En av de största globala utmaningarna idag är de negativa miljöeffekterna från den linjära ekonomin som världen bygger på, där produkter oupphörligt skapas från jungfruliga råvaror och efter användningstiden slutar som avfall utan nytta. Initiativ på flera nivåer; lokalt, regionalt, nationellt och globalt, krävs för att uppnå en cirkulär ekonomi där uppkomsten av avfall, samt utvinningen av jungfruliga råvaror, minskar. Europeiska unionens handlingsplan för cirkulär ekonomi säger att 75 % av alla förpackningar ska materialåtervinnas till år 2030. I Sverige materialåtervinns mellan 42,2 % (plastförpackningar) och 95 % (glas) och fastighetsnära insamlingssystem för förpackningar och tidningar är förhållandevis väl utbyggda, åtminstone för flerfamiljshus. Gällande småhus har utvecklingen gått något långsammare även om flera kommuner idag infört fastighetsnära insamling för hushållsavfall, inklusive förpacknings- och tidningsavfall. Att välja ett nytt, utökat avfallssystem till en kommun är ett stort och komplext beslut med många aspekter att ta hänsyn till. Flera tidigare utredningar inför denna typ av beslut har saknat en tydlig målbild, metodik och systematik i granskningen, varför syftet med denna studie varit att utveckla en metod för att genomföra en systematisk multikriterieanalys av ett antal avfallssystem för insamling och sortering av hushållsavfall från småhus i en kommun.  Innan multikriterieanalysen påbörjades gjordes en omfattande kartläggning av de aspekter som är kopplade till beslutet om ett nytt avfallssystem. Kartläggningen och det urval av aspekter som gjordes till multikriterieanalysen är värdefull kunskap för kommuner som står inför denna typ av beslut. Multikriterieanalysen har tagits fram med inspiration från den generiska formen av en multikriterieanalys där Linköpings kommun och Tekniska verken använts som fall. På grund av detta har även de system som utvärderats valts ut med hänsyn till intressanta avfallssystem för Linköpings kommun. Den framtagna multikriterieanalysen har paketerats i ett användarvänligt verktyg som kan användas av beslutsfattare i kommuner som önskar att utvärdera och jämföra avfallssystem för småhus.  Studien har resulterat i att det i huvudsak är följande sju kriterier som bör beaktas i en utredning gällande ett nytt insamlings- och sorteringssystem för småhus i en kommun, där resurseffektivitet är av hög prioritet i beslutet:  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="29" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Etablerbarhet &amp; flexibilitet  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="29" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">Miljöpåverkan från materielbehov  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="29" data-aria-posinset="3" data-aria-level="1">Kundperspektiv  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="29" data-aria-posinset="4" data-aria-level="1">Arbetsmiljö  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="29" data-aria-posinset="5" data-aria-level="1">Miljöpåverkan från energianvändning vid drift  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="29" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Insamlingsresultat  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="29" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">Ekonomi  Dessa kriterier har brutits ned i mindre beståndsdelar, kallade indikatorer. När avfallssystem ska utvärderas och jämföras är det essentiellt att de bedöms inom dessa kriterier och indikatorer för att skapa bra underlag inför valet av system.   Studien har kunnat belysa att det i nuläget finns en hel del osäkerheter inom områdena Etablerbarhet &amp; flexibilitet samt Miljöpåverkan från energianvändning i drift som försvårar bedömning av system inom kriterierna. Även vissa avfallssystem saknas tillräcklig kunskap om som krävs för att kunna göra en rättvis bedömning av systemen, mycket till följd av att de är oetablerade i Sverige. / One of the greatest challenges the world is facing today is the negative environmental effects as a result from the linear economy used in societies, where products are constantly being produced from raw materials and end up as waste after the period of usage. Initiatives on many levels; local, regional, national and global are needed to create a circular economy which minimizes both the generation of waste and the extraction of raw materials. The European Union’s action plan for circular economy expresses that 75 % of all packaging waste should be recycled by 2030. In Sweden packaging waste is being recycled between 42,2 % (plastic waste) to 95 % (glass waste) and the curbside collection systems for packaging waste are quite well-developed, especially regarding waste systems for multi-family houses. For single-family houses the development has been slower, although several municipalities have introduced curbside collection systems for household waste including packaging and newspaper waste during the last years. It is a comprehensive and complex decision to invest in a new extended curbside collection and sorting system in a municipality and there are many aspects to consider. Since several previous inquiries regarding this type of decision lacks a systematic approach and clear objectives, the purpose of this study is to develop a method for conducting a systematic multi-criteria analysis of collection and sorting systems for single-family household waste in a municipality.  Prior to the multi-criteria analysis a substantial evaluation of aspects related to the decision of a new waste system was made. The mapping and selection of aspects that were made provide great knowledge for municipalities facing this kind of decision. The developed multi-criteria analysis is based on the generic form of a multi-criteria analysis, using the municipality of Linköping and Tekniska verken as case. As a result, the range of waste systems evaluated have been selected according to the preferences of Linköping municipality. The developed multi-criteria analysis has been transferred to a user-friendly tool for decision makers at municipalities who wish to assess and compare extended collection and sorting systems for single-family household waste.  The study has resulted in the following criteria which should be considered in an inquiry of waste systems for single-family houses in a municipality, where resource efficiency is highly prioritized:  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="29" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Establishment &amp; flexibility  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="29" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">Environmental impact from usage of materiel  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="29" data-aria-posinset="3" data-aria-level="1">Customer perspective  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="29" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Working standards  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="29" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">Environmental impact from energy usage during operation  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="29" data-aria-posinset="3" data-aria-level="1">Collection results  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="29" data-aria-posinset="4" data-aria-level="1">Economy  These criteria have been divided into smaller components, called indicators. When assessing and comparing waste systems, it is essential to evaluate systems within these criteria and indicators to ensure a thorough basis for this type of decision.  The study has been able to highlight some lack of knowledge within the criteria Establishment &amp; flexibility and Environmental impact from energy usage during operation, which complicates the assessment of waste systems within these areas. Sufficient knowledge regarding some waste systems are also missing, most likely due to the systems not being used in Sweden.

