Syftet med detta arbete är att undersöka om och hur en mediebild av den informella gruppen "De oberoende" skapad av tolv svenska små bokförlag återspeglar det som gruppen står för och arbetar med i verkligheten. Genom att jämföra den mediebilden med intervjuer med chefer på några av de förlag som ingår i gruppen vill jag bedöma hur kommunikationen mellan svenska media och "De oberoende" fungerar. Analysen visar att mediebilden av gruppen "De oberoende" ligger mycket nära gruppens vision. Därför kan man dra slutsatsen att kommunikationen fungerar bra mellan journalister från Dagens nyheter, Svensk bokhandel och gruppen De oberoende. Att bilden av gruppen skiljer sig mellan olika tidningar beror på typen av tidning och sättet att sortera information. Det finns inga tecken på att några störningar uppstått mellan avsändare och mottagare, det vill säga mellan journalister och gruppen De oberoende. De oberoende,

The essay is about small publishing houses and their position onthe Swedish book market 2002-2015. Focus is on the Internetand digitization, and the study would examine what commonconditions that exist for publishers to start publishing, as well asthe forces that affect the development of the Publishingbusiness. As the theory used Chris Anderson's long tail, whichsays that products from the narrow niches can compete with thebig sellers on the same terms. Through qualitative interviewswith publishers and a representative from Noff study shows thatsmall publishers in part, has been formed because it is cheaperand easier to print now. The study also shows that the Internethad great importance for publishers developing for example,facilitated the distribution, marketing, availability and sales.With the help of the long tail theory three forces such as thedemocratization of production tools, the democratization ofdistribution and good filter, the study shows that there is amarket for narrow and niche literature, which small publisherscan meet. Finally, it appears that publishers should be driven andhave a genuine interest in the literary publishing housepublishes.

Den svenska bokmarknaden är en ständigt föränderlig sfär. En plats där kreativa författare, böcker och företagsekonomi möts och står sida vid sida. Bokens värdekedja är en delikat förbindelse som vid minsta förändring kan ge långtgående effekter på bokmarknadens struktur, dess konkurrens och i slutändan även påverka konsumenterna. I föreliggande uppsats undersöks den mediala debatten under tiden för samgåendet mellan två huvudkonkurrenter, Akademibokhandeln och Bokia, som avtalade om en sammanslagning år 2012. Det litteratursociologiska perspektivet rörande litteratursamhället utgör den grundläggande teorin för undersökningen och utgår ifrån de villkor som finns för produktion, distribution och konsumtion av litteratur. Bokens värdekedja har under de senaste åren varit utsatt för förändring och har gått från att inbegripa ett antal olika parter till att i viss mån övertagits helt av de stora bokkoncernerna. Fenomenet går under benämningen vertikal integration. Denna avsmalning och centralisering av bokmarknaden illustreras väl av samgåendet mellan Akademibokhandeln och Bokia. Studien av samgåendedebatten, dess olika läger och argument har empiriskt kartlagts genom att en mängd material från bransch- och dagspress, samt offentliga utredningar och myndighetsbeslut inhämtats och analyserats. Involverade parter skapade en förhållandevis saklig debatt med fokus på de konkreta utmaningarna och de möjliga framtida problemen med samgåendet. Huvudfrågan i debatten var om samgåendet mellan Akademibokhandeln och Bokia skulle komma att förändra bokmarknaden till det bättre, eller om det enbart var en akt i desperation som alla bokmarknadens aktörer sedermera skulle tvingas ta konsekvenserna av. Sammantaget är uppsatsens resultat att ägarfrågor kopplade till maktkoncentration inom bokbranschen är konnoterade med synnerligen starka känslor och åsikter. Debatten tangerade även vid frågan huruvida bokmarknaden skall vara en jämlik arena för distribution och konsumtion av litteratur, eller om marknadsmässiga krafter helt ska få sätta dagordningen och hur en sådan ordning kan garantera litteraturens egenvärde framför de dollargröna siffrorna i en balansräkning.

The purpose of this thesis is to examine a selection of ideological publishing houses in Sweden today. We want to examine where they are situated in the literary society, their terms and prerequisites. This is achieved through interviews with informants from each of the publishing houses, which we analyze with concepts from the culture sociologist Pierre Bourdieu. The publishing houses are also put in context through information from other actