Elavbrott är ett vanligt problem för många energibolag i Sverige. Gävle Energi vill undersöka om ett geografiskt informationssystem (GIS) kan användas för att få en lösning på detta problem och för att underlätta framtida planeringar och investeringar på elnätet. I denna undersökning används en forskningsmetod som bygger på multikriterieanalys (MKA) för att kunna visuellt lokalisera vilka elledningar i elnätet som skulle behöva bytas ut eller rustas upp. Elnätet som ska undersökas sträcker sig över hela Gävleborgs län. I resultatet så visas kriterierna som grundlager med dess funktioner och därefter ingår kriterierna i en MKA.

Classic AUTOSAR provides a standardized architecture and guidelines for automotive development. However, it does not include specifications for securing Ethernet communication. The IEEE 802.1AE standard specifies a security standard called Media Access Control Security (MACsec) to protect Ethernet communication. MACsec protected communication requires key agreement between the network peers. IEEE has also standardized this as MACsec Key Agreement (MKA) protocol specified in the 802.1X-2020 standard. This thesis determines the feasibility of incorporating the MKA protocol and MACsec standard in Classic AUTOSAR. For this purpose, we designed and implemented a proof of concept (PoC), having an evaluation board running Classic AUTOSAR communicating via Ethernet with a virtual machine. Classic AUTOSAR has a layered architecture. The PoC developed in this thesis introduces a services module in its basic software layer, which performs MKA protocol and provides MACsec protection. It interacts with the Ethernet interface in the hardware abstraction layer and with the cryptographic service manager (CSM) in the services layer. Furthermore, this thesis evaluates the results to determine that the PoC meets the security requirements and does not violate the Classic AUTOSAR specifications. Based on the design and implementation of this proof of concept, we conclude that it is feasible to incorporate the MKA protocol and MACsec standard in Classic AUTOSAR. This work also mentions the limitations of the PoC and future work required to achieve the goal of having MKA protocol and MACsec standard as a part of Classic AUTOSAR specification. / Classic AUTOSAR tillhandahåller en standardiserad arkitektur och riktlinjer för fordonsutveckling. Den innehåller dock inga specifikationer för att säkra Ethernet-kommunikation. IEEE 802.1AE-standarden specificerar en säkerhetsstandard som kallas Media Access Control Security (MACsec) för att skydda Ethernet-kommunikation. MACsec-skyddad kommunikation kräver nyckelöverenskommelser mellan nätverkskollegorna. IEEE har också standardiserat detta som MACsec Key Agreement (MKA)-protokoll specificerat i 802.1X-2020-standarden. Denna avhandling bestämmer möjligheten att införliva MKA-protokollet och MACsec-standarden i Classic AUTOSAR. För detta ändamål designade och implementerade vi ett proof of concept (PoC), med ett utvärderingskort som kör Classic AUTOSAR som kommunicerar via Ethernet med en virtuell maskin. Classic AUTOSAR har en skiktad arkitektur. PoC som utvecklats i denna avhandling introducerar en tjänstemodul i sitt grundläggande mjukvarulager, som utför MKA-protokoll och ger MACsec-skydd. Den interagerar med Ethernet-gränssnittet i hårdvaruabstraktionslagret och med den kryptografiska tjänstehanteraren (CSM) i tjänsteskiktet. Dessutom utvärderar denna avhandling resultaten för att fastställa att PoC uppfyller säkerhetskraven och inte bryter mot Classic AUTOSAR-specifikationerna. Baserat på designen och implementeringen av detta proof of concept drar vi slutsatsen att det är möjligt att införliva MKA-protokollet och MACsec-standarden i Classic AUTOSAR. Detta arbete nämner också begränsningarna för PoC och framtida arbete som krävs för att uppnå målet att ha MKA-protokoll och MACsec-standard som en del av Classic AUTOSAR-specifikationen.

