Bakgrund Individer med psykiska sjukdomar är ett vanligt förekommande patientklientel på somatiska vårdavdelningar. Att vårda dessa individer kräver ofta mycket arbete och fokus från allmänsjuksköterskan. Syftet var att belysa vad som kan ligga till grund för sjuksköterskors attityder till vårdandet av patienter med psykiska sjukdomar i somatiska vårdmiljöer. Metod Studien genomfördes som en litteraturstudie, på ett systematiskt vis, baserad på data från tolv vetenskapliga studier. Vetenskaplig litteratur inom området söktes upp, granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat Sjuksköterskans attityder visade sig främst vara kopplade till dennes vård- och arbetsmiljö, sjuksköterskeutbildningen och den tillgång till stöd som sjuksköterskan upplevde samt hennes tidigare erfarenheter.  Resultatet presenteras utifrån tre kategorier: Vårdmiljöns betydelse för sjuksköterskans attityder, Utbildningens och kunskapens betydelse för sjuksköterskans attityder samt Erfarenhetens betydelse för sjuksköterskans attityder. Diskussion De mest centrala fynden diskuteras utifrån resultatets tre kategorier. Om sjuksköterskeutbildningar utökade kursutbudet inom psykiatrisk omvårdnad och om möjlighet till bättre stöd och kontinuerlig utbildning, blev tillgänglig för personal på somatiska vårdavdelningar, skulle detta förmodligen förändra den negativa inställning som många sjuksköterskor har till vårdandet av psykiskt sjuka patienter. Det skulle också skapas bättre förutsättningar för sjuksköterskor att kunna bistå med en bättre vård. Det har utförts relativt lite forskning inom området, ytterligare forskning är önskvärd.

The overall aim with this thesis is to describe and analyze women’s and men’s recovery processes. More specifically, the aim is to determine what women and men with experience of mental illness describe as contributing to the personal recovery process. The point of departure for the studies was 30 in-depth interviews conducted with 15 men and 15 women. The selection of interview subjects was limited to individuals who had been treated in 24-hour psychiatric care and diagnosed as having schizophrenia, psychosis, a personality disorder, or a bipolar disorder.   Four studies have been carried.  Study 1 was a baseline article that examined what people in recovery from mental illness outline as facilitating factors to their recovery. The results that emerged from that study indicated areas for further analysis to condense the understanding of the recovery process. In study 2 the similarities and the differences in recovery described by women and men were examined. In Study 3 women’s and men’s meaning-making with reference to severe mental illness facilitate the recovery process were studied. The forth study explored how peer-support contribute to women’s and men’s recovery from mental illness.   The results emphasize recovery from mental illness as a social process in which relationships play a key role in creating new identities beside the mental illness. For a majority of the participants meeting peers facilitated the recovery process. The participants described how peer support meant an end to isolation and became an arena for identification, connection, and being important to others. Throughout these recovery processes the impact of gender has been emphasized. The results from this thesis provide new insight into gender as an important factor in understanding the recovery processes. The results from the four studies emphasize the mental patient, the psychiatric interventions and the individual recovery strategies as being influenced by gender constructions.

Ohälsa bland ungdomar i Sverige inkluderar flera typer av folkhälsoproblem där psykisk ohälsa ökar och drabbar allt fler, vilket bland annat tar sig uttryck i självskadebeteende. Denna uppsats behandlar relationen mellan självskadebeteende och andra riskbeteenden utifrån datamaterialet kopplat till Liv & Hälsa ung i Sörmland. Det är en återkommande totalundersökning om levnadsvanor, riskbeteenden och hälsa bland elever i årskurs 7, 9 och 2 på gymnasiet. Enkäten besvarades av 2750 elever från årskurs 9 och 2770 elever från årskurs 2. Endast flickor i årskurs 9 (n=1313) och år 2 (n=1384) på gymnasiet inkluderas i denna uppsats. För att undersöka förekomst och skillnader bland populationen har en kvantitativ metod använts. Teorin att empowerment anses vara ett viktigt verktyg för hur samhället kan hjälpa individer att stärka och bygga upp sitt självförtroende och på det sättet öka hälsan bland ungdomar diskuteras. Resultaten visar att det är vanligare att de individer som självskadar sig även utför andra riskbeteenden som till exempel daglig rökning och snatteri jämfört med kontrollgruppen. Detta kan vara en indikator för att mer fokus bör läggas på att ytterligare forska kring detta område för att framtida preventiva åtgärder skall kunna minska antalet flickor som självskadar sig. / Unhealthiness among youths in Sweden includes several kinds of public health problems where mental illness is increasing and affecting more and more people, resulting in, for example, deliberate self-harm. This thesis discusses the relations between self-harm and other dangerous behaviors based on the data set from Liv & Hälsa ung in Sörmland. It is a recurring total population survey about lifestyle, dangerous behaviors and health among pupils in year 7, 9 and second year at high school. The survey was answered by 2750 pupils in year 9 and 2770 pupils in year 2 at high school. Only girls in year 9 (n=1313) and year 2 (n=1384) at high school is included in this thesis. A quantitative method was used to investigate occurrence and differences among the population. The empowerment theory is discussed, which is considered to be an important tool in order for the society to help individuals strengthen their self confidence and in that way increase the health level among youths. The results show that it is more common that self-harming individuals are also engaged in other dangerous behaviors, such as daily smoking and shoplifting, in comparison to the control group. This could serve as an indicator that the area requires more research in order to develop future preventive measures to reduce the number of girls harming themselves.