De senaste årens krav på hållbarhet, har tillsammans med en önskan att göra städerna renare, tystare och mer tillgängliga, resulterat i att cykeln kommit att prioriteras inom samhällsplaneringen. I syfte att främja en hållbar stadsutveckling och uppmuntra fler människor att cykla har allt fler städer valt att upprätta hyrcykelsystem. En av dessa städer är Gävle som under våren 2016 genomför en pilotstudie för att undersöka möjligheten att införa ett regionalt hyrcykelsystem riktat till pendlare. Syftet med denna studie är därför att applicera en metod för att optimera lokaliseringen av cykelstationer i ett hyrcykelsystem i Gävle. För att uppnå detta har en GIS-baserad multikriterieanalys (MKA) upprättats. Multikriterieanalysen resulterade i att ett antal platser pekades ut som lämpliga för etablering av hyrcykelsstationer. Genom vidare analys och diskussion av resultatet prioriterades antalet platser ned ytterligare. Detta mynnade ut i en rekommendation över de två lämpligaste platserna i Gävle för etablering av hyrcykelstationer. Dessa platser är Södermalm och Rådhustorget. / The desire to make our cities cleaner, quieter and more accessible has given the bicycle a higher priority in urban planning in recent years. In order to promote sustainable urban development and encourage people to cycle an increasing number of cities have chosen to set up bike-share systems. During the spring of 2016 the city of Gävle is conducting a pilot study to examine the possibility of introducing a bike-share system. The purpose of this study is therefore to apply a method to optimize the location of bike stations in a bike-share system in Gävle. To achieve this, a GIS-based multi-criteria analysis (MCA) was established. The MCA resulted in a number of sites identified as suitable for the establishment of bike-share stations. Through further analysis and discussion the number of stations was prioritized even further. This resulted in a recommendation of the two most suitable locations for establishment of bike-share stations in Gävle. These places are Södermalm and Rådhustorget.

I samband med Gävle kommuns omvandling av den havsnära stadsdelen Näringen identifieras många naturgeografiska och geotekniska utmaningar. Dessa utmaningar förväntas förvärras av klimatförändringar, men också betyda en större påverkan på låglänta och havsnära områden. Däremot identifieras en ekonomisk vinst av exploatering av centrumnära mark. Den kommande omvandlingen av stadsdelen innefattar att 6 000 nya bostäder och 450 000 kvadratmeter nya verksamheter ska tillkomma, enligt avtal med svenska staten. Ökad ekonomisk belastning för försäkringsbolagen i samband med klimatförändringar och naturfenomen tvingar dock försäkringsbolagen att se över vad som i framtiden bör kunna försäkras. En konflikt kunde identifieras mellan kommunen och statens definition av hållbarhet, i jämförelse med försäkringsbolagens syn på vad som är hållbart och dessutom hållbart på lång sikt. Syftet med studien var att besvara forskningsfrågan Hur kan omvandlingen av Näringen utformas genom riskreducering för att minska exponering och sårbarhet och samtidigt öka stadsdelens resiliens? För att besvara frågan har studien använt metoderna spatial multikriterieanalys med farokartor, och gestaltning utifrån multikriterieanalysens resultat, för att skapa ett gestaltningsförslag som redovisar en ny utformning av stadsdelen som uppfyller avtalets krav kring antal bostäder och kvadratmeter verksamhetsytor, och detta på ett sätt som bidrar till att bebyggelsen i största möjliga mån placeras i områden där exponeringen för diverse risker är lägre.  Studiens resultat syftar att påvisa skillnader i ställningstaganden. Som en del av riskreduceringsstrategin klassificerades högriskområden som blågrön infrastruktur för de områden där konventionell markanvändning, som exploatering för bostäder och verksamheter, inte bedömdes vara lämplig till följd av de höga riskvärdena i dessa områden. Utifrån resultatet av dessa kartor skapades en 3D-modell med syfte att skapa ett pedagogiskt verktyg. 3D- modelleringen bidrar även till en högre förståelse för hur enligt studien olämplig mark, eller strandskydd kan omvandlas till attraktiva gröna områden som erbjuder rekreationsmöjligheter, infiltrering av dagvatten och som ökar den biologiska mångfalden. Studiens resultat erbjuder lättförståeliga tolkningar av de bakomliggande naturgeografiska och geotekniska riskerna, som även gemene man kan ta del av och tolka.  Ett återkommande inslag i studiens resultat är att stora skyddsområden som omfattas av strandskydd, även täcker de områden som har högst riskvärden. / The context of this study came from Gävle municipality's planned transformation of the coastal district of Näringen, where many natural geographical and geotechnical challenges are identified. These challenges are expected to be exacerbated by climate change, but also to have a greater impact on low-lying areas and areas close to the sea. On the other hand, an economic gain is identified from the exploitation of land close to the center. The upcoming transformation of the district includes that 6,000 new homes and 450,000 square meters of new businesses will be added according to an agreement with the Swedish state. Increased financial burden for the insurance companies in connection with climate change and natural phenomena forces the insurance companies to review what can be insured in the future. A