Floods are natural disasters that often have significant socio-economic consequences. Urban areas with uncontrolled urban development, rapid population growth, an unregulated municipal system and an unplanned change in land use belong to the very sensitive areas where floods cause devastating economic and social losses. This study aims to present a reliable GIS multi-criteria methodology for risk zone mapping of flood-prone areas in urban areas. This study also intends to study and investigate the relationship between criteria and field of study. This was carried out with a literature study to investigate and determine the criteria to be used. In this study, the focus is on fluvial flooding. The study area is the centre of Karlstad (17.5 km²) in Värmland County. The study area is interesting because the municipality of Karlstad is trying to increase the number of inhabitants in the city and invest manyresources to build attractive areas close to water, even though those areas were affected by flooding from 2000 to 2001. All data processing was performed in ArcGIS Pro 3.1.0 and FME 2022.2.2 software. All hydrological analyses such as flow direction, accumulation and DEM sinks were performed in System for Automated Geoscientific Analyses (SAGA) 8.0.1 software.  The criteria used in this study are land use, DEM, slope, curvature, flow accumulation and distance from water. The result was then validated with MSB's flood model, previous studies and reports, on the Vänern flood 2000/2001 and insurance claims, because there are no previous flood risk maps in the study area to directly validate the maps generated in this study. In addition, 3D models were generated to facilitate visualization and simulation of the event. The proposed method is based on a combined application of geographic information systems (GIS) and multi-criteria analysis (MKA). AHP was used as a weighting method with the help of five experts from Karlstad University. Flood risk maps were constructed and classified into five classes with flood potential from very low to very high. Respectively 0.5 % (very low), 10 % (low), 28.9 % (moderate), 43 % (high), and 17.6 % (very high). The result of this study shows that 60.6 % of the area is associated with areas of high to very high flood risk. This study is a valuable practical tool for flood risk analysis. / Översvämningar är naturkatastrofer som ofta har betydande socioekonomiska konsekvenser. Stadsområden med okontrollerad stadsutveckling, snabb befolkningstillväxt, ett oreglerat kommunsystem och en oplanerad förändring av markanvändningen tillhör de mycket känsliga områden där översvämningar orsakar förödande ekonomiska och sociala förluster. Denna studie syftar till att presentera en tillförlitlig GIS-multikriteriemetodik för kartläggning av riskzoner av översvämningsbenägna områden i stadsområden.Denna studie ämnar också studera och undersöka sambandet mellan kriterier och studieområde. Detta genomfördes med en litteraturstudie för att undersöka och bestämma de kriterier som ska användas. I denna studie ligger fokus på fluviala översvämningar. Studieområdet är Karlstads centrum (17,5 km²) i Värmlands län. Studieområdet är intressant eftersom Karlstads kommun försöker öka invånarantalet i staden och satsar mycket resurser för att bebygga attraktiva vattennära områden, även om området drabbades av översvämning år 2000 till 2001. All databearbetning utfördes i programvara ArcGIS Pro 3.1.0 och FME 2022.2.2. Alla hydrologiska rasteranalyser såsom flödesriktning, -ackumulering och DEM-gropar utfördes i programvaran System for Automated Geoscientific Analyses (SAGA) 8.0.1. Kriterierna som används i denna studie är: markanvändning, DEM, lutning, krökning, flödesackumulering och avstånd från vatten. Resultatet validerades sedan med MSB:s översvämningsmodell, tidigare studier och rapporter, om Vänern översvämningen 2000/2001 och försäkringsskador därför att det inte finns några tidigare översvämningsriskkartor i studieområdet för att direkt validera de i denna studie genererade kartorna. Därutöver genererades 3D-modeller för att underlätta visualisering och simulering av händelsen. Den föreslagna metoden är baserad på en kombinerad tillämpning av geografiska informationssystem (GIS) och multikriterieanalys (MKA). AHP användes som viktningsmetod med hjälp av fem experter från Karlstads universitet. Översvämningsriskkartor konstruerades och klassificerades i fem klasser med översvämningspotential från mycket låg till mycket hög. Respektive 0,5 % (väldigt låg), 10 % (låg), 28,9 % (måttlig), 43 % (hög), och 17,6 % (väldigt hög). Resultatet av denna studie visar att 60,6 % av området är förknippade med områden med hög till väldigt hög översvämningsrisk. Denna studie är ett värdefullt praktiskt verktyg för analys av översvämningsrisker.

År 2010 fanns enligt Länsstyrelsen (2011) 80 000 platser som misstänktes vara förorenad och har uppskattats kosta 45 miljarder kronor att åtgärda och ta 40 år. Fastigheten Brynäs 19:7 i Gävle, där Cloetta och tidigare verksamheter har bedrivits, är förorenad med bland annat PAH, PCB, metaller och petroleumkolväten. Fastigheten ska bli ett bostadsområde men behöver först genomgå någon typ av saneringsåtgärd. För att välja den mest hållbara saneringstekniken är multikriterieanalys (MKA) ett bra verktyg. Inom MKA finns nu SCORE som är specifikt framtagen för förorenad mark, efterbehandling och beslutsfattande. Syftet med detta arbete är att ta fram åtgärdsförslag åt Gävle kommun för omhändertagandet av förorenad mark på Brynäsområdet 19:7. Målsättningen är att utreda för lämpliga efterbehandlingsmetoder och välja den bästa genom en utförd MKA. Under kapitlet Metod beskrivs hur studien kom till, tillvägagångssättet för litteraturundersökningen och MKA:n, samt viktiga val. Litteraturundersökningen består av information om Brynäs 19:7, bland annat om föroreningssituationen och en allmän områdesbeskrivning. Sedan följer en litteraturundersökning om de valda efterbehandlingsmetoderna; Biosan, Bioreaktor, Daramend, Jordtvätt, Termisk behandling och Vakuum extraktion. Biosan, Bioreaktor och Daramend är biologiska metoder och jordtvätt en fysikalisk metod. Efterbehandlingsmetoderna innehåller främst en processbeskrivning, typ av föroreningar den kan behandla och reningsgraden. Resultatet har sammanställts i ett antal stapeldiagram, varav samtliga presenteras ur ett hållbarhetsperspektiv där alla tre hållbarhetsdomäner har inkluderats. Det har framgått från resultatet att Vakuum extraktion är det mest hållbara alternativet. Diskussionen innefattar bland annat problemen kring fyllnadsmassorna på området, Off-site kriterier och resultatet. Slutsatsen är Vakuum extraktion är den mest hållbara av alternativen vid en sanering av fastigheten Brynäs 19:7 och det rekommenderas att metoden används, alternativt termisk behandling. Metoderna skulle även kunna kombineras för att minska deras svagheter och få en effektiv rening av de föroreningar som kräver sanering. De begränsningar som funnits har främst varit tidsbrist på grund av den omfattande multikriterieanalysen. Brist på information om Brynäs 19:7 och om de olika saneringsteknikerna har även till viss del varit en begränsande faktor. / In 2010, there was according to the County Administrative Board (2011) 80 000 sites suspected of being contaminated, and has been estimated to cost 45 billion to fix and take 40 years. The property Brynäs 19:7 in Gävle, where Cloetta and past operations have been conducted, is contaminated with mostly PAHs, PCBs, metals and petroleum hydrocarbons. The property will be a residential area but need to first undergo some type of remediation action. In order to choose the most sustainable remediation technology, a multi-criteria analysis (MCA) is a fitting tool to use. Within MCA is now SCORE, a specifically designed program for contaminated land, remediation and decision making. The purpose of this work is to develop and present proposals for actions to take to Gävle municipality, for disposal of contaminated soil at Brynäs 19:7. The goal is to determine the appropriate treatment methods and choose the best one by doing an MCA. In the methodology chapter it is described how the study came to be, the approach of the literature review, the MCA and important choices. The literature review consists of information on Brynäs 19: 7, including the pollution situation and a general description of the area. Then follows a literature review on the selected remediation methods; BioSan, Bioreactor, Daramend, Soil Washing, Thermal processing and Vacuum extraction. BioSan, Bioreactor and Daramend are biological methods, and soil washing a physical method. The remediation methods mainly contain a process description, type of pollution it can process and purification degree. The results have been compiled in a number of bar graphs, all of which are presented from a sustainability perspective, where all three sustainability domains have been included. The result shows that Vacuum extraction is the most viable option. The discussion includes the problems surrounding the filling material of the area, Off-site criteria and results. The conclusion is that the Vacuum extraction is the most sustainable of the alternatives to a clean-up of the property Brynäs 19: 7 and it is recommended that the method is used, alternatively Thermal processing. The methods could be combined to reduce their weaknesses and get an effective removal of the contaminants that require remediation. The limitations that existed have been mainly lack of time because of the extensive MCA. Lack of some information on Brynäs 19: 7 and about the various remediation techniques have to some extent been a limiting factor.

