Du går till marknaden och väljer ut den fisk du vill äta, tar med den till renseriet där den förbereds, sen vidare upp till kocken som tillagar efter önskemål. Jag vill skapa en medvetenhet, att man ska vara engagerad i vad man äter och insikt i vart råvarorna faktiskt kommer ifrån. Saluhallen består av både permanenta fiskdiskar med året runt handel samt ytor för tillfällig försäljning beroende på tillgångar och årstid - den färska fisken säljs direkt ur transportlådorna som nyss lastats av från fiskebåten. Det skapas en flexibel fiskförsäljning. Jag vill skapa ett samspel med Skeppsbroraden, där den nya byggnaden inte tar över för mycket, samtidigt som jag vill skapa en signaturbyggnad. Jag har valt att jobba med ett material som är vanligt i Gamla Stan – Koppar. Fasaden smyckas med kopparplattor som med tiden kommer ändra färg, från den blanka röda färgen till den ljust gröna som kan ses på många av hustaken i Gamla Stan. / You go to the market and select the fish you want to eat, take it to the ”clean fish room” where it is prepared. Then you take the fish up to the chef who cook it as you desired. I want people to be aware and engaged in what you eat and where the fish comes from. The market hall consists both permanent counters with year round trade and surfaces for occasional sales depending on availability and season - the fresh fish sold directly from the shipping crates which had just been delivered from the fishing boat. It´s creates a flexible fish sales. I want to create an interaction with Skeppsbron, where the new building is not taking over too much, while I want to create a signature building. I have chosen to work with a material that is common in Gamla Stan - Copper. The facade is decorated by copper plates that over time will change color, from the shiny red color to the bright green as can be seen in many of the roofs in Gamla Stan.

I maj 2009 blev det möjligt att inneha enskilda lägenheter i flerbostadshus med äganderätt i Sverige. Förhoppningarna var stora från politikernas sida då de förväntade sig att det skulle bildas 3000-5000 nya lägenheter per år efter att de nya reglerna trädde i kraft. Verkligheten blev en annan och efter drygt två år har det endast bildats 387 ägarlägenheter runt om i Sverige. Att det endast bildats 387 ägarlägenheter runt om i Sverige gör att det inte riktigt finns någon marknad för ägarlägenheter idag. Det är därför många som inte känner till vad begreppet ägarlägenhet innebär. Många som köper sin bostadsrätt tror sig äga sin lägenhet, men så är inte fallet. Bostadsrätten innebär ett indirekt ägande medan ägarlägenheter innebär ett direkt ägande, vilket många kanske inte känner till. Det gör det svårt för byggföretagens kunder att se skillnaden mellan en ägarlägenhet och en bostadsrätt. Anledningarna till att antalet ägarlägenheter inte har kommit upp i det förväntade antalet anses vara flera. En anledning anses vara att Sverige var inne i en finanskris året då det blev möjligt att bygga ägarlägenheter vilket gjorde det svårt att sätta igång några nya projekt. En annan anledning var att Lantmäteriets rekommendationer om vad som är tillbehör till en ägarlägenhet inte var tillräckligt utformat till en början, vilket gjorde att försäkringsbolag och finansierare inte visste innebörden av ägarlägenheter. Detta ledde till att det inte fanns några färdiga lösningar att tillgå och byggherrarna fick inte några lån beviljade för ägarlägenhetsprojekt. Idag ser det annorlunda ut. Lantmäteriet har kompletterat tidigare rekommendationer så att det nu tydligt framgår vad som tillhör ägarlägenheten. Syftet med min rapport är att ta reda på byggherrarnas eventuella projekt med ägarlägenheter, samt vilka orsaker som kan ligga till grund för att antalet ägarlägenheter inte har kommit upp i det förväntade. Det mesta av materialet i min rapport kommer från intervjuer med byggföretag. Jag har också varit i kontakt med fastighetskonsultföretaget NAI Svefa, Stockholm stad och Lantmäteriet. Efter intervjuer med byggherrar framgår det att de flesta problemen med ägarlägenheter är identifierade och nu även lösta. Sverige är inne i en högkonjunktur och några av byggföretagen ser ljust på en framtid med ägarlägenheter.