conflict was identified between the municipality's and the state's definition of sustainability, in comparison with the insurance companies' view of what is sustainable and sustainable in the long term. The purpose of the study was to answer the research question How can the transformation of Näringen be designed through risk reduction to reduce exposure and vulnerability and at the same time increase the district's resilience? To answer the question, methods have used spatial multi-criteria analysis with hazard maps, and design based on the results of the multi-criteria analysis to create a modelled proposal that presents a new layout of the district, which meets the agreement's requirements for housing and square meters, in addition to that the placement of the settlement is made to the highest degree possible, in areas where the exposure to various risks is lower.  The results of the study aim to show differences in standpoints. As part of the risk reduction strategy, high-risk areas were classified as blue-green infrastructure for those areas where conventional land use, such as development for housing and businesses, was not deemed appropriate due to the high-risk values in these areas. Based on the results of these maps, a 3D- model was created with the aim of creating an educational tool. The 3D- modeling also contributes to a higher understanding of how, according to the study, unsuitable land or beach protection can be transformed into attractive green areas that offer recreation, infiltration of stormwater and that increase biodiversity. The results of the study offer easy-to-understand interpretations of the underlying natural geographical and geotechnical risks, which even the general public can take part in and interpret. A recurring element in the results of the study is that large, protected areas that are covered by beach protection (strandskydd), also cover the areas that have the highest risk values.

The majority of the nutrients in household wastewater are found in the urine and in order to facilitate the use the nutrients in the urine as fertilizer, the urine can be can be concentrated. To extract the nutrients from the urine, various technologies for urine concentration are being developed today. As the technologies are relatively new, urine concentration systems have not been installed on a larger scale. In this study, sustainability of three different urine concentration technologies was evaluated through a fictional case study for 2100 people that took inspiration from a planned residential area in Malmö, Sweden, where technology for urine concentration will be implemented in at least one of the buildings. The technologies were evaluated through a multi-criteria assessment (MCA), where different criteria within sustainability categories environment, technical, economic and health were determined based on the Sustainable Development Goals (SDGs). The technologies examined were alkaline dehydration, nitrification-distillation and ion-exchange using a pre-step of struvite precipitation. For the alkaline dehydration technology, fresh urine is added to an alkaline medium, in order to prevent nitrogen losses, and then dried. In the nitrification-distillation technology, stored urine is treated by first being stabilized by a partial nitrification and then distilled in order to reduce the volume. For the ion-exchange and struvite precipitation system, phosphorus is first precipitated from stored urine and nitrogen is then extracted through ion-exchange. The urine concentration technologies were assumed to be installed in semi-centralized treatment plants in basements in the residential area. The other household wastewater was assumed to be treated in the local wastewater treatment plant (WWTP). The results showed that all three urine concentration technologies may contribute to a significant increase in nitrogen recovery from the household sewer. However, this may come at the expense of increased annual costs for the population. Before it is possible to determine whether urine concentration can be an alternative as a complement to the existing wastewater treatment, further studies of the urine concentration technologies and their sustainability are required. However, this study indicated that urine concentration technologies perform well in many of the sustainability criteria examined and therefore have potential to contribute to the SDGs, especially regarding nitrogen recovery. This study can therefore be an incentive for further studies, where the sustainability of an implementation of urine concentration in Sweden is addressed. / Majoriteten av näringen i hushållsavloppsvattnet finns i urinen och för att underlätta användningen av växtnäringsämnena i urinen som gödningsmedel kan den koncentreras. För att utvinna näringen ur urinen utvecklas idag olika tekniker för urinkoncentrering. Då teknikerna är relativt nya har system för urinkoncentrering inte installerats i en större skala. Därför utvärderades hållbarheten för tre olika urinkoncentreringsmetoder genom en fiktiv fallstudie som innefattade 2100 personer. Fallstudien fick inspiration från ett planerat bostadsområde i Malmö, Sverige, där teknik för urinkoncentrering ska implementeras i minst en av byggnaderna. Teknikerna utvärderades genom en multikriterieanalys (MKA), där kriterier inom hållbarhetskategorierna miljö, teknik, ekonomi och hälsa valdes utifrån de Globala målen. De tekniker som