På grund av kalhuggning har förutsättningen förändrats förhålboende fåglar. Bohålsbristen går att åtgärda med placering av nya fågelholkar. Genom att använda GIS går det att strategiskt välja de bästa områdena att sätta ut nya fågelholkar. Med hjälp av crowdsourcing och mobiltelefoner går det kartlägga holkarna som kan användas som underlag för nyplacering eller som hjälp för analys som t.ex. arters spridning. Studien visar hur man kan erhålla ett system för multikriterieanalys i realtid online för mobiltelefoner som utnyttjar crowdsourcing och öppna standarder. PostGIS, Leaflet, Geoserver, PyWPS, GRASS GIS har använts för att uppfylla kraven på prototypen. Tidsåtgången av detta system utvärderades genom att mäta tiden för utförande av algoritmen och tiden för förfrågan till utritningen av resultatet. Resultatet visar att det är möjligt att utföra multikriterieanalyser på kort tid som är acceptabel för användare av smarta mobiltelefoner på fält och att det går att urskilja närliggande fågelholkar. Denna metod skulle kunna anpassas för liknande scenarion.

Sammanfattning Ett stort användningsområde för fosfor är som näringsämne i mineralgödsel, då fosfor är ett livsnödvändigt näringsämne för växter. Monokaliumfosfat av teknisk kvalitet (tMKP) är ett helt vattenlösligt mineralgödsel som innehåller näringsämnena kalium och fosfor. Ett annat mineralgödsel är monoammoniumfosfat av teknisk kvalitet (tMAP) som innehåller näringsämnena kväve och fosfor. Idag är Sverige inte självförsörjande på fosfor, som används i både tMAP och tMKP, utan är beroende av import från bland annat Marocko och Ryssland. I och med Rysslands invasion av Ukraina har fosfor blivit en svåråtkomlig och dyr produkt på dagens marknad, vilket har ökat intresset för att utvinna fosfor på andra sätt än genom gruvbrytning. Syftet med detta projekt var att ge företaget EasyMining en bredare kunskap kring tMKP genom att jämföra det med tMAP. EasyMining avser att börja producera tMKP i framtiden, idag har de utvecklat en process för att producera tMAP. Genom att utvärdera tMAP och tMKP syftade projektet på att ge förståelse för vilketdera som är mer fördelaktig för EasyMining att fokusera sin produktion på. Ett ytterligare syfte med projektet var att undersöka om det är mest fördelaktigt att utvinna fosfor från gruva eller från avloppsslam. Detta gjordes för att sätta projektet i en större kontext, då fosfor importeras till Sverige från flera länder som idag är politiskt ostabila. Frågeställningarna som undersöktes var; (1) vilket av tMAP och tMKP som är att föredra med avseende på koldioxidutsläpp, pris och tillstånd och (2) om antingen fosfor utvunnen från gruvbrytning eller fosfor återvunnen från avloppsslam är mest fördelaktig med avseende på koldioxidutsläpp och kadmiumhalt. Studien utfördes med en multikriterieanalys (MKA) som metod för att kunna bedöma och jämföra respektive gödselmedel. För de olika parametrarna (koldioxidutsläpp, pris, tillstånd och kadmiumhalt) framtogs poängsystem, där höga poäng innebar ett högt betyg. Data till jämförelsen togs fram med hjälp av en litteraturstudie. De resultat som erhölls för den första frågeställningen var att tMAP fick 22 poäng och tMKP fick 38 poäng. För frågeställning två blev resultatet att fosfor utvunnen ur gruva fick 20 poäng och fosfor återvunnen från avloppsslam sju poäng. Från de erhållna resultaten kunde slutsatsen dras att tMKP är mer fördelaktig än tMAP utifrån valda parametrar samt att fosfor utvunnen från gruva resulterar i lägre koldioxidutsläpp och kadmiumhalt jämfört med fosfor återvunnen från avloppsslam.

The transition to a sustainable future is one of the biggest, and most current challengestoday. It’s something that manifests, both political in terms of policies but also in theincreasing societal awereness regarding sustainability. The Paris agreement was adoptedin 2015 and aims to limit the global warming below 2 ◦C. Meanwhile large amounts of fossilfuels and raw materials are being consumed which furthers the issue. One way to limitits effect is to make use of the residual flows that’s being created. Unfortunally, it’s morecommon that theese residual flows are being released to the surroundings, often in the formof excess heat. One of the reasons for this originates in limited system boundaries whereactors solely focus on their own operation and do not explore the possibility of cooperationwith others actors. Previous research demonstrates that actors lack methods to evaluatepotential solutions with a systematical approach which leads to missed opportunities—especially for the utilization of underutilized resources—for energy efficiency. Thus thisMaster’s thesies aims to investigate the potential with excess energy and different waysactors can capitalize on it. Furthermore the study aims to present decision basis by applying a Multi-criteria analysis but also identify knowledge gaps connected to decisionmakingoverall and how the method can be used to reduce theese. This Master’s thesis was conducted through a case study at Siemens Energy in Finspång,Sweden, where a Multi-criteria analysis was applied on their intermittent energyflow ofelectricity stemming from gas turbine testing. A literature study was used to determinewhich potential solutions that would be included in the method while a interview studywith employees on the focal company gave rise to the indicators that were used to evaluatethe solutions. The result showed that four solutions, hydrogen production, district heatingproduction, battery park and Direct Air Capture all fulfilled the demands. The resultfurther indicated that all four solutions had their individual strengths and weaknessesconnected to the three sustainability aspects and therefore the best solution depends onwhich aspect is valued the most. From an economical standpoint, hydrogen roduction wasthe most attractive while Direct Air Capture and district heating production were mostfavourable in terms of ecological- and social profitability. Although battery park was notconsidered best in one particular area, the analysis highlighted the fact that it can facilitatea higher effectiveness from the other solutions if implemented. Therefore it is in this studyrecommended to investigate the possibility to implement a combination of these solutionsto maximize the benefit and whether it’s possible to do so in conjunction with other actors. It can be concluded that Multi-criteria analysis can be used to foster the utilization ofunderutilized resources by providing a systematical method for basis decision. To achievereal change though, it’s necessary that actors expand their system boundaries to includeresidual flows from other actors. Nevertheless, it must be underlined the importance thatevery actor strive individually to be the most sustainable they can be, only then can weachieve a sustainble future.