The relationship to professionals has proved to be a helping factor for personswith severe mental illness, but it is also a relationship characterised by anunbalanced power relation. The aim of this study was to compile and analyze theknowledge of what persons with severe mental illness themselves consider to behelping in the relationship to professionals, and to specifically analyse this from apower perspective. The analysis was conducted using Foucault’s ideas of powerand knowledge, and an empowerment perspective. The method used was anarrative review. Fourteen relevant studies were included, in which fouroverarching themes were identified; building the basis for helping, workingtogether, more than a consumer and the professional role. The institutionalisedknowledge regarding the consumers, their problems and in which way thisrelationship is helping, was understood as an integral part of the power within therelationship. To share power by looking beyond this knowledge, going beyond theinstitutionalised way of helping and instead taking the consumer’s view intoaccount, was seen as helping. This knowledge calls for professionals to, inambition to helping individuals with severe mental illness, be open to the variousdifferent ways of doing so.

Abstract This paper will attempt to analyze how similar forms of power play are manifested towards the protagonists in both The Bell Jar and “The Yellow Wallpaper”. The aim of the essay is to investigate how power play affects the protagonists’ relations with their caregivers and how it affects their treatments. Thus, the hypothesis is that it is the power play that prevents the protagonists in “The Yellow Wallpaper” and The Bell Jar from recovering from their mental illness, which is confirmed by my analysis. Therefore, the concept of power play will be used in the essay as an instrument of analysis. The hypothesis will be discussed from five main points: obstacles to recovery, caregivers’ role in recovery, patients’ response to treatment, the role of power play, and the negative impact which power play has on recovery. Keywords: Power play, mental illness, treatment, recovery, patient-caregiver relationship, Charlotte Perkins Gilman, Sylvia Plath, Reet Sjögren.

Background: Young adults undergo a phase in life when they try to become independent individuals and are expected to take responsibility. The transition to adult life, cause hardship for all young adults, but with concurrent mental illness this transition can be more complicated. The young adults may need support from their parents in connection with care. Aim: The aim of this study was to describe nurses' perceptions of parental participation in the care of young adults with mental illness. Method: To describe the perceptions of a phenomenon, qualitative interviews with a phenomenographic approach were conducted. The interview texts were analyzed into five description categories and 10 perceptions. In the study, eight nurses were interviewed. Results: The result shows that parental participation in the care is based on the young adult's decision. The degree of involvement is entirely dependent on the nurses' involvement and the extent to which parents participate. The concept of participatory perception of nurses consists of information. Conclusion: More account should be taken of the young adult's level of maturity rather than the chronological age in improving care.

Syftet med denna studie var att undersöka vårdpersonals (N=108) attityder gentemot personer med psykisk ohälsa samt se om skillnader i attityder fanns beroende på respondenternas utbildningsnivå och tidigare erfarenhet av psykisk ohälsa. Studien är en delstudie ur projekt Psykisk Ohälsa som har en prospektiv longitudinell design. För att beskriva attityder gentemot personer med psykisk ohälsa användes frågeformuläret Community Attitudes Towards Mental Illness (CAMI-s). Rekrytering av vårdpersonal skedde via enhetscheferna på ett 70-tal psykiatriska avdelningar och vårdpersonal som dagligen arbetar med människor med psykisk ohälsa tillfrågades om att delta. Resultatet visar inga signifikanta skillnader i attityder mellan olika (yrkesgrupper) utbildningsnivåer och statistisk signifikans återfanns endast vid ett påstående, där respondenterna tog ställning till om det bästa sättet att omhänderta människor med psykisk sjukdom var att låsa in dem. Inga skillnader i attityd upptäcktes beroende på erfarenhet av psykisk ohälsa. Slutsatsen av denna studie visar en övervägande positiv attityd bland vårdpersonal gentemot personer med psykisk ohälsa. Studien visar även, om än i mindre utsträckning än i de artiklar vi jämfört med, att det fortfarande finns tendenser till stigmatiserande och diskriminerande attityder till personer med psykisk ohälsa kvar bland vårdpersonal. / The aim of this study was to examine health professionals’ (N=108) attitudes towards people with mental illness as well as differences in attitudes depending on the respondents level of education and previously experiences of mental illness. The study is a part of the project “Psykisk Ohälsa” that has a prospective longitudinal design. To measure attitudes towards people with mental illness the questionnaire Community Attitudes Towards Mental Illness (CAMI-s) was used. Recruitment of health professionals was made with help from the unit directors on 70 different psychiatric wards and health professionals that worked with people with mental illness on a daily basis was asked to participate. The result shows only minor differences in attitudes towards people with mental illness between different education levels.  Statistical significance differences between education level groups, was only found in one claim, where the respondents took a standpoint if the best way to manage people with mental illness was to keep them locked in. Results showed no differences in attitudes depending on experiences of mental illness. The conclusion of this study shows a predominantly positive attitude among health professionals towards people with mental illness. The study also shows, though to a lesser extent, that there are still tendencies to stigmatization and discriminating attitudes towards people with mental illness among health professionals.

