Este trabalho examina a disciplina legal do dividendo mínimo obrigatório, a partir da compreensão de suas funções dentro da organização societária e das implicações práticas de sua existência, manifestáveis ao longo do procedimento de formação e partilha do lucro social. Trata-se de estudo que, embora gravite em torno do art. 202 da Lei das Sociedades por Ações, estende-se para os fundamentos do direito societário, excursionando por temas que vão desde as razões da celebração do contrato de sociedade e da função empresarial do lucro até as mais modernas reflexões a respeito do conflito de interesses e do papel dos administradores e dos controladores na sociedade. Além de uma análise detalhada das etapas de apuração, declaração e pagamento do dividendo mínimo obrigatório, o estudo oferece as seguintes principais proposições: (i) a de que o dividendo mínimo obrigatório consiste em solução contratual, estimulada pela lei, para redução dos custos da decisão de partilha do lucro social; (ii) a de que o direito ao dividendo é diverso do direito de participação nos lucros sociais e de que aquele, ao contrário deste último, é tanto derrogável, quanto renunciável; e (iii) a de que o dividendo mínimo obrigatório possui natureza substancialmente específica, reclamando análise autônoma de seu funcionamento. Entre as contribuições esperadas, estão o aperfeiçoamento da aplicação da disciplina legal do dividendo mínimo obrigatório e a retomada da investigação científica da matéria, inexplicavelmente negligenciada pela doutrina brasileira. Estruturalmente, o texto encontra-se dividido em oito capítulos, além da introdução e das considerações finais. O primeiro apresenta o papel do lucro e do dividendo na sociedade. O segundo reproduz o raciocínio doutrinário que conforma o direito do acionista ao dividendo mínino obrigatório, examina as justificativas para sua tutela jurídica e analisa a necessidade contemporânea da manutenção dessa tutela. No terceiro capítulo são discutidas as questões relacionadas à titularidade do dividendo mínimo obrigatório. Os capítulos quarto e quinto tratam, respectivamente, da apuração e da declaração do dividendo mínimo obrigatório. As hipóteses de retenção regular e irregular de lucros sociais são tratadas nos capítulos sexto e sétimo. Do capítulo oitavo constam explicações sobre o pagamento do dividendo mínimo obrigatório. As considerações finais retomam as principais conclusões obtidas ao longo dos capítulos e arrematam o trabalho. / This thesis examines the legal discipline of the minimum mandatory corporate dividend, based on an analysis of its functions within organizations and on the practical implications of its existence, reflected in the procedures for social profits formation and distribution. Although this study centers on article 202 of the Brazilian Corporations Law, it also touches on corporate laws foundations, covering subjects ranging from the reasons for settling a corporate contract and the corporate functions of profits to modern thinking on conflicts of interest and the roles of managers and controlling shareholders. Besides a detailed analysis of the steps in accounting for, declaring, and paying the minimum mandatory dividend, this study also suggests these main propositions: (i) that the minimum mandatory dividend consists of a contractual solution, stimulated by law, that aims to reduce the costs related to the decision to share social profits; (ii) that the right to the minimum mandatory dividend and the right to participate in social profits are not equivalent and that the former, as distinct from the latter, is as revocable as it is renounceable; and (iii) that the minimum mandatory dividend has a substantially singular nature, which requires an independent analysis of its mechanisms. The expected contribution of this study is twofold: to improve the application of the minimum mandatory dividends legal discipline, and to bring to light the scientific investigation of dividend subjects, which inexplicably has been neglected by Brazilian legal doctrine in recent decades. The text is divided into eight chapters, besides the introduction and the final remarks. The first chapter presents the role of profits and dividends in companies. The second explains the doctrinal rationality that sustains the right of shareholders to the minimum mandatory dividend, examines the justifications for its jurisdictional protection, and analyzes the contemporary necessity for this protection. In the third chapter, issues related 181 to the minimum mandatory dividends ownership are debated. The fourth and fifth chapters concern, respectively, accounting for and declaring minimum mandatory dividends. The hypotheses of regular and irregular retention of social profits are discussed in the sixth and seventh chapters. Explanations of the rules for paying the minimum mandatory dividend are given in the eighth chapter. The final remarks section distills the main conclusions from the eight chapters.

The focus of this diploma thesis is a development of a proposal for the modification of the reporting mandatory and voluntary occurrances on the national basis. In the first part of this thesis is describtion database system ECCAIRS and also describtion of the legislation which relates to the reporting of occurrances, specifically Regulation (EU) No 376/2014 of the European Parliament and of the Council. Second part of this diploma thesis is about the description of the proposed solutions to improve reporting system of occurrances. Second part also includes creation of the form for reporting occurrances.