While a well-built index can measure a complex phenomenon and produce an easy-to-digest output, the construction of an index is vulnerable to errors. Already prominent in a wide range of fields, indices are increasingly leveraged in Customer Success (CS), with all major CS software now offering index construction features. This paper analyzes one such software, Gainsight Customer Success, to explore how it can be used to build an index in line with the constructor’s intentions. Concepts from multicriteria decision analysis (MCDA) illuminate possibilities and pitfalls in executing key steps of index construction in the software: value functions in exploring normalization; the distinction between “importance measures” and “trade-off ratios” in examining the meaning of the weights; the concept of compensability in guiding our aggregation analysis. Finally, the MCDA concept of value trees highlights both weighting and aggregation approaches. We find that the Gainsight user must possess some index construction expertise in order to control normalization, weighting, and aggregation, or even to understand how settings related to these steps affect the total score of an index built in the software. Importantly, neither the meaning of the weights as applied in the tool, nor the level of compensability allowed for in aggregation, are transparent to the user. In examining these questions of how construction choices affect the meaning of an index’s output, this analysis may be consulted for guidance by CS practitioners looking to build useful indices in any software.

Rädslan för att bli utsatt för ett brott och därmed bygga upp en otrygghetskänsla kan hämma människor att välja en specifik väg eller att vistas på speciella platser. Gävle kommun arbetar kontinuerligt för att skapa en trygg och säker miljö för invånarna där den upplevda tryggheten är lika viktig som den faktiska. Eftersom trygghet är något som påverkar alla i samhället applicerades denna studie på en GIS-baserad multikriterieanalys (MKA) på tryggaste vägvalet för gång- och cykeltrafikanter i Gävle kommun. Analysteknikerna analytisk hierarkisk process (AHP) och analytisk nätverksprocess (ANP) tillämpades för att utvärdera hur respektive teknik påverkade resultatet i en MKA. Målet med studien var att analysera skillnaderna mellan AHP och ANP samt hur de påverkar resultatet, identifiera hur kriterier och vikt styr trygghetsanalysen samt formulera förslag på andra appliceringsområden. För att erhålla lokal kännedom om samt rangordning av relevanta kriterier, ur trygghetsperspektiv vid samhällsplanering, utfördes intervjuer med en trafikplanerare, en landskapsarkitekt samt en översiktsplanerare vid Gävle kommun. Kartlagren som användes erhölls från Gävle kommun, Lantmäteriet samt Gävle Energi. Programvaror för databearbetning och analys var ArcGIS, ERDAS Imagine samt SuperDecisions.  Analysresultatet visade att de tryggaste områdena är Esplanaden i centrala Gävle, norra delen av stadsdelen Sätra samt Hille i norra Gävle. Platsbesöket gav en stark bild av att villaområden kändes tryggast utifrån gång- och cykeltrafikanters behov. De primära kriterierna att vara nära belysning, ha fri sikt, att det är människor i rörelse (relaterat till byggnader och busshållplatser) samt att vara långt ifrån tunnlar uppfylldes i olika villaområden runtom i Gävle. Fördelen med AHP var att den är enkel att bygga upp och kan tydligt visualisera hur olika parametrar påverkar varandra i en hierarkisk struktur. ANP däremot var något mer avancerad även i ett enkelt nätverk, men påverkades inte av den som utförde de parvisa jämförelserna på samma sätt som i AHP, eftersom det är svårare att förutse vilken rangordning de olika kriterierna tilldelas när klustren har inre och yttre beroende samt återkoppling till varandra. / The fear of being a victim of a crime can hamper people to choose a specific path or to reside in specific locations, and thus build up a sense of insecurity. Gävle kommun have a continuously work to create a safe and secure environment for residents, where the perceived safety is as important as the actual. Because safety is something that affects all of society the study was applied on a GIS-based multi-criteria analysis (MCA) for the safest route selection for pedestrians and cyclists in Gävle. The analysis techniques analytical hierarchical process (AHP) and analytic network process (ANP) was applied to evaluate how each technology affected the result in MCA. The aim of the study was to analyze the differences between the techniques and how they affect the results, identify the criteria and how weight control safety analysis, and formulate suggestions for other application areas. To obtain local knowledge and ranking of relevant criteria interviews with a traffic planner, a landscape architect and an overview planner at Gävle kommun was conducted. Software for data processing and analysis was ArcGIS, ERDAS Imagine and SuperDecisions. After analyzing the results a site visit were performed. The site visit gave indications of the residential areas as safe due to the needs of a pedestrian or cyclist. The primary criteria are to be close to lighting, have a clear view, that there are people in motion (related to buildings and bus stops) and to be far from tunnels met in residential areas in different parts of Gävle. One advantage with the AHP was the simplicity of the hierarchical structure and the easy way of demonstrating the results. ANP on the other hand was more complex due to the network model. The pairwise comparisons did not get as much influence from the decision maker as in the AHP.