Abstrakt Studien fokuserade begreppet prestationsbaserad självkänsla (PBS) och åldrande. PBS betraktades som ett samtida problem som kan komma att öka och aktualiseras i takt med att vi åldras, då vi blir mindre benägna att prestera. Med ett ökat antal äldre och få studier som belyser PBS i relation till åldrandet och dess inverkan, ansågs temat viktigt att utforska vidare.Syftet var att öka förståelsen för prestationsbaserad självkänsla, dess effekter och eventuella koppling till psykisk ohälsa hos äldre.Utifrån en explorativ och deskriptiv ansats i form av en litteraturstudie, användes en induktiv innehållsanalys i studiet av sex vetenskapliga texter.Resultatet visade sammantaget på att PBS främst tycks ha en negativ inverkan, med en ökad sårbarhet för stress och psykisk ohälsa samt en högre konfliktgrad i nära relationer. PBS benämns som beständig och torde kunna påverka i åldrandet. Uppväxtmiljö och socioekonomisk bakgrund kan inverka i utvecklandet av PBS och vidare forskning föreslogs.

Studien handlar om processen som leder ut ur hemlöshet, och jämför personer med en psykisk funktionsnedsättning och personer utan. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med nio personer som har lämnat hemlöshet och missbruk. Fokus för studien och intervjuerna har varit individens upplevelse av processen som leder ut ur hemlöshet. Fem av intervjupersonerna hade en psykisk funktionsnedsättning och fyra av intervjupersonerna hade ingen diagnos. Vi har använt oss av Helen Ebaughs (1988) exitteori för att tolka och tematisera resultatet. I analysen har vi utvecklat teorin utifrån resultatet, då teorin inte beskriver individer som lämnar rollen som hemlös. Processen som leder ut ur hemlöshet har sett olika ut för intervjupersonerna i studien men det har funnits gemensamma inslag. Processen har tagit tid, vilket har varit viktigt för individen för att lyckas etablera sig i den nya rollen. För intervjupersonerna har det varit centralt att tillfriskna från missbruk för att ta sig igenom processen som leder ut ur hemlöshet. I början av processen var det viktigt att få lugn och ro omkring sig och senare i processen att finna en meningsfull sysselsättning samt en ny umgängeskrets för att kunna etablera sig och känna trygghet i den nya rollen. För många har självhjälpsgrupper eller ideella föreningar varit en plattform för dessa aspekter. Många har uppgett att det varit svårt att bryta med tidigare bekanta som fortfarande var kvar i missbruk. En annan svårighet som har beskrivits var misstroende från myndigheters sida. Processen som leder ut ur hemlöshet har varit likartad för personer med eller utan en psykisk funktionsnedsättning. Skillnaden har bestått i den sista fasen, att bygga nytt, då det har varit viktigt för personer med en psykisk funktionsnedsättning att få förståelse och kunskap om samt professionell hjälp med sin funktionsnedsättning.

Fetma och psykisk ohälsa är två utbredda folkhälsoproblem som förutom att orsaka stor samsjuklighet, även ger stora ekonomiska förluster för samhällena. Den här systematiska litteraturstudien gjordes i syftet att undersöka eventuell förekomst av sambandet mellan fetma och psykisk ohälsa. I denna studie avses psykisk ohälsa som ångest, låg sinnesstämning och depression. Pub Med och Lib Hub användes för datainsamling. Vid urval av artiklarna var en av de huvudsakliga etiska principerna att artiklarna måste blivit granskade. Efter urval analyserades och jämfördes den insamlade data. Det resultat som framkom var inte helt entydigt, det står klart att samband finns men de är av olika karaktär. Ett starkare samband har hittats hos kvinnor, lågutbildade och personer med fetma (BMI på >35), det finns även skillnader inom olika etniciteter. Vidare forskning föreslås vara av mer världsomfattande och långsiktig karaktär, med entydig mätmetod, för att göra resultatet mer generaliserbart och användbart vid interventioner i en rad av kontexter. / Obesity and mental illness are two global public health problems which causes not only comorbidity but also huge economic losses for societies. This systematic review was carried out with the purpose to investigate the occurrence of the association between obesity and mental illness. In this study mental illness includes anxiety, low mood and depression. Databases that were used were Lib Hub and PubMed. Ethical criteria were met and the used articles had been peer reviewed. Collected data were then analyzed and compared. The results showed that there is an association between obesity and mental illness, although there are some differences. A stronger association is found in women, in the lower educated, in people with more severe obesity and for some ethnic groups. Further research proposed to be more global and made with the same measurement techniques, to make sure that the results are generalizable and usable in different contexts.