Táto diplomová práca sa zameriava zvyšovanie bezpečnosti v operačných systémoch založených na Red Hat Enterprise Linux, na základe analyzovaných zraniteľnosti za posledných 5 rokov. V teoretickej časti sú popísané slabiny a zraniteľnosti, základné bezpečnostné mechanizmy v Linuxe, so zameraním na technológiu SELinux. Technológia SELinux je súčasťou operačných systémov Red Hat Enterprise Linux, Fedora a CentOS. Na základe analyzovaných zraniteľností bola v praktickej časti navrhnutá konfigurácia technológie SELinux. V návrhu sú popísané prvky, ktoré sa budú konfigurovať a tými sú SELinuxové booleany, SELinuxové moduly a SELinuxoví užívatelia, so zameraním na ochranu pamäte, eskalovanie privilégií, spúšťaniu kódu, úniku dat a obmedzenie procesov a užívateľov. Na základe návrhov bola vytvorená konfigurácia v konfiguračnom nástroji Ansible, ktorej cieľom je umožniť užívateľovi jednoducho a rýchlo nakonfigurovať hosťa. Okrem nej boli vytvorene ďalšie dve konfigurácie, ktoré umožnia vrátiť systém do predchádzajúceho stavu alebo uzamknúť SELinuxovú konfiguráciu. Následne sa overoval dopad konfigurácií na použiteľnosť systému a nájdené chyby boli opravené alebo nahlásené. Posledná časť overuje funkčnosť konfigurácie pred zneužitím zraniteľností.

No description available.

In der Bundesrepublik hat sich die Überzeugung durchgesetzt, angesichts des bevorstehenden demographischen Wandels sei eine Stärkung kapitalgedeckter Elemente in der Altersvorsorge notwendig. Die Riestersche Rentenreform des Jahres 2001 stellt einen Schritt in diese Richtung dar. Zunächst wird dargelegt, dass die demographisch induzierten Schwierigkeiten der gesetzlichen Rentenversicherung (GRV) wahrscheinlich ebenso überschätzt werden wie das Problemlösungspotential einer verstärkten privaten Vorsorge. Daher wird anschließend untersucht, wie sich die Gewissheit von der Notwendigkeit kapitalgedeckter Vorsorge politisch durchsetzen konnte. Hierbei wird auf theoretische Ansätze einer Wissenssoziologie der Politik zurückgegriffen. Anhand ausgewählter rentenpolitischer Bundestagsdebatten der Jahre 1957 bis 2001 werden die Deutungen politischer Akteure hinsichtlich der Probleme der GRV, der Problemlösungen und der dabei vorgesehenen Rolle kapitalgedeckter Elemente untersucht. Gezeigt werden soll, dass die Rentenreform 2001 nicht einfach auf Grund demographischer oder ökonomischer Zwänge verstanden werden kann. Entscheidend sind vielmehr die politischen Deutungen solcher Sachverhalte und deren langfristiger Wandel. Erst aus der Verknüpfung von spezifischen Deutungen der langfristigen demographischen Entwicklung, der kurzfristigen Wirkung der Lohnnebenkosten auf die Arbeitslosigkeit und der Funktionsgrundlagen der GRV ergibt sich im politischen Prozess die „Notwendigkeit“ einer zusätzlichen privaten kapitalgedeckten Altersvorsorge.:Einleitung; Alterssicherung – demographische Alterung und Finanzierungsverfahren; Die Akteursebene – wissenssoziologische Grundlagen; Die Konstruktion eines demographischen Problems der GRV in Konkurrenz mit anderen Problemen; Die Bearbeitung des demographischen Problems bis zum RRG 1999; Die Rolle kapitalgedeckter Altersvorsorge; Resümee

Syfte: Rapporteringspliktens effekt på kontroversiella företags utgivande av hållbarhetsinformation inom den hållbarhetsdimension de anses agera negativt inom är i stort sett outforskad. Syftet med studien har därför varit att undersöka om det finns något samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden social hållbarhetsinformation som ges ut av socialt kontroversiella företag. Syftet har också varit att undersöka om det finns något samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden miljömässig hållbarhetsinformation som ges ut av miljömässigt kontroversiella företag.  Metod: Studien antar en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats och longitudinell design med data som omfattar fem år för 23 stycken svenska kontroversiella företag. Studien har genomförts med en kvantitativ metod där primärdata samlats in genom en innehållsanalys. Studien är också baserad på sekundärdata som inhämtats från databasen Retriever. Insamlad data har sedan analyserats i statistikprogrammet SPSS genom deskriptiv statistik, korrelationstest och regressionsanalyser för att testa studiens hypoteser.  