Uppsatsens syfte var att få kunskap och förståelse för vilka attityder högskolestudenter kan ha till psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder. De forskningsfrågor som besvarades var: Hur resonerar studenter om psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder? Hur i det vardagliga talet reproduceras studenternas attityder till psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder? För att besvara forskningsfrågorna genomfördes samtal i fokusgrupper med högskolestudenter från olika utbildningsprogram. Resultatet visade att studenterna hade ambivalenta attityder och att attityderna var situationsbundna. Studenterna associerade psykisk sjukdom som något negativt vilket de relaterade till medias påverkan. Deltagarna ansåg vissa psykiska diagnoser vara könsbundna, exempelvis betraktades depression som en kvinnlig sjukdom medan ADHD sågs som en manlig sjukdom. Studenterna ansåg även vissa diagnoser vara förknippade med ålder. / The purpose of this study was to increase our knowledge and understanding of students’ attitudes to mental illness and mental disability. The questions of this issue were: What do students think of mental illness and mental disability? How are students´ attitudes reflected in their daily communication? To respond the questions we accomplished two focus groups with college students from different programs. The result showed that students had ambivalent attitudes to mental illness and to mental disability, while the attitudes were factual. The students associated mental illness as something negative which was influenced of media. The group members put mental diagnosis in relation to gender. For example was depression associated as a female disease while ADHD was associated as a male disease. The students related mental diagnosis to age.

Det är sjuksköterskors ansvar att bemöta patienter med respekt, bevara deras autonomi samt att skapa förutsättningar för interaktioner mellan sjuksköterskorna och patienter. Det är också de krav patienterna har på sjuksköterskor. Statliga utredningar visar att dåligt bemötande av patienter är ett problem. Patienter med psykisk ohälsa är en utsatt grupp och det är därför viktigt att sjuksköterskor bemöter dessa patienter på ett bra sätt. Brister i bemötandet kan leda till ett vårdlidande hos patienterna. Vårdlidande innebär ett onödigt lidande orsakat av bristande omvårdnad. Syftet med denna studie är att beskriva de aspekter som kan påverka sjuksköterskors bemötande av patienter med psykisk ohälsa negativt. Studien är en litteraturstudie gjord som en beskrivande metasyntes där kvalitativa studier analyserats. Den belyser påverkande aspekter på sjuksköterskors bemötande av patienter med psykisk ohälsa. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever rädsla, ilska och obehag i mötet med patienter med psykisk ohälsa, vilket påverkar synen på den egna professionella rollen. Detta leder till en negativ spiral där bristande tilltro till yrkesförmågan skapar mer rädsla och uppgivenhet. Brist på kompetens, dåligt stöd från ledning och stress påverkar förmågan att hantera svåra omvårdnadssituationer. Sjusköterskor försöker därför undvika möten med patienter med psykisk ohälsa. / It’s nurses´ responsibility to treat patients with respect, preserve their autonomy and to make possible interactions between nurses and patients. That is also the patients´ demands on nurses. A governmental investigation shows that bad treatment of patients is a problem. Patients with mental illness are an exposed group and that is why it’s important for nurses to treat these patients well. Bad treatment could cause patients to suffer needlessly because of insufficient care. The aim of this study is to analyse and illustrate the aspects that may influence the nurses´ treatments of patients with mental illness in a negative way. The study is a literature review made as a describing metasynthesis, in which qualitative studies is described to illustrate influencing aspects on nurses´ treatments of patients with mental illness. The result shows that nurses experience fear, anger and discomfort when meeting patients with mental illness. It influences their view of their professional role. This leads to a negative spiral where lack of faith in work ability creates more fear and hopelessness. Lack of competence, not enough support from management and stress affects their ability to handle difficult caring situations. Nurses therefore try to avoid encounters with patients with mental illness.

No description available.

Suicid har minskat i Sverige de senaste decennierna men ändå är suicid den vanligaste dödsorsaken bland män i åldersgruppen 15-44 år och bland kvinnor i samma åldersgrupp är det den näst vanligaste dödsorsaken. ...