Abstract Title: Asymmetric volatility – how is it demonstrated in the various sectors of the stock market? Authors: Linus Alentun and Patrik Egléus Supervisor: Katarina Eriksson Background: Asymmetric volatility is a phenomenon that can occur in various financial assets. This can be defined by the fact that volatility and lagged return have a negative correlation in the stock market. This means that a negative market shock that affects the share price, increases volatility more than a positive shock of the same magnitude. No previous study to our knowledge has researched similarities and differences of asymmetric volatility in the various sectors of the stock market. Purpose: The main purpose of the thesis is to investigate whether there occurs asymmetric volatility in different sectors of the stock market and if so, to what extent. Further, the thesis has assessed whether there are similarities or differences between the sectors. Method: In this thesis, the asymmetric volatility amongst different stock market sectors is analyzed through the S&P 500’s eleven sector indexes. Through an E-GARCH model, the asymmetric volatility has been estimated. Also, NIC curves have been made to observe how asymmetry occurs. Conclusion: The results show that all sectors have a negative relationship between stock returns and volatility. However, there is a wide variety of levels of asymmetric volatility across the sectors. Our results show that the financial sector has the highest asymmetric effect and that utilities have the lowest asymmetric effect. Further investigation of company-specific, sector-specific, and behavioral finance factors that could explain the variety of the results found in this study, would be of interest to study to obtain a better understanding of the differences found. Keywords: asymmetric volatility; E-GARCH; stock market sectors; behavioral finance; efficient market hypothesis

Med parallellimport menas att en återförsäljare som inte är en del av varumärkesrättsinnehavarens vanliga, redan etablerade distributionsled, importerar de varumärkesskyddade varorna och har sedan rätt att sälja vidare dessa utan varumärkesrättsinnehavarens samtycke. En förutsättning är dock att konsumtion måste ha skett. Med detta menas att varorna från början måste ha förts ut på marknaden med varumärkesrättsinnehavarens samtycke. En sådan typ av handel möjliggörs tack vare principerna om en fri och gemensam inre marknad inom EU. EU är därför en tullunion som arbetar konstant med att upprätthålla ett starkt samarbete mellan medlemsländerna och skapa rättvisa förhållanden för alla aktörer.   EU:s regler gällande den fria marknaden och den fungerande konkurrensen innebär större möjligheter för etablering och expandering för redan befintliga företag. Varor cirkulerar fritt inom EU:s gränser vilket erbjuder ett ökat utbud för konsumenterna samt bidrar till en ökad priskonkurrens som resulterar i utjämnade prisskillnader. Men sådana regler kan även innebära ett flertal problem för andra aktörer på marknaden då olika intressen börjar kollidera. När situationen gäller parallellimporten är det varumärkesrättsinnehavarens vilja att bevara så mycket kontroll över och skydd för sitt varumärke som möjligt som blir hotat. Ett varumärke har ett väsentligt ekonomiskt värde och skyddas därför noga genom antingen registrering eller inarbetning. Men dessa skydd är som regel territoriellt begränsade vilket i vissa fall försvårar situationen för varumärkesrättsinnehavaren.      Mest känsligt är varumärkets anseende och det är ett gott anseende bland konsumenterna som ger varumärket det ekonomiska värdet. Vid parallellimport kan ett märkes goodwill skadas på ett antal olika sätt beroende på om det är anseendebaserade varor eller så kallade produktbaserade varor. De produktbaserade varorna är vanligtvis varor vars renommé är fullt förknippat med kvalitén som till exempel matvaror av olika slag. Dessa varor skadas vanligast av ompaketering, felaktiga leveranser och lagring m.m. Den andra kategorin av varor är anseendebaserade och betydligt mycket känsligare. I denna kategori ingår som regel exklusiva produkter vars framgång baseras på deras popularitet och exklusivitet. Dessa varor kan skadas genom fel marknadsföring, fel försäljningsstrategi, ompaketering. Ett gott exempel på sådan skada är mål C-337/95 Parfums Christian Dior mot Evora. Det förekommer även fall där återförsäljaren drar en otillbörlig nytta genom att missbruka varumärkets anseende och på så sätt ökar sin egen goodwill. Även detta är förbjudet enligt lag. Likaså diskuteras parallellimporten av varor som kan/måste ompaketeras för att säljas vidare i importlandet. I somliga fall kan varan skadas kvalitetsmässigt eller anseendemässigt vilket inte bara kan återspeglas negativt för företaget utan det kan även innebära en hälsorisk för konsumenterna om den parallellimporterade varan är t.ex. läkemedel.    Men det finns även åtgärder som varumärkesrättsinnehavaren kan tillgripa och på sådant sätt bevara viss kontroll. Exempel på dessa är exklusivavtal, då varumärkesrättsinnehavaren väljer noga själv ut enstaka återförsäljare som får den exklusiva rättigheten att sälja vidare varorna, samt reexportförbud. Med reexportförbud kan varumärkesrättsinnehavaren genom avtal förbjuda återförsäljaren att sälja vidare varorna till ett specifikt land eller område som varumärkesrättsinnehavaren vill avgränsa eller själv handla med.   De kolliderande intressena och rättigheterna har varit ett stort problem och grund till många tvister.  Arbetet granskar situationen med stöd av EU-domstolens praxis och eventuella lösningar analyseras.