Resultat och slutsats: Studiens resultat påvisar inget signifikant samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden social hållbarhetsinformation som ges ut av socialt kontroversiella företag. Studiens resultat påvisade däremot att det fanns ett signifikant positivt samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden miljömässig hållbarhetsinformation som ges ut av miljömässigt kontroversiella företag. Teoretisk och praktiskt resultat: Studiens teoretiska resultat bygger vidare på forskningen om eventuella samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden rapportering inom två olika hållbarhetsdimensioner (miljö och social) för två olika grupper av kontroversiella företag (miljö och social). Genom ytterligare empirisk forskning inom området utökas litteraturen då studien funnit resultat som både motsäger och bekräftar tidigare forskning. Studiens praktiska resultat ger även en indikation på hur effektiv regleringen av hållbarhetsrapportering är för socialt och miljömässigt kontroversiella företag.  Förslag till fortsatt forskning: Studiens population består av svenska kontroversiella företag som omfattas av obligatorisk hållbarhetsrapportering. Ett bredare perspektiv skulle därför kunna antas där andra länder eller branscher inkluderas för att se om resultatet som denna studie framställer även gäller dem. Studien identifierar också tydliga skillnader mellan socialt och miljömässigt kontroversiella företag, något som vidare forskning kan undersöka. / Aim: The effect that mandatory sustainability reporting have on disclosures regarding the negative sustainability area for companies operating in controversial industry sectors are widely unexplored. The pupose of this study has therefore been to investigate whether there is a relationship between mandatory sustainability reporting and the amount of social sustainability information disclosed by socially controversial companies. The purpose has also been to investigate whether there is a relationship between mandatory sustainability reporting and the amount of environmental sustainability information disclosed by environmentally controversial companies.  Method: The study adopts a positivist research philosophy with a deductive approach and longitudinal design with data covering five years for 23 Swedish controversial companies. The study is carried out with a quantitative method where primary data has been collected through a content analysis. The study is also based on secondary data obtained from the Retriever database. The data was then analyzed in the statistical program SPSS, which carried out descriptive statistics, correlationstest and regressionanalysis to test the hypotheses of the study.  Result and conclusion: The results of the study showed no significant relationship between mandatory sustainability reporting and the amount of social sustainability information disclosed by socially controversial companies. On the contrary, the results showed a significant positive relationship between mandatory sustainability reporting and the amount of environmental sustainability information disclosed by environmentally controversial companies.  Theoretical and practical result: The theoretical results of the study are further based on research regarding possible connections between mandatory sustainability reporting and the amount of reporting within two different sustainability dimensions (environmental and social) for two different group of controversial companies (environmental and social). Through further empirical research in this area, the litterature is expanded as the study has found results that both contradict and confirm previous research. The practical results of the study also give an indication of how effective the regulation of sustainability reporting is for socially and environmentally controversial companies. Suggestion for future research: The population included in this study consist of Swedish controversial companies that are covered by mandatory sustainability reporting. Further reasearch could therefore adopt a broader perspective where other countries or industries are included to see if the results obtained in this study also holds for these countries or industries. The study also identifies differences between socially and environmentally controversial companies. What these differences are due to and whether they have any statistical significance is something that further research can investigate since it was not the pupose of this study to further investigate this.