utvärderades var alkalisk urintorkning, nitrifikations-destillering och jonbyte där struvitutfällning tillämpades som förbehandling. För den alkaliska urintorkningen tillförs färsk urin till ett alkaliskt medium, för att förhindra kväveförluster, och torkas sedan. I nitrifikations-destillerings tekniken behandlas lagrat urin genom att det först stabiliseras genom en partiell nitrifikation för att sedan destilleras för att reducera volymen. För systemet med jonbyte och struvitfällning, fälls först fosfor från lagrat urin ut och sedan utvinns kvävet genom jonbyte. Urinkoncentreringsteknikerna antogs anläggas i semi-centraliserade reningsverk i källare i bostadsområdet. Övrigt hushållsvatten antogs renas i det lokala avloppsreningsverket. Resultatet visade att samtliga av de tre teknikerna för urinkoncentrering kan bidra till en betydande ökning kväveåtervinning från hushållsavloppet. Dock kan detta komma på bekostnad av ökade årliga kostnader för de boende i området. Innan det är möjligt att avgöra om urinkoncentrering kan vara ett alternativ som ett komplement till den befintliga avloppsreningen i Sege Park krävs vidare studier av urinkoncentreringsteknikerna och deras hållbarhet. Däremot visade denna studie att urinkoncentreringsteknikerna presterar bra i många av de undersökta hållbarhetskriterierna och har därför potential att bidra till de Globala målen, främst när det gäller kväveåtervinning. Denna studie kan därför vara ett incitament för vidare studier som behandlar hållbarheten av en implementering av urinkoncentrering i Sverige.

Purpose: The housing demand remains high in Sweden and according to Boverket (2017) approximately 600 000 homes need to be built from 2017 to 2025. In order to make this a value-creating investment, the focus should be on trying to meet sustainable social, economic and environmental goals. The life cycle perspective should be the starting point for analyzing buildings. Analyzes such as LCA and LCC can be good tools for examining buildings from an environmental and cost perspective. These analyzes can be used to provide a broader basis for decision making in the future. The analyzes can also increase the likelihood of meeting the aforementioned social, economic and environmental goals.  The aim of the study is to investigate which roof type that performs best from an environmental and a cost perspective between the ceramic roof tiles and sedum roof. The goal is also to provide a basis for companies and customers in the construction industry for decision making. The research questions in the study are as following;  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="2" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">How does ceramic roof tiles and sedum roofs perform from an environmental perspective?  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="1" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">What does the cost of ceramic roof tiles and sedum roofs look like during construction versus their entire service life?  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="1" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">What does a comparison of both roof types look like based on the above analyses?  Method: To reach the goal, the methods literature studies, document reviews and interviews has been used. These have then been supplemented with a life cycle analysis (LCA), a life cycle cost analysis (LCC) and a multi-criteria analysis (MKA).  Findings: From an environmental perspective, the sedum roof had lower carbon dioxide emissions and used primary energy than the ceramic roof tiles, in contrast, the ceramic roof tiles performed better with the emissions that affects the ozone layer. From a cost perspective, the sedum roof performed better at the time of construction while the ceramic roof tiles performed better when considering the whole life cycle. When comparing the roof types with the help of weightings from an expert group in Europe, the ceramic roof tiles performed better and was ranked number one among the alternatives.  Implications: Conclusions drawn from the study is that sedum roof performs better in a life cycle analysis and thus have a less negative impact on the environment. Sedum roofs are cheaper compared to ceramic roof tiles in the first two years, then the ceramic roof tiles become cheaper until the year 30. From year 30 until demolition, the sedum roofs are cheaper and finally after demolition the ceramic roof tiles becomes the cheapest. In a multicriteria analysis, the ceramic roof tiles perform a bit better from an environmental and cost perspective.  Limitations: The study is limited to only two different roof types and doesn´t consider the differences required for the construction under the roofing felt. Transport is not included in the calculations while the working hours to climb the roof for maintenance of the sedum roof and the costs for repairs to irregular damage to the ceramic roof tiles are also not included in the lifecycle cost analysis.  Keywords: Lifecycle Analysis, LCA, Lifecycle Cost Analysis, LCC, Multicriteria Analysis, MKA, COPRAS, Analytic Hierarchy Process, AHP. / Syfte: Bostadsbehovet är fortsatt stort i Sverige och enligt Boverket (2017) behövs det byggas cirka 600 000 bostäder från år 2017 till 2025. För att byggnaderna ska kunna bli en värdeskapande investering bör fokus vara på att försöka uppfylla hållbara sociala, ekonomiska och miljömässiga samhällsmål. Livscykelperspektivet bör vara utgångspunkten för att analysera byggnader. Analyser som LCA och LCC kan vara bra verktyg för att undersöka byggnader ur ett miljö-och kostnadsperspektiv. Dessa analyser kan användas för att ge ett bredare underlag för beslutsfattning i framtiden. Analyserna kan också öka sannolikheten att de tidigare nämnda samhällsmålen uppfylls.  