<p>Denna uppsats behandlar problematiken kring differentiering genom CSR på den homogena elmarknaden. Elmarknaden har relativt nyligen avreglerats och präglas därför till viss del av en monopolistisk karaktär, vilket framkallar en utveckling av alternativa strategier. För företag på en homogen marknad krävs, enligt Porter, en mer sällsynt differentieringsstrategi [Dess & Davis, 1984]. Därför kan ett företags CSR-arbete verka som differentieringsstrategi [Ou & Chai, 2007]. För en framgångsrik implementering förespråkar Reinhart tre kriterier; tillhandla hålla trovärdig information, skapa hållbara innovationer och undersöka viljan hos konsumenterna [Reinhart, 1998].</p><p>De valda företagen för denna studie är; Fortum, GodEl och E.on. Utifrån den empiriska undersökningen kan ett aktivt CSR-arbete inom samtliga valda företag konstateras, dock antar detta arbete olika former och för med sig varierande effekter. Detta medför även varierande resultat av CSR-arbetets differentieringsmöjlighet inom de valda företagen. Kriteriet rörande tillhandahållandet av trovärdig information kan anses vara otillräcklig, då ingen av de valda företagen angav att de aktivt förmedlade tilläggsattributen. Detta kan härledas till de varierande effekterna som differentiering genom CSR påvisar. Dagens debatt och CSR-arbetets spridning inom företag kan ge upphov till en minskad och försvårad differentieringseffekt i framtiden, kan arbetet komma att ses som etablerat och förväntad aktivitet.</p><p> </p>

Det är viktigt som företag att kunna sända sitt budskap till kunden, samt att förmedla sin affärsidé för att locka till köp. Det finns många produkter konsumenterna står och väljer mellan, men begränsas av sitt kapital så produkterna måste vara unika för att lyckas slå sig fram på marknaden. Lågkonjunkturen bidrar till att konsumenterna blir mer medvetna om priserna, därför behöver butikerna möta kunden med att sänka priset och därmed marginalerna. I ett e-handelsföretag är det inte känsligt i samma omfattning då det inte är många löner som ska betalas ut till butikssäljare.Den fysiska butiken har nu fått en ny konkurrent nämligen nätbutiken som har blivit mycket populärt köpställe på kort tid. Där behövs inte längre några avgränsningar i öppettider, utan nätbutiken är öppen dygnet runt.Vi ställde oss frågorna ”Hur ska företaget Paula Myo agera utifrån ett internt respektive externt perspektiv för att på ett effektivt sätt nå ut till potentiella kunder?” Hur påverkar den interna processen den externa? Vilka aspekter är viktiga för kunden vid näthandel?Vi valde att använda oss av en deduktiv ansats då vi anser att det är en bra grund att börja med en teori och sedan bygga vidare på den i empirin. Eftersom vi hade en begränsad referensram valde vi att börja med ett beskrivande syfte samt att se hela processen, både den interna processen som vi valde att fördjupa oss i först och sedan den externa. Vi valde den ordningen då vi snabbt förstod att den interna processen påverkar den externa. Vi använde oss av både en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer samt en kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkätundersökning. Vår enkätundersökning gjordes med hjälp av kunniga inom området och vi var noga med att testa undersökningen på ett antal utvalda personer för att försäkra oss om att den var enkel att förstå och snabb att genomföra, vilket var vårt mål. I den teoretiska referensramen använde vi oss av sekundärdata och i resterande främst primärdata.Företaget vi valt att fördjupa oss i är Paula Myo. Det är ett ganska nystartat e-handelsföretag som säljer kläder, accessoarer, skor och underkläder. De vill nå ut till tjejer mellan 16 – 25 år där dem erbjuder bra priser på en bra hemsida med en uppskattad kundservice. Enligt vår enkätundersökning har majoriteten av dem tillfrågade svarat att de inte skulle vilja handla på Paula Myo då bilderna inte var tilltalande, men de ansåg att framkomligheten var det mest positiva på hemsidan. Det vi kom fram till med vår uppsats är att Paula Myo inte når ut till kunderna på det önskade sättet och att en förbättring av hemsidan, bilderna samt marknadsföringen skulle bidra till en ökad aktivitet på Paula Myo.