År 2016 beslutades det om ett byrårotationskrav för företag av allmänt intresse i Sverige som en följd av det revisionspaket som antogs i EU år 2014. Det här kräver att företag av allmänt intresse byter revisionsbyrå minst vart tionde år. Företag av varierande storlek kan dock frivilligt välja att byta revisionsbyrå. Tidigare forskning har haft ett fokus på publika företag och med anledning av detta kan ett kunskapsgap identifieras gällande små företag av privat karaktär. En utveckling av tidigare forskning är att denna studie intar ett företagsperspektiv samt kompletterar detta med revisionsbyråers syn på fenomenet för att på så sätt få två olika synsätt. Studiens syfte är att skapa förståelse för varför små privata företag frivilligt väljer att byta revisionsbyrå. Enligt tidigare studier genomförda inom området frivilliga byrårotationer kan en sådan byrårotation ske av flera olika anledningar. Det framkommer av tidigare forskning att dessa influerande faktorer är; revisionsarvode, revisionskvalitet samt relationen mellan revisor och klient. Dessa faktorer har denna studie tagit utgångspunkt i vid insamling av studiens empiriska material. Vidare utgår studien ifrån en kvalitativ forskningsstrategi där intervjuer av åtta företagsrepresentanter och två revisorer har genererat studiens empiriska resultat. Studien visar på att de små företagen undersökta i denna studie genomsyras av liten informationsasymmetri och att detta påverkar dem vid valet att frivilligt byta revisionsbyrå. De undersökta små företagen prioriterar en nära och långvarig relation till sin revisor samt ett lågt revisionsarvode i första hand, trots att detta kan påverka revisorns oberoende och revisionskvaliteten negativt. Detta tyder på att de små företagen undersökta i denna studie tenderar att likna företag utan revisionsplikt i större utsträckning än publika företag. Studien utvecklar förståelsen kring varför företag väljer att frivilligt byta revisionsbyrå genom att styrka den tidigare forskningens identifierade faktorer och visa på hur dessa prioriteras av studiens undersökta små företag. Studien visar på att dessa prioriteras enligt följande: (1) relationen mellan revisor och klient, (2) revisionsarvode, (3) revisionskvalitet. / In Sweden 2016 a requirement to rotate audit firm became mandatory for companies of public interest. This to meet the statutory audit regulation made by the EU in 2014. This regulation imposes companies of public interest to switch audit firm at least once every ten years. Non public companies will not be imposed by law to change audit firm, but these companies will be allowed to voluntarily make this decision. Previous research has focused only on public companies and this creates a gap in research concerning small privately ownedcompanies. There is potential development in thisfield ofresearch by approaching the phenomenon from a company perspective and complement this with the view of an audit firm, this in order to evaluate two approaches on this subject. The purpose of this study is to develop an understanding of why small privately owned companies choose to voluntarily switch audit firm. According to earlier research, made in the field of voluntary audit switch, a rotation of this sort can happen for different reasons. Previous research reveals that the influencing factors for companies to voluntarily change audit firm are; the audit fee, the audit quality and the auditor-client relationship. These factors have been the basis for the data collection of this study. This study has a qualitative research strategy were the empirical result was generated by interviewingrepresentatives from eight different companies and two auditors. The study shows that small companies that has been researched in this study have a low level of information asymmetry and that influences them concerning why they choose to voluntarilychangeaudit firm.The researched small private companies prioritize a close and long relationship with their auditor as well as a low audit fee in first hand, even though this could affect the auditor independence and the audit quality negatively. This indicates that the small private companies researched in this study tend to resemble companies without an audit obligation in a greater occurrence then public companies. The study develop the understanding of why companies choose to voluntarily switch audit firm by confirming identified factors in earlier research and present how these factors are being prioritized by the small private companies. The study shows that they are prioritized as follows: (1) the auditor-client relationship, (2) the audit fee, (3) the audit quality.

Kandidatuppsats i företagsekonomi III, Organisation 15 hp, 2FE78E,Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar. VT 2022. Författare: Daniella Karlsson, Josefina Thörnberg Johansson, Linda Persson Handledare: Iva Josefsson Examinator: Mikael Lundgren Titel: Obligatorisk träning på arbetstid - förmån eller påtvingad träningshets? Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra med en ökad förståelse för hurmedarbetare upplever obligatorisk träning på arbetstid samt hur eventuellpåverkan av deras personliga integritet ser ut. Vidare ämnar fallstudien attbidra med underlag för andra liknande organisationer som vill implementeraträning på arbetstid. Frågeställningar: Hur upplever anställda obligatorisk träning på arbetstid?Hur kan den obligatoriska träningen påverka den personliga integriteten? Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie med induktiv ansats.Datainsamlingen har skett via intervjuer med vår kontaktperson som är HRansvarig och sex respondenter. Samtliga respondenter arbetar somtjänstemän på ett byggnads-konsulterande företag med kontor i Malmö och Göteborg. Slutsats: Vår insamlade data har visat att samtliga respondenter överlagkänns mycket nöjda med konceptet obligatorisk träning på arbetstid. Dockuppmärksammas resultat som tyder på att ett etiskt dilemma kan uppstå,grupperingar kan bildas och att det finns gränsöverskridande inslag i form avprestationsmätningar vilka upplevs som mer negativa företeelser i det annarsuppskattade konceptet. Nyckelord: fysisk aktivitet, träning, friskvård, obligatorisk, organisatoriskkontroll, normativ styrning, etik, personlig integritet / Bachelor Thesis in Business Administration III, Organization 15 credits,2FE78E, School of Economics at Linnaeus University in Kalmar. Spring -22 Authors: Daniella Karlsson, Josefina Thörnberg Johansson, Linda Persson Supervisor: Iva Josefsson Examiner: Mikael Lundgren Title: Mandatory training during working hours - benefit or forced training? Purpose: The purpose of the thesis is to contribute with an increasedunderstanding of how employees experience mandatory training duringworking hours and what the possible impact on their sense of privacy lookslike. Furthermore, the case study intends to provide a basis for other similarorganizations that want to implement training during working hours. Questions: How do employees experience mandatory training duringworking hours? How can mandatory training during working hours affectindividuals sense of privacy? Method: The study is a qualitative case study with an inductive approach.The data collection took place via interviews with an HR manager and sixrespondents. All respondents work as salaried employees at a constructionconsulting company with offices in Malmö and Gothenburg. Conclusion: Our collected data have shown that all respondents generallyfeel very satisfied with the concept of mandatory training during workinghours. However, attention is drawn to results that indicate that an ethicaldilemma can arise, groupings can be formed and that there are cross-borderelements in the form of performance measurements which are perceived asmore negative phenomena in the otherwise appreciated concept Keywords: physical activity, training, wellness, mandatory, organizationalcontrol, normative governance, ethics, privacy

Stakeholders have for the past few years been interested in organizations' impact on sustainability, where economic, environmental, and social issues are prioritized. In 2017, the Annual Reports Act was amended. It now requires companies that meet the criteria to report their CSR activities and impact on sustainability-related issues annually. There is a growing demand and expectation for companies to take responsibility for actions that may negatively impact the society in which they operate. However, critics point out that sustainability reports could be used as a marketing tool for corporations to construct a beautified image of themselves. A corporation's social responsibility is a significant challenge for the business, as it requires them to adapt to society's expectations, which is why the amendment was implemented. Hence, the purpose of this thesis is to contribute to theory on CSR and sustainability reporting by evaluating how mandated reporting has affected the content of Swedish companies' sustainability reports. The thesis includes two different content analyses, one quantitative and one qualitative. The quantitative content analysis showcases the change in the frequency of sustainability-related keywords in sustainability reports, while the qualitative content analysis focuses on more in-depth content developments. The study concludes that there is a strong correlation between the amendment taking legal force and the improvement of all selected companies' sustainability reports. There has been a significant increase in the social and environmental dimensions, while the economic dimension is consistent throughout the period. Lastly, the study also concludes that mandatory reporting improves the information and content communicated in the sustainability reports to relevant stakeholders.

Background: The retail industry is one of the most competitive industries today as the emergence of the e-commerce has put significant pressure on traditional retailers. As price change frequencies have doubled, physical retailers struggle to adapt to online retailers; and as a result, new technologies for price automation such as Electronic Shelf Labels has emerged. However, as new technologies emerge managers and decision-makers need to understand the challenges with introducing novel technologies in workplaces; and what factors affect acceptance of said technology. This is an issue that is of interest as technologies are becoming mandatory in use in contrast to previous decades where they have been voluntary in use.   Purpose: To understand what factors affect employee acceptance of Electronic Shelf Labels in a mandatory environment, and thus shed light on where managers and decision-makers need to put focus when introducing new technologies in business environments.   Method: A descriptive and explanatory research design was chosen for this thesis, combined with a quantitative approach for data collection as well as data analysis. The chosen conceptual model for the thesis was the UTAUT-model upon which the questions of a self-administrated web-survey with close-ended questions was based upon. The survey was answered by employees of a market-leading Scandinavian retailer who today have Electronic Shelf Labels implemented in their stores. A total of 100 respondents answered the survey, and the results were analysed quantitatively through utilizing software such as SPSS Statistics for descriptive statistics and SmartPLS 3 for Structural Equation Modeling.   