Målet med studien är att undersöka vilket av tegel- och sedumtak som presterar bäst utifrån ett miljö- och kostnadsperspektiv. Målet är också att kunna ge ett underlag till företag och kunder inom byggbranschen. Frågeställningarna i studien är följande;  <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="3" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Hur presterar tegel- och sedumtak utifrån ett miljöperspektiv?  <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="3" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">Hur ser kostnaderna ut för tegel- och sedumtak vid byggnationen kontra hela livslängden?  <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="3" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Hur ser en jämförelse ut mellan båda taktyperna utifrån ovanstående analyser?  Metod: För att nå målet har metoderna litteraturstudie, dokumentgranskning och intervjuer använts. Dessa har sedan kompletterats med en livscykelanalys (LCA), en livscykelkostnadsanalys (LCC) samt en multikriterieanalys (MKA).  Resultat: Ur ett miljöperspektiv presterar sedumtak bättre för koldioxidutsläppet samt för den primära använda energin, däremot presterar tegeltak bättre för utsläpp som påverkar ozonlagret. Ur ett kostnadsperspektiv presterar sedumtak bättre vid uppförandet medan tegeltaket presterar bättre för en livscykelkostnad. Vid en jämförelse av taktyperna med hjälp av en viktning från en expertgrupp i Europa presterade tegeltak bättre och blev rangordnad nummer ett av alternativen.  Konsekvenser: Slutsatser som dras av studien är att sedumtak presterar bättre i en livscykelanalys och har därmed en mindre negativ påverkan på miljön. Sedumtaket är billigare jämfört med tegeltak de två första åren, därefter blir tegeltak billigare fram till år 30. Från år 30 till rivning är sedumtaket billigare och slutligen efter rivning är tegeltaket billigast. Vid en multikriterieanalys presterar tegeltak lite bättre utifrån ett miljö- och ett kostnadsperspektiv.  Begränsningar: Studien är begränsad till enbart två taktyper och tar inte heller hänsyn till skillnader som krävs för konstruktionen under underlagspappen. Transporter är ej inkluderade i beräkningarna medan arbetstimmar för att klättra upp på taket vid underhåll av sedumtaket samt kostnader för reparationer till oregelbundna skador på tegelpannor är ej medräknat i livscykelkostnadsanalysen.  Nyckelord: Livscykelanalys, LCA, livscykelkostnadsanalys, LCC, multikriterieanalys, MKA, COPRAS, Analytic Hierarchy Process, AHP.

Syftet med projektet är att undersöka effekten av att leda över vattenverksslam från Norrvattens vattenverk, Görvälnverket, till Käppalaverkets reningsverk som ett steg i en mer hållbar slamhantering. Detta slamhanterings alternativ jämförs med en framtida lokal slamhantering vid Görvälnverket. Studien undersöker möjligheten att leda vattenverksslam över till Käppalaverket utifrån fyra huvudaspekter, vattenrening, drift, kostnad och miljöpåverkan. En litteraturstudie genomfördes med syfte att utvärdera hur vattenverksslammet kan påverka reningsprocesserna vid Käppalaverket. En Livscykelanalys genomfördes med syfte att utvärdera miljöpåverkan av att leda över vattenverksslam till Käppalaverket. Genomförbarheten utvärderades med hjälp av en multikriterieanalys, där tekniska, miljömässiga och ekonomiska aspekter utvärderades.  Resultat från studien visade att den framtida lokala slamhanteringen är mer fördelaktig från ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv, än överledning av vattenverksslammet till Käppalaverket. En nackdel med överledning av vattenverksslam till Käppalaverket är att vattenverksslammet sannolikt kommer påverka avvattningen av avloppsslammet, vilket resulterar i en högre polymerförbrukning och en ökad hydraulisk belastning på centrifuger och rötkammare. Överledningen av vattenverksslam antas däremot inte ha en negativ påverka på kvaliteten av reningen vid Käppalaverket. Att leda vattenverksslam över till Käppalaverket ger en lägre miljöpåverkan med avseende på kemikalieutsläpp till vattenmiljön men en högre miljöpåverkan med avseende på transporter och energiförbrukning.  Överledning av vattenverksslam till Käppalaverket bedöms som genomförbart, men denna studie visar att den framtida lokala slamhanteringen på Görvälnverket är ett mer fördelaktigt alternativ. Om överledning av vattenverksslam till Käppalaverket fortsatt är ett aktuellt alternativ rekommenderas det att en mer djupgående studie utförs, där vattenverksslammet tillsätts till Käppalaverket för att utvärdera dess påverkan. / The aim with this project is to investigate the impact of leading the produced waterworks sludge (WWS) from Norrvattens drinking water treatment plant (DWTP), Görvälnverket, over to Käppalaverkets wastewater treatment plant (WWTP) as a step in a more sustainable sludge management. This alternative is compared to a future sludge management at Görvälnverket. The study, investigating the feasibility of leading the WWS over to Käppalaverket, is based on four main aspects, water treatment, operation, cost, and