Problemformulering och syfte: Tidningar har i många år genomgått nedskärningar av både personal och resurser på grund av ekonomiska anledningar som grundar sig i medieutvecklingen. Genom att titta på lokaltidningen Ttela som fall ville vi se om deras nyhetsbilder påverkats av detta och om de förändrats generellt över tid. Metod och material: Undersökningen är gjord genom en kvantitativ innehållsanalys av tidningen Ttelas lokala nyhetssidor i första delen av tidningen. Tre intervjuer ingick i undersökning i form av respondentintervjuer, de intervjuade är forskaren Maria Nilsson och två bildansvariga på Ttela. Urvalet av tidning var strategiskt då vi ville undersöka en specifik typ av tidning. Det empiriska materialet är insamlat under april 2007 och april 2014. Materialet från 2007 fanns på mikrofilm och materialet från 2014 fanns att hämta i Ttelas e- tidning. Totalt analyserades 717 nyhetsbilder. Huvudresultat: Nyhetsbilderna i tidningen Ttela har minskat med 38% mellan 2007 och 2014. De typer av nyhetsbilder som är populärast i tidningen är porträtt, genrebild och händelse. Bildernas innehåll under 2007 och 2014 består främst av porträtt. Mycket små förändringar har skett inom Ttelas bildjournalistik gällande deras nyhetsbilder, gällande nyhetsbildernas storlek och upphovsmän har det inte skett några stora förändringar. Den största förändringen var att antalet bilder minskat.

Problem: Enligt statistik förlorar turistmässor i antalet utställare och besökare, de blir överlag mindre varje år. Vi började med att se detta problem hos TUR-mässan i Göteborg och genom denna studie valde vi att jämföra med andra liknande turistmässor för att se om detta var ett problem som idag präglade Skandinaviska mässor. Eftersom mässor bidrar till turism på den platsen den genomförs och turistmässor bidrar till ökad turism överlag blir detta ett mer omfattande problem än enbart för arrangörerna bakom mässan. Det grundläggande problemet i denna studie är att se om minskade siffror tyder på att mässor är ett utdöende koncept, så kallad mässdöd. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad tidigare utställare på TUR-mässan anser om en nedåtgående trend hos mässan. Det är även att kartlägga hur turistmässorna själva arbetar med att utveckla sin mässa och hur de ser på de sjunkande siffrorna. Metod: För att svara på studiens frågeställningar har dels en enkätundersökning genomförts men även intervjuer av olika slag samt insamling av sekundärdata. Studiens forskningsstrategi bygger på en fallstudie samt en metodologisk triangulering. För att analysera har kategorisering valts som metod. Slutsats: Det går att konstatera att de tidigare utställare på TUR märkbart ser denna minskning som siffrorna tyder på. Mässorna själva anser dock inte att detta är en negativ utveckling utan ser istället ljust på framtiden och betonar att kvalitet går framför kvantitet. Vi anser dock att siffrorna bör ses som en varningssignal med tanke på utgången för den nedlagda mässan Reiseliv.

No description available.

No description available.

Demenssjukdomar går inte att bota, men med stöd och olika insatser kan gynnsammare förutsättningar skapas för att kunna klara av vardagen, höja livskvaliteten för personen i fråga samt närstående. I vårt samhälle blir demenssjukdomar allt vanligare med den enkla anledningen till ökad livslängd. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka på vilka sätt agitation och aggression vid en demens sjukdom kan minskas. Med utgångspunkt i systematiskt tillvägagångssätt utifrån Goodmans (1993) sju steg utfördes en litteraturstudie. Tio utvalda vetenskapliga artiklar valdes utifrån sökningar i databaserna PubMed, Cinahl samt PsychInfo, där artiklar både utgick ifrån kvalitativa samt kvantitativa studier. Resultatet som sammanslogs utifrån de utvalda artiklarna resulterade i fyra kategorier: Beröring – massage, utbildning – kunskap, positiva och negativa attityder hos vårdpersonalen samt interaktion - samspel mellan vårdare och demenssjuk person. Fler studier och mer utbildning kring agitation samt aggressivitet är önskvärt, för att öka kunskapen, förståelse hos vårdpersonalen och förbättra vårdkvalitet inom demensvård. / Today there is no curative treatment for Dementia disease, with the support of different interventions more favorable conditions can be created to improve the daily life and increase the quality of life for patients and their kindred.In our society the incidence of dementia disease is rising more and more due to the fact that the lifespan of humanity is increasing. The purpose of this literature review was to investigate in what way agitation and aggression at a dementia disease can be decreased. Based on a systematic approach who worked on the basis of Goodmans (1993) seven step from a literature review was carried out.Ten Scientific articles was selected from literature search in the databases PubMed, Cinahl and PsychInfo, both articles were based from qualitative and quantitative studies. The final result was unitized from the selected articles and came out in four categories: Physical touch, massage, education and knowledge, positive and negative attitudes among the staff and interaction between staff and the dementia patients. Several more studies and more education about agitation and aggression is desirable to increase knowledge, understanding and to improve quality of care within the care of dementia.

