfattningar om förskolegården. Resultatet tyder på att OPEC i sig självt inte bör användas för att bedöma kvalitén på de yngsta barnens förskolegård, eller för att identifiera möjligheter, utmaningar och utvecklingsområden.

Ansvarsredovisning är en modell som började figurera i den privata sektorn på 1960-talet. Idag är begreppet välkänt och välanvänt inom de flesta stora företag, och ansvarsredovisning har börjat användas även i offentliga verksamheter. Den ekonomiska utgångspunkten i offentlig sektor ligger i budgetprocessen. Genom budget börjar man plantera ansvar i organisationen.Budget och budgetering känner alla till som varit i kontakt med ekonomin inom organisationer, både privata och offentliga. På grund av den särställning budget och budgetering har inom offentlig verksamhet sammankopplas detta med ansvarsredovisning för att se hur handlingarna inom organisationen, utifrån budget, kan påverka de möjligheter och begränsningar som kan ges. Vi vill med denna studie undersöka om ansvarsredovisning används i Borås Stad, på vilket sätt, och hur detta i sådana fall påverkar organisationen. Ger ansvarsredovisning möjligheter eller begränsningar?Den teoretiska delen av vår undersökning innehåller tidigare forskning kring begreppen ansvarsredovisning, budgetering och ekonomistyrning. Ansvarsredovisning är ett styrverktyg som används för att fördela ekonomiskt ansvar. Genom att tilldela organisationens olika enheter ekonomiskt ansvar, såsom intäkts-, kostnads-, resultat- och investeringsansvar, förenklas styrningen av stora verksamheter. Budgetering inom offentlig verksamhet är en central del av fördelning av resurser. Det är budgeten, kommunbidraget, som ses som intäkt.Studiens empiriska undersökning utgår från Borås Stad, där det examineras huruvida ansvarsredovisning existerar och hur det upplevs, hur olika delar av organisationen ser på budget och budgetprocessen, och hur ekonomiskt ansvar upplevs på olika nivåer. För att verifiera dessa intervjuer ytterligare genom att öka reliabiliteten används därför verktyget dokumentanalys. Budget, årsredovisning och styrdokument ligger till grund för denna analys.Genom analys och diskussion visar studien att Borås Stad fördelar ekonomiskt ansvar med hjälp av budget genom att fördela resurser och verksamhetsmål. I kommunen används ansvarsredovisning till viss del i enlighet med vad forskningen säger. Det uppstår både möjligheter och begränsningar genom Borås Stads tillämpning av ansvarsredovisning. Möjligheter i form av handlingsfrihet och begränsningar i form av att de finansiella målen är högre prioriterade än verksamhetsmålen. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>Det finns lite forskning kring dem som arbetar inom personalvetaryrket och ännu mindre forskning som problematiserar yrket kring kön. Denna studie inriktas därav på att undersöka kvinnor och mäns möjligheter i det kvinnodominerade personalvetaryrket. Datainsamling sker genom sex stycken semistrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och två män som arbetar på samma personalavdelning på ett stort svenskt företag.  Intervjuerna inspireras av tidigare forskning om möjlighetsstrukturer och utgår från fyra frågeställningar. Den första frågan handlar om hur de kvinnliga och manliga personalvetare som intervjuas upplever sina möjligheter att utvecklas i organisationen. Resultaten visar att intervjupersonerna upplever att de har goda möjligheter att utvecklas och att de har en bred syn på begreppet som innefattar såväl rörelse som personlig och kunskapsmässig utveckling. Den andra frågan tar upp kopplingen mellan organisationsstruktur och intervjupersonernas upplevelser av möjligheter att utvecklas. Enligt tidigare forskning kan man vänta sig att finna att olika organisatoriska förhållanden medför olika möjligheter för olika personer. Resultaten visar att organisationen har betydelse genom att den uppmuntrar till eget ansvar, utveckling och rörelse, vilket gör att intervjupersonerna upplever att de har möjligheter inom företaget. Den tredje frågan rör kopplingen mellan funktionen och intervjupersonernas upplevelser av möjligheter att utvecklas. Tidigare forskning pekar på att funktionen har en betydelse och att personalfunktionen i sig kan ha inneboende begränsningar, vilket styrks av resultatet. Den fjärde frågan rör kopplingen mellan intervjupersonernas kön, könsfördelningen på avdelningen, yrkets kvinnodominans och intervjupersonernas upplevelser av möjligheter att utvecklas. Utifrån tidigare forskning kan man vänta sig att kvinnorna upplever sig ha sämre möjligheter än männen och att männen gynnas av att vara i minoritet. Intressant nog visar resultatet inga större skillnader mellan männens och kvinnornas upplevelser av möjligheter. Slutsatsen är att det är faktorer som kännetecknar personalfunktionen i sig som är mest avgörande för intervjupersonernas upplevelse av sina möjligheter. Analys och diskussion fokuserar på resultatens koppling till tidigare forskning följt av förslag till vidare forskning.</p>