environmental impact. A literature study was performed to evaluate the effect of WWS on Käppalaverket. A life cycle assessment (LCA) analysis was performed to evaluate the environmental impact of leading the WWS over to Käppalaverket. The feasibility was evaluated using a multi-criteria decision analysis (MCDA), where technical, environmental, and economic aspects were considered. The study shows that the future sludge management is more favourable than leading the WWS over to Käppalaverket from a technical and economic aspect. The main drawback with leading the WWS over to Käppalaverket is that the WWS will likely impact the dewatering of the sewage sludge, resulting in a higher polymer consumption and an increased hydraulic load on centrifuges and digesters. However, the addition of WWS at Käppalaverket is not assumed to negatively impact the quality of the treatment at Käppalaverket. Leading the WWS over to Käppalaverket results in a lower environmental impact regarding chemical emissions but results in a higher environmental impact regarding transportation and energy consumption. Leading the WWS over to Käppalaverket was found to be feasible, although the future sludge management at Görvälnverket was found to be more favourably in this study. A more in depth study on the feasibility of leading the WWS over to Käppalaverkets is required to fully assess this aspect. A trial where the WWS is added to Käppalaverket is recommended to further evaluate the impact of the WWS.

The Swedish power grid is facing challenging times to cope with the transition to green renewable energy and to ensure safe and sustainable transportation through the country. The need to upkeep with maintenance and reconstruction as well as construction of new power lines requires planning and overhead power lines require extensive areas of safe zones below the power lines. In the planning stage of these streaks there are multiple areas of interest that require careful consideration and therefore evaluations of the area of interest are necessary.This bachelor thesis aims to develop a prototype for an automated tool in the initial suite selection of possible streaks for new power lines. The project is done in collaboration with NEKTAB who want to investigate the potential of developing their own tool for standardized evaluations of suite selections and to reduce workload. By utilizing multicriteria analysis (MCA) and geographical information systems (GIS), two software packages are used and compared, i.e. FME and ArcGIS Pro. Prototypes are developed from a reference project Eon is working on alongside NEKTAB. A sophisticated weighting system to evaluate areas of interest against each other is designed using the weighing method SWING and MCA-method weighted linear combination (WLC). The two prototypes from the software are compared through grid comparisons and by utilizing a predefined classification. The results show limited differences between the software though greater disparity when it comes to stability and the capability to manage larger amounts of data.The conclusions of the development and comparisons of the software and results show that both are capable in managing large amounts of data and accomplish the task, though the stability and functions are better within FME thus being more suitable for further optimization. Further development is required as the prototypes still do not manage all the requested features. Further developments are also required with the weighing system to meet expectations on a larger scale with more local and national areas of interest. / Det svenska elnätet står inför en enorm utmaning för att klara omställningen till grön energi och för att säkert transportera elen genom landet. Många kraftledningar är i behov av underhåll, ombyggnad och nybyggnation och när de gäller nybyggnation kräver luftledningar breda ledningsgator som tar stora arealer i anspråk. Det finns dock ett stort antal intressen som riskerar hamna i konflikt med etablering av kraftledningar och därför krävs en undersökning av aktuella markområden.Detta examensarbete syftar till att ta fram prototyper på automatiserade verktyg för ett första urval av möjliga etableringsområden. Arbetet utförs tillsammans med företaget NEKTAB som vill undersöka förutsättningarna för att utveckla ett eget verktyg för att standardisera urvalet och korta ned arbetstiden, detta genomförs med multikriterieanalys (MKA) och geografiska informationssystem (GIS). I arbetet med att ta fram automatiska modeller har två programvaror jämförts, ArcGIS Pro och FME, utifrån ett referensprojekt med Eon. För att uppnå detta har en viktningsmodell tagits fram som implementeras med MKA metoden weitghted linear combination (WLC). De två prototyperna jämförs genom celljämförelser utifrån en definierad klassning, framtagen utifrån referensprojektet och resultatet av jämförelsen visar på små skillnader mellan FME och ArcGIS Pro, men större skillnader i programmens stabilitet och hur de hanterar större datamängder.Slutsatser som dras är att både FME och ArcGIS Pro är användbara kandidater för ett generaliserat och utvecklat verktyg men att stabiliteten är bättre hos FME och därför mer lämplig att använda. Fortsatt arbete kommer krävas i den fortsatta utvecklingen av prototyperna tillsammans med en vidareutveckling av viktningen för att säkerställa att denna fungerar på större skala, med fler lokala och nationella intresseområden.