Uppsatsens syfte har varit att utreda hur 3 kap. 3 § Ärvdabalken bör tillämpas. En efterlevandemake får inte genom gåva eller jämförlig handling utan tillbörlig hänsyn orsaka en väsentligminskning av den andel som kommer utgöra efterarv – om så har skett ska vederlag utgå tillefterarvingarna. Genom tillämpning av rättsdogmatisk metod har det framkommit det att enjämförlig handling exempelvis kan vara att sälja något till ett underpris, men att det finns fåexempel på jämförliga handlingar att hitta i rättskällorna. En handling har skett utan tillbörlighänsyn när en efterlevande make inte beaktat efterarvingarnas intresse fastän denne borde hagjort det. Av rättspraxis framkommer det att en väsentlig minskning i vart fall ska vara minst enfjärdedel av den andel som utgör efterarv. Om vederlag inte kan utgå till efterarvingarna kanåterbäring av gåvan eventuellt aktualiseras, men här finns en preskriptionstid som skulle kunnaförlängas för att stärka skyddet för efterarvingarna. Även ett stärkt skydd för testamentstagaresom efterarvingar har diskuterats i uppsatsen.

<p>Observations of feeding behaviour of common guillemots, <em>Uria aalge</em>, in June 2002 at the island Stora Karlsö in the Baltic Sea proper, and measurements of morphology and energy density in the prey fish sprat, <em>Sprattus sprattus</em>, showed that fish delivered to chicks at present are shorter and weigh less than in the 1970s. Long lasting attending periods and a feeding rate of 4.6 feeds per day indicate that parents are feeding their chicks at a maximum rate. Because of a decline in the energy density in sprat (22.4 kJg^-1 dry weight) the daily energy intake of common guillemot chicks have declined noticeably. This could probably explain the observed decrease in fledging body weight of chicks through the 1990s. Baltic common guillemots do not seem to be able to select more energy-dense prey sizes or to switch to other prey species.</p>

Observations of feeding behaviour of common guillemots, Uria aalge, in June 2002 at the island Stora Karlsö in the Baltic Sea proper, and measurements of morphology and energy density in the prey fish sprat, Sprattus sprattus, showed that fish delivered to chicks at present are shorter and weigh less than in the 1970s. Long lasting attending periods and a feeding rate of 4.6 feeds per day indicate that parents are feeding their chicks at a maximum rate. Because of a decline in the energy density in sprat (22.4 kJg-1 dry weight) the daily energy intake of common guillemot chicks have declined noticeably. This could probably explain the observed decrease in fledging body weight of chicks through the 1990s. Baltic common guillemots do not seem to be able to select more energy-dense prey sizes or to switch to other prey species.