<p>Denna studies syfte är att skildra hur några förskollärare ser på möjligheterna med utevistelse i förskolan. Studien är av kvalitativ karaktär och semistrukturerade intervjuer har genomförts. Sex förskollärare har intervjuats kring begreppet utomhuspedagogik samt kring möjligheterna respektive nackdelarna med utevistelse. Resultatet visar att förskollärarna ser många möjligheter med utevistelse och det framkommer även några nackdelar. Likaledes kunde även tidigare forskning skildra att utevistelsen kan bidra med mycket gällande barns lärande och utveckling. Förskollärarna tar upp positiva aspekter med utevistelse som rör barns lärande, deras motoriska utveckling, deras hälsa samt barnens sociala relationer. Det som under intervjuerna uppfattas som negativt med utevistelse är delvis praktiska dilemman såsom kläder men också att förskollärarnas attityder kan påverka utevistelsen på ett sätt som inte alltid är så bra. Det uppkommer också tankar att uterummet inte alltid lockar alla barn. Studien påvisar en positiv attityd till utevistelse där uterummet upplevs som en lugn och harmonisk miljö med många möjligheter.</p>

<p>Politiker har sedan många år tillbaka satsat pengar inom området IT och undervisning, trots att det från skolans sida inte funnits något egentligt krav på detta eller efterfrågan för detta. Det har därför varit intressant att undersöka pedagogernas syn på IT i undervisningen. Studien, som har hämtat inspiration från fenomenologins idéer, har genomförts med hjälp av intervjuer på skolor i en kommun i mellannorrland. De skolor och de informanter som deltagit i studien har blivit utvalda genom två typer av urval. Dels har ett subjektivt urval använts på de skolor där lärarkontakter fanns etablerade sedan tidigare, och dels har ett stratifierat urval, som innebär att informanterna blivit slumpmässigt utvalda inom bestämda ramar, använts på de övriga skolorna. Resultaten från studien visar att samtliga tillfrågade pedagoger ser såväl möjligheter som begränsningar med IT i undervisningen. Ett exempel på en möjlighet som genomlyste många av pedagogernas svar var att IT i undervisningen var till stor nytta, speciellt för barn i behov av särskilt stöd. Exempel på de begränsningar som pedagogerna såg, var bland annat brist på kompetens inom området IT.</p>

<p>Ekonomiskt bistånd även kallat socialbidrag, är det sista säkerhetsnätet för personer som behöver ekonomiskt stöd. Dessa biståndsberoende är i stor utsträckning bundna av sociala myndigheters regelverk, vilka förändras ständigt i takt med samhällsförändringen såsom konjunkturläget och antalet hjälpsökande. Det ekonomiska stödet är tänkt att vara en tillfällig lösning till dess att individen kan uppnå en självförsörjning. Vår studie som bygger på kvalitativa intervjuer syftar till att synliggöra hur ekonomisk biståndstagare upplever sina möjligheter att komma ifrån ett biståndsberoende till en självförsörjning. Detta måste förstås i förhållande till samhällskontexten som i dagsläget är en rådande lågkonjunktur. Men också visa hur biståndstagarnas möjligheter och hinder förstås utifrån ett samhällsperspektiv. För att kunna tydliggöra detta använder vi oss av Bourdieus kapitalteori, Cosers sociala nätverksbegrepp och Weber handlingstypologi. Slutliga resultatet visar hur våra informanter upplever arbete vara den enda möjligheten att ta sig från biståndsberoende men vägarna till arbete är dock få och smala. Vi menar att deras möjlighetsrum kan vidgas genom att även se utbildning som en möjlighet, något som utökar deras totala kapitaltillgång. Andra aspekter som kan utöka deras kapitaltillgångar är ökning av socialt nätverk men också motivation som i vidare led vidgar informanternas möjlighetsrum.</p>