Klimatförändringarna och den globala uppvärmningen är ett faktum som kan leda till kraftigare nederbördstillfällen samt öka risken för bland annat översvämningar. Översvämningsrelaterade katastrofer har under de senaste 20 åren ökat och översvämningsrelaterade händelser står för 44 procent av världens naturkatastrofer. Samtidigt ökar tillväxten av många städer och samhällen vilket sätter större krav på beslutsfattare och kommuner att välja lämpliga platser för exploatering. Syftet med studien är att undersöka hur en GIS-baserad multikriterieanalys kan användas för att identifiera översvämningsrisker samt hur karteringen över översvämningsrisker vidare kan användas för att identifiera lämpliga platser för bostadsexploatering. Studien utfördes genom att intervjua översvämningsexperter och samhällsplanerare, samt genom att använda geografiska informationssystems (GIS)-baserade metoder såsom Multikriterieanalys (MKA), Analytisk hieratisk process (AHP) och känslighetsanalys. Intervjuerna gav värdefulla synpunkter på kriterier, rangordning och viktning. Resultaten av översvmningsriskkarteringen visar de områden som har mycket hög till mycket låg risk att exponeras för en översvämning. För att identifiera lämpliga platser för bostadsutveckling användes översvämningsriskkarteringen som ett kriterium tillsammans med andra viktiga komponenter såsom fysiska och sociala faktorer. Resultaten visar att den lämpligaste platsen är lokaliserad i den sydvästra delen av Näringen och har en storlek på 25 737 kvadratmeter (kvm). Den känslighetsanalys som utfördes i studien, genom att ändra rangordningen på kategorierna (översvämningsrisk, fysiska- och sociala faktorer), visade det att den största förändringen skedde när de sociala faktorerna fick en hög rangordning och vikt. Diskussionen och slutsatsen visar hur bland annat valet av kriterier och intervjupersoner kan påverka resultatet och att det finns många osäkerheter med att använda MKA. Resultatet av en MKA bör därför utvärderas om det ska vara möjligt att avgöra om bostäder kan exploateras på Näringen. / Climate change and global warming are some causes that can lead to heavier precipitation and increased risk of floods. Flood-related disasters have increased over the past 20 years and 44 percent of the world's natural disasters are due to flood-related events. At the same time, the growth is increasing in many of the world's cities and communities, which places greater demands on decision-makers and municipalities to choose suitable places for exploitation. The purpose of the study is to investigate how a GIS-based multi-criteria analysis can be used to identify flood risks and how the mapping of flood risks can be used further to identify suitable sites for housing development. The study was conducted by interviewing flood experts and urban planners and implementing Geographic Information Systems (GIS)-based method such as Multi-criteria Analysis (MCA), Analytical Hierarchy Process (AHP) and Sensitivity Analysis to produce the results. The respondents provided valuable views on the criteria, ranking and weighting of criteria. The results of the flood hazard map show the areas that are at high and low risk of being flooded. In finding suitable sites for housing development, the flood hazard map was used as an input together with other important components such physical and social factors. The results show that the most suitable place is in the southwestern part of Näringen, which has a size of 25 737 m2. In the sensitivity analysis that was performed where ranking of the categories was changed (flood risk, physical and social factors), it showed that the biggest change took place when the social factors received high ranking and weight. The discussion and conclusion show how the choice of criteria, weighting and interviews can affect the results and the many uncertainties with using MCA. The results of an MCA should therefore be evaluated if it is to be possible to decide whether housing can be exploited on Näringen.