Jordens klimat håller på att förändras i takt med att den globala temperaturen ökar som en följd av de stora mängder växthusgaser som har släppts ut, och fortfarande släpps ut, av mänskligheten. Dessa klimatförändringar får stora konsekvenser för mänskligt liv, bland annat i form av både ökade och minskade regnmängder, havsnivåhöjningar samt fler och mer intensiva värmeböljor och andra extremväder. Fysisk planering förs ofta fram som en viktig del i arbetet med både klimatanpassning och minskning av växthusgasutsläpp, men de två aspekterna hanteras ofta som en dikotomi inom den fysiska planeringen, något som kan anses vara olämpligt med tanke på vikten av de båda för att hantera klimatförändringarna. Uppsatsen syftar till att undersöka hur svenska kommuner arbetar med klimatanpassning och minskning av växthusgasutsläpp genom fysisk planering på strategisk nivå. I uppsatsen genomförs en komparativ flerfallsstudie där det undersökta materialet består av fyra kommunala översiktsplaner. Kvalitativ innehållsanalys har använts för att identifiera de mål, strategier och åtgärder som framgår i översiktsplanerna. Resultatet av innehållsanalysen har sedan analyserats utifrån forskningsfrågorna, kunskapsöversikten och klimatresiliens som teori. Utifrån denna komparativa flerfallsstudie dras slutsatsen att det kommunala arbetet med klimatanpassning och minskning av växthusgasutsläpp genom fysisk planering på strategisk nivå varierar och att det finns både skillnader och likheter mellan de undersökta kommunerna. Studien visar också att samtliga undersökta kommunerna arbetar med både klimatanpassning och utsläppsminskning genom olika typer av mål och strategier, samtidigt är det endast ett fåtal åtgärder som redovisas.

Structure borne sound can travel multiple paths from one office to another and choosing to sound insulate a specific building element can be difficult since all the building elements are connected together and form a coupled system. The current approach by engineers when investigating transmission paths between spaces in a building is using a computer model and assuming that the junctions are firmly clamped or free. Standardized measuring methods includes a large amount of measuring points on each side of a junction and excitation over large areas. This study intends to investigate if it is possible to gain valuable information with a small amount of measuring points in a field measurement by comparing the data with an analytical model and a finite element model. The field measurement consisted of excitation from an impulse hammer from two excitation points and three accelerometers placed on each side of the junctions and on both sides of the separating wall. The measurement took place in a office building, with no information about the structure other than length, width and thickness of the elements.The reduction over the junctions varied with frequency and no general conclusion could be made about the transmission paths. The results showed high vibration reduction over the junction in low frequencies which then decreased in higher frequencies. Measurement results in low frequencies coincided with the analytical model, that vibration reduction is high over a junction for lighter separating walls in low frequencies and decrease quickly as frequency increases. Different results over each junction was obtained depending on excitation point, which indicates that there is flanking transmission along with the fact that it is a complex coupled system. / Strukturburet ljud kan färdas flera olika vägar från ett kontor till ett annat och att ljudisolera en specifik vägg kan vara svårt då alla byggnadselement är ihopkopplade och skapar ett kopplat system. Den nuvarande metoden ingenjörer använder för att undersöka transmissionsvägar mellan rum är att skapa modeller i datorprogram där antaganden att byggnadselementen är fast inspända eller fritt upplagda är gjorda. Standardiserade mätmetoder använder sig av en stor mängd mätpunkter på båda sidor om knutpunkterna och excitationer över stora ytor. Den här studien avser att undersöka möjligheten att erhålla värdefull information med ett fåtal mätpunkter i en fältmätning genom att jämföra den samlade mätdatan med en analytisk modell och en FEM modell. Fältmätningen består av excitation med en impulshammare i två excitationspunkter och tre accelerometrar på vardera sida om knutpunkterna och båda sidor om skiljeväggen. Mätningen utfördes i en kontorsbyggnad, utan någon information om strukturen förutom längd, bredd och tjocklek på byggnadselementen.Reduktionen över knutpunkterna varierade i frekvens och inga generella slutsatser kunde göras angående transmissionsvägar. Resultaten visade hög reduktion i vibrationsskillnad över knutpunkterna i låga frekvenser vilket minskade med ökad frekvens. Mätningsresultaten stämde överens med den analytiska modellen i låga frekvenser, med avseende på att reduktionen över knutpunkter med lätt skiljevägg är hög i låga frekvenser och avtar med ökad frekvens. Resultaten över knutpunkterna var beroende på val av excitationspunkt vilket indikerar att mätresultaten innehåller flankerande transmissioner och att det är ett komplext kopplat system.