Syftet med studien var att undersöka och beskriva attityder till psykisk ohälsa hos psykiatripersonal, samt att undersöka skillnader i attityd inom bakgrundsfaktorerna kön, ålder och utbildningsnivå. Studien har tagit del utav forskningsprojektet Psykisk ohälsa. En deskriptiv och komparativ design med kvantitativ ansats användes. Data insamlades från 216 returnerade enkäter från vårdpersonal inom psykiatrin. Frågeformuläret Nya CAMI-S med 29 påståenden användes. Analyserna utfördes med statistikprogrammet SPSS för att beskriva frekvenser och att för att se skillnader användes chi 2-test. Resultatet visade att vårdpersonalen inom psykiatrin överlag har en positiv attityd till psykisk ohälsa. Mest negativ attityd fick påståendet om de som varit patient inom psykiatrin var en pålitlig barnvakt. Signifikanta skillnader sågs mellan åldersgrupperna, där äldre hade mer positiv attityd. Mellan könen sågs signifikanta skillnader i påståendet om att psykisk sjukdom är som vilken annan sjukdom som helst där män hade mer negativ attityd. Inga signifikanta skillnader sågs mellan utbildningsnivåerna. Slutligen visade studien övervägande positiva attityder hos vårdpersonalen, dock framkom negativa attityder inom vissa områden. Vidare forskning och utbildning inom området kan leda till mer positiva attityder i framtiden. / The aim of this study was to investigate and describe attitudes towards mental illness among mental health workers and to investigate differences in attitudes within the background factors of gender, age and educational level. This study is a part of the project ‘Psykisk ohälsa’. A descriptive and comparative design with quantitative approach was used. Data were collected from 216 returned surveys. The questionnaire ‘New CAMI-S’ with 29 items were used. Data were analyzed with SPSS to describe the frequency and chi 2-test was used to measuring the differences. The results showed that the mental health workers in general had a positive attitude towards mental illness. Most negative attitudes were seen in the item about most persons who were once patients in a mental hospital can be trusted as babysitters. Three significant differences were seen between ages. The older group had more positive attitudes towards mental illness. One significant item was found between gender, men had more negative attitudes. No significance was found between education levels. The conclusions showed that most of the staff had positive attitudes, however, negative attitudes were found in some areas. Further research and education in this topic could lead into more positive attitudes in the future.

Thesis (Ph. D.)--University of Chicago, School of Social Service Administration, 2001. / Includes bibliographical references. Also available on the Internet.

Bakgrund: Asylsökande löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa än den generella befolkningen, på grund av traumatiska händelser och förlusten av kultur och stöd. Sjukvårdspersonal behöver kunskap om asylsökandes specifika vårdbehov för sin psykiska hälsa och inneha en kulturell kompetens för att kunna ge en personcentrerad vård. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur distriktssköterskor skattade sin egen förmåga att identifiera, bedöma och hantera psykisk ohälsa hos asylsökande. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med enkät som datainsamlingsmetod har utförts. Enkäten besvarades av 53 distriktssköterskor. Deskriptiv statistik har använts för att analysera data. Resultat: Det visade sig att flertalet av distriktssköterskorna (55,8 %) i ganska hög grad ansåg sig kunna identifiera psykisk ohälsa hos asylsökande. Däremot ansåg 53 procent av distriktssköterskorna att de i låg grad kunde tillgodose de asylsökandes psykiska och sociala omvårdnadsbehov. Distriktssköterskorna i studien skattade sin egen kulturella kompetens som bristfällig. Slutsats: Distriktssköterskorna anser sig behöva mer kunskap om asylsökandes rättigheter till vård för att kunna ge dem den vård de är berättigade till för sin psykiska ohälsa. Distriktssköterskors kulturella kompetens behöver förstärkas genom möjligheter till utbildning. / Background: Asylum seekers are more likely to suffer from mental illness than the general population, due to their experiences of traumatic events and the loss of culture and support. Healthcare professionals need to have knowledge about asylum seekers specific health care needs of their mental health and possess a cultural competence in order to provide a person centered care. Aim: The study's aim was to investigate how primary care nurses rated their own ability to identify, assess and manage the mental health of asylum seekers. Method: A quantitative cross-sectional study with questionnaires as data collection method has been carried out. The questionnaire was answered by 53 primary care nurses. Descriptive statistics were used to analyze the data. Result: The result showed that most of the of primary care nurses (55,8 %) in fairly high degree felt able to identify mental illness among asylum seekers. In contrast 53 percent of the primary care nurses considered that they in low extent were able to meet asylum seekers care needs. The primary care nurses in the study hade a lack of cultural competence. Conclusion: Primary care nurses consider themselves to need more knowledge about the asylum seekers´ right in health care, in order to give them the care they are entitled to for their mental illness. The cultural competence of primary care nurses need to be improved, by giving them access to education.