Med den nuvarande situationen med ökade oroligheter i Europa, bristande elproduktion och en utveckling mot mer elektrifierade samhällen så har ett behov för hållbara energikällor uppstått. Många länder har börjat satsa på små modulära reaktorer (SMR) istället för storskaliga kärnkraftverk då de kan serietillverkas och är enkla att bygga vilket gör dem kostnadseffektiva. Denna studie fokuserade på var den mest optimala placeringen av SMR är inom elområde 4 om man bortser från 17 kap 6a§ miljöbalken. Elområde 4 valdes då det är det elområdet som producerar allra minst och har störst underskott av el. Detta gjordes med hjälp av en multikriterieanalys (MKA) och en efterföljande känslighetsanalys med totalt sex restriktionskriterier och nio faktorer med anvisningar hämtade från svensk lagstiftning, tidigare studier och internationella atomenergiorganet (IAEA). För att bedöma placeringen genomfördes en viktsättning med hjälp av intervjuer och enkäter med fyra olika personer med olika expertisområden inom kärnkraft. För att relatera faktorernas vikter till varandra användes Analytisk Hierarki process (AHP)-metoden vid skapandet av den genomsnittliga viktsättningen. En MKA-karta gjordes för att ta reda på vart den mest optimala platsen är utifrån den genomsnittliga viktsättningen samt en egen karta för de olika experternas egna viktsättningar. Det följdes upp av en känslighetsanalys med en faktor i taget (OAT) metoden och genom att eliminera en faktor i taget för att avgöra ifall den mest optimala platsen ändras och procentuellt hur mycket som arean ändras mellan de olika modellerna. Resultatet visar att den mest optimala platsen att placera en SMR är runtom Barsebäck, där det har stått ett storskaligt kärnkraftverk sedan tidigare. Man kan dra slutsatsen att känslighetsanalysen är robust och att den inte påverkas mycket av förändringar. / With the current situation of increased tension in Europe, inadequate electricity production, and a move towards more electrified societies, there has arisen a need for sustainable energy sources. Many countries have started investing in small modular reactors (SMR) instead of large-scale nuclear power plants as they can be mass-produced and are easy to build, making them cost-effective. This study focused on the most optimal location for SMRs within the fourth electrical bidding zone, disregarding section 17-chapter 6a§ of the Swedish Environmental Code. Bidding zone four was chosen as it produces the least amount of electricity and has the largest deficit. This was done using a multicriteria analysis (MCA) and a subsequent sensitivity analysis with a total of six restriction criteria and nine factors considering guidelines taken from Swedish legislation, previous studies on the subject, and the International Atomic Energy Agency (IAEA). To evaluate the placement interviews and questionnaires with four different people with different areas of expertise in nuclear power were carried out as a basis for the average weighting. The Analytic Hierarchy process (AHP) where used to evaluate the factors relative weights to each other. An average MCA map was made to determine the most optimal location based on the average weighting and a separate map for the different experts' own weightings. This was followed by a sensitivity analysis using one factor at a time (OAT) method, and by eliminating a factor to determine how the most optimal location changes, and the percentage of how much the area changes between the different models. The results show that the most optimal site to place an SMR is around Barsebäck where there was a large-scale nuclear power plant previously. One can conclude that the sensitivity analysis is robust and is not significantly impacted by changes.