Results: The results of the SEM-analysis unveiled that the main factors impacting technology acceptance of Electronic Shelf Labels in a mandated environment are facilitating conditions and attitude towards usage. The conceptual model explained 46,4% of the variance of the model which tested the constructs of the original UTAUT-model, with slight modifications. Moreover, the results unveiled that there was a high acceptance of ESL amongst employees, and that there is positive view on the technology and its benefits.    Conclusion: Theoretical, this study contributes in a new conceptual model that explains technology acceptance in mandatory business environments where facilitating conditions and attitude towards usage are the main predictors of technology acceptance. Practically, it suggests that decision-makers and managers need to put effort in ensuring a working infrastructure around a new technology and enough resources so that employees can use the technology properly. Moreover, encouragement of a positive attitude towards a new technology is also of importance – meaning that effort should be put in highlighting the benefits of new technologies pre-implementation and having responsible available that can demonstrate this in the introductory phase of the technology.       Delimitations: The limitations of this study are mainly tied to geographical location, time and sample size. The study only considers the Swedish stores of the Scandinavian retailer that was studied, and the study is restricted in time as it takes into account the technology acceptance of Electronic Shelf Labels under a certain time frame; as a result, it is not longitudinal. Lastly, the sample size of the survey is rather small, even though satisfactory for its intended use. / Bakgrund: Detaljhandeln är en av de mest konkurrenskraftiga industrierna idag, eftersom uppkomsten av e-handel har lagt stort tryck på traditionella återförsäljare. Eftersom prisförändringsfrekvenserna har fördubblats, kämpar de fysiska detaljhandlarna för att anpassa sig till online-återförsäljare, och som ett resultat av detta har nya teknologier för prisautomatisering så som elektroniska prislappar börjat introduceras allt mer. Allt eftersom ny teknik uppstår måste chefer och beslutsfattare förstå utmaningarna med att introducera ny teknik på arbetsplatser, och vilka faktorer som påverkar acceptansen av ny teknik. Detta är ett problem som är av intresse eftersom användandet av ny teknik blir allt mer obligatorisk på dagens arbetsplatser i kontrast till tidigare år där det har varit frivilligt i bruk.   Syfte: Att förstå vilka faktorer som påverkar anställdas acceptans av elektroniska prislappar i en obligatorisk miljö och därmed belysa vad ledare och beslutsfattare behöver lägga fokus på vid införandet av ny teknik.   Metod: En beskrivande och förklarande forskningsdesign valdes för denna avhandling kombinerat med en kvantitativ ansats för datainsamling samt dataanalys. Den teoretiska modellen som valdes var UTAUT-modellen, på vilken frågorna i en självstyrd webbenkät baserades. Enkäten besvarades av anställda hos en marknadsledande skandinavisk återförsäljare som har elektroniska prislappar implementerat i majoriteten av sina butiker i dagsläget. Sammantaget sätt besvarade 100 respondenter undersökningen, varpå resultaten analyserades kvantitativt genom att använda programvara som SPSS Statistics för beskrivande statistik och SmartPLS 3 för strukturell ekvationsmodellering.   Resultat: Resultaten av den strukturella ekvationsmodelleringen avslöjade att de viktigaste faktorerna som påverkar acceptans av elektroniska prislappar i en obligatorisk miljö är underlättande förhållanden samt inställning till användning. Den konceptuella modellen förklarade 46,4% av variansen hos modellen som testade variablerna i den ursprungliga UTAUT-modellen, med vissa modifikationer. Dessutom avslöjade resultaten att acceptansen av ESL var hög bland de anställda, och att det finns en positiv syn på tekniken och dess fördelar.  Slutsats: Teoretisk sätt, bidrar denna studie till en ny konceptuell modell som förklarar teknologiacceptans i obligatoriska affärsmiljöer där underlättande förhållanden och inställning till användning är de viktigaste faktorerna som påverkar teknologiacceptans. Rent praktiskt, föreslår denna studie att beslutsfattare och chefer måste göra ansträngningar för att säkerställa en fungerande infrastruktur kring en ny teknik infinner sig, samt att tillräckliga resurser finns så att anställda kan använda tekniken på ett tillfredsställande sätt. Studien tyder även på att uppmuntran till en positiv inställning gentemot en ny teknik är av betydelse - vilket innebär att insatser bör göras för att belysa fördelarna med ny teknik inför införandet, samt att man har ansvarig personal tillgänglig som kan visa detta i framförallt de inledande faserna av implementation och användning till en början.  Avgränsningar: Gränserna för denna studie är huvudsakligen knutna till geografisk plats, tid och provstorlek. Studien har endast tagit hänsyn till de svenska butikerna i den skandinaviska återförsäljaren som studerades, och studien är tidsbegränsad eftersom det tar hänsyn till teknologisk acceptans av ESL inom en viss tidsram, på så sätt är den inte longitudinell. Slutligen är antalet respondenter av enkäten relativt liten, även om den är tillfredsställande för den avsedda analysen.