Forskning inom området internationalisering har kritiserats för att inte ta hänsyn till effekten av digitaliseringen. Syftet med studien var att se om befintlig forskning inom området internationalisering kunde förklara en nutida internationaliseringsstrategi för ett svenskt detaljhandelsföretag. Vi ville uppnå en ökad förståelse för hur ett svenskt företag inom detaljhandeln anskaffat kunskap och internationaliserat sig i en tid där digitaliseringen har en omfattande betydelse.  Primärdata insamlades kvalitativt via semi-strukturerade intervjuer på det undersökta företaget. Resultatet tyder på att företagets internationaliseringsstrategi på flera sätt stämde överens med processen presenterad i Uppsalamodellen. Vidare framgick av resultatet att företaget under senare år hade arbetat mycket med att vara tillgängliga online, de hade dock inte upprättat en e-varuhandel. Detta främst då upprättandet av en e-varuhandel sågs som kostsamt och riskfyllt men även för att företaget ansåg att det fanns en stor målgrupp som sökte sig till fysiska butiker än idag, vilket således skapade incitament för att fortsatt vara en fysisk detaljhandelsbutik.

<p>The purpose of this essay is to analyze theories about positioning that will create an image of the positioning process, which we later on shall benchmark with other companies way to position their brand. By this, we want to obtain a well-documented work on how Luma Metall AB should work with the positioning on its brand in the future. This essay is based on a qualitative method that is characterized by an abductive approach. The empirical materials we have gathered through interviews with 5 selected persons that are well experienced on the subject have given us important information. We have come to a conclusion how a small company in a B2B market can position itself. With support of theoretical and empirical studies we have created a model for positioning decisions that shows how a company with these criteria can proceed. We have also come to a conclusion about which type of marketing communication channels that are most efficient for a small company in a B2B market. The essay final chapter is based on our own thoughts and ideas, also the material that we collected from our interviews that we have presented in the chapter empirical and theoretical analysis.</p>

<p>Den ryska marknaden intresserar många svenska företag för att etableras och starta sin verksamhet där. Vad påverkar företagets utvecklingen och vilka etableringsprocesser som är viktiga för de svenska företag som jobbar på den ryska marknaden. Genom att studera några svenska företag kommer författarna fram till några viktiga synpunkter som kan hjälpa att förstå hur den ryska markanden ser ut från de svenska företag perspektiv.</p>

<p>Den här studien undersöker vilka strategier snustillverkande företag använder i marknadsföringen av sina produkter, vilket är intressant eftersom den rådande tobakslagen begränsar hur det får ske. I studien ingår två små och ett större företag och vissa jämförelser mellan deras strategier har gjorts. Det visar sig att det inte är någon större skillnad i strategier mellan företag av olika storlek och att det som är viktigast för snusföretag generellt är att ha en designmässigt unik och kvalitativ produkt som exponeras tillsammans med reklamaffischer hos återförsäljare. Större företag lägger även viss vikt åt diverse PR-verksamheter.</p>