Ångest och depression spås om fem år tillhöra några av världens största folksjukdomar (World Health Organization, 2001). Stigmatisering av psykiska besvär hos individer innebär att många med psykisk ohälsa exkluderas från arbetsmarknaden (Socialdepartementet, 2012). Att individer med psykisk ohälsa arbetar innebär dock vinster på individ-, organisations-, och samhällsnivå (CEPI, 2012). Syftet med studien är därmed att undersöka hur arbetsmiljön för anställda med ångest- och depressionssyndrom har anpassats utifrån den anställdes förutsättningar. Studiens fokus är att belysa vilka faktorer som påverkade att anpassningarna genomfördes. Antonovskys (2005) teori KASAM med begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet redogör för sambandet om vad som påverkar hur arbetsmiljön har anpassats. En kvalitativ metod har använts där sex anställda med ångest- och depressionssyndrom har intervjuats. Resultatet visar att den anställde själv har ett ansvar att berätta om sina behov för att anpassningarna ska genomföras. Arbetsgivaren har också ett väsentligt inflytande när det gäller genomförandet av anpassningar på arbetsplatsen. Ett öppet arbetsklimat är betydande för att våga berätta för sin arbetsgivare att anpassningar behövs. En slutsats är att möjligheten till påverkan och inflytande för den anställde är viktigt för att anpassningar ska ske. / In five years, anxiety and depression is predicted to become two of the most prevalent illnesses in the world (WHO, 2001). The perceived stigma of individuals suffering from mental illness excludes many of them from joining the work force (Boardman et al., 2003). However, having individuals who suffer from mental illness in employment brings benefits on both an individual, organisational and community level (CEPI, 2012). The purpose of this study is therefore to examine how the work environment for people with anxiety or depressive disorders has been adapted based on individual conditions. Antonovsky’s (2005) SOC theory describes the concepts of comprehensibility, manageability and meaningfulness, and how they together have influenced the work environment to adapt. A qualitative approach was used where six employees with anxiety or depressive disorders were interviewed. The results show that the employee has a responsibility to express the need for support, and that the employer’s influence also has a vital part when implementing the adjustments to the work environment. The employee has to find the courage to approach the employer regarding the adjustments needed, thus an open work environment is essential. In conclusion, the study shows that the employee’s ability to make an impact and exert influence on their working environment is important.

The aim with this study is to examine and analyze how the employees at two residential care homes for unaccompanied refugee children work with the children during their pending decision for asylum in Sweden. The purpose is to gain insight into the employees’ daily work with the target audience and how they handle decisions with the children. The method to collect data is to carry 6 interviews with the employees at the residential care home. The interviews were semi-structured with purpose of letting the interviewee lead the content of the interview. The results of the interviews show that the employees have very varied types of duties within their profession. The employees must also maintain many different roles, for example family, teacher and friend. The employees do often have to face very difficult situations with the children during their wait for a residence permit decision. The result was analyzed with theories as Integration Theory and Coping theory. The conclusions of this study are that the employees at the residential care homes for refugee children have very multifaceted work tasks with a very important target group. The increased amount of unaccompanied refugee children and adolescents escaping to Sweden has led to a situation that the Swedish society haven’t had time to adjust to. Clarifying how the employees work and treat the unaccompanied children can contribute to spreading this knowledge to other community stakeholders.

Background: Mental health issues are a growing global problem and there is a big gap between the need for mental health care and the financial resources allocated to this health care sector. Nurses work closely to patients and play an important role in alleviating suffering and in the recovery of the patient. Highlighting the nurses’ role and experiences of working with persons with mental health problems can give information of how to address the different challenges they meet.  Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of caring for persons with mental health problems in a psychiatric care setting in the Kurdistan region of Iraq. Method: Seven semi-structured interviews were conducted with a total of eight nurses working at two psychiatric hospitals. Qualitative content analysis was used to analyze the data. Findings: Four main themes were found: Between possibilities and challenges, Holistic view, Striving for equality and Caring relations. Nurses in psychiatric settings in Kurdistan region of Iraq face different challenges related to organization, prejudice and inequality. They have a lot of knowledge about nursing and aim to meet patients and families with a person-centered approach. Conclusion: The findings show that nurses need the work environment to be open to nurses’ thoughts and concerns. Management should involve nurses in the development of the hospital, encourage collaboration and provide on the job training. This would increase the job satisfaction and contribute to a person-centered atmosphere.