Klimatförändringarnas påverkan på stadsmiljöer blir alltmer påtagligt med ökande frekvenser av extrema väderfenomen, vilket kräver resilienta städer med förmågan att anpassas till framtida störningar. Urbaniseringen förtätar städerna och leder till mer hårdgjord mark och minskad vegetation som kan resultera i fenomenet urbana värmeöar. Fenomenet koncentrerar och förlänger värmen i städer, vilket hotarmänniskors hälsa, särskilt under extrema värmeböljor. Värmeöar är väldokumenterade globalt men är en förbisedd fråga i Sverige. Examensarbetets syfte var därför att öka förståelsen kring värmeöar för svenska kommuner och myndigheter med exempel från städerna Gävle, Sundsvall och Uppsala. Målen var att föreslå resilienta planeringsåtgärder som både kan förbättra det pågående arbetet mot värmeöar samt nya inslag från internationell forskning.Studiens metoder var litteraturstudie, dokumentstudie av översiktsplaner (ÖP) samtintervjuer. En spatial multikriterieanalys (MKA) användes för att skapa farokartor av var värmeöar kan uppstå. Kriterier valdes genom litteratur, viktades med analytisk hierarkiprocess samt genomgick en känslighetsanalys. Farokartorna valideradessedan med Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) värmekartering. Resultaten visade att värmeöar behandlades på en övergripande nivå i ÖP. Varierade kunskaper om fenomenet framkom av respondenter från både kommuner och myndigheter. Flera utmaningar, möjligheter och planeringsåtgärder identifierades iarbetet mot värmeöar. Resiliens framhölls som ett nyckelkoncept i stadsplaneringen för att beakta olika klimatrisker där värmeöar är ett exempel. Litteraturstudien gav förslag på resilienta planeringsåtgärder i arbetet mot värmeöar som kan användas i svensk stadsplanering, vilka sedan sammanställdes. För att skapa resilienta städer krävs både reduceringsåtgärder (minska den byggda miljöns påverkan på stadsvärme)samt hanteringsåtgärder (förebyggande arbeten för att minska människors värmeexponering).  Farokartorna visade att värmeöar framför allt kan uppstå i bostads-, handels- och industriområden. MKA som metod för kartläggning av värmeöar överensstämdedelvis med marktemperaturer från MSB:s värmekartering. Slutsatsen av studien var att värmeöar behöver uppmärksammas mer i den svenska stadsplaneringen. Utmaningarna inkluderade att inkorporera värmefrågor i befintlig bebyggelse, medan möjligheterna fanns i fler planeringsunderlag och detaljerade kartläggningar. Främjandet av resiliens, särskilt genom reducerings- och hanteringsåtgärder,behöver utvecklas i Sverige för att stärka planeringsarbetet mot värmeöar i både nutida och framtida stadsplanering. / The impact of climate change on urban environments is becoming increasinglyapparent with higher frequencies of extreme weather phenomena, which requires resilient cities with the ability to adapt to future disturbances. Urbanization densifies cities and leads to more hard surfaces and reduced vegetation which can result in urban heat islands (UHI). This phenomenon concentrates and prolongs heat in citieswhich threatens human health, especially during extreme heat waves. UHI are well documented globally but are an overlooked issue in Sweden.  The aim of the study was therefore to increase the understanding of UHI for Swedish municipalities and authorities with examples from the cities of Gävle, Sundsvall and Uppsala. The goals were to propose resilient planning measures that can both improve the ongoing work against UHI as well as new elements from international research. The study's methods were a literature study, a document study of comprehensive plans (översiktsplan) and interviews. A spatial multicriteriaanalysis (MCA) was used to create hazard maps of where UHI can occur. Criteria were selected through literature, weighted using analytic hierarchy process and underwent a sensitivity analysis. The hazard maps were validated with the Swedish Civil Contingencies Agency’s (MSB) heat mapping. The results showed that UHI were treated at an overall level in comprehensiveplans. Varied knowledge about the phenomenon emerged from respondents from both municipalities and authorities. Several challenges, opportunities and planning measures were identified in the work against UHI. Resilience was highlighted as a key concept in urban planning to consider various climate risks where UHI are an example. The literature study provided suggestions for resilient planning measures in the work against UHI that can be used in Swedish urban planning, which were then compiled. To create resilient cities, both reduction measures (reducing the built environment's impact on urban heat) and management measures (preventive work to reduce people's heat exposure) are required.  The hazard maps showed that UHI mainly occur in residential, commercial and industrial areas. MCA as a method for UHI mapping partially matches ground temperatures from MSB's heat mapping. The conclusion of the study was that UHIneed more attention in Swedish urban planning. Challenges included incorporating heating issues into existing buildings, while the opportunities were in more planning documents and detailed mapping. The promotion of resilience, especially through reduction and management measures, needs to be developed in Sweden to strengthen the planning against UHI in both present-day and future urban planning.

The aim of this thesis is to create a tool which quantifies qualitative measures into an indicator system. The system is created on behalf of a company which is associated with investments in new technologies on the energy market. The indicator system is to take into consideration important factors in the first part of an investment cycle, in other words, the screening phase. Qualitative measures will, in each indicator, become quantified and will together create a weighted grade on a potential investment that can help the investor decide whether or not to move forward with said investment. The aim of the thesis is also to evaluate the indicator system on current possible investment options in order to analyse and discuss how the final product will work in the investor company ́s actual context. The method consists of two main parts, a gap analysis which is conducted within the investor company and its owners and a compilation of which indicators that are of greatest importance in a screening phase according to earlier research. The main result of the study is the full indicator system which consist of four indicators: technology readiness of the potential investment, contextual analysis of the potential investment, diversity within the company and the financial burn rate of the company. When applied to current potential investments the result showed that there was negligible to moderate correlation between the indicators, which was important for the system to be validated. It was also concluded that a potential investment should exceed 60 percent of the possible maximum grade in order to pass through the screening phase. The results also showed that there were four apparent gaps, namely consensus between the involved actors, utilization rate of the organizations competencies, to enter new markets and the right competency to do so. The future potential investments of the investor company should therefore aim to fill in these gaps in order to strengthen the role of the company. If doing so while using the indicator system, the risks of choosing investment options that does not fit into the investor company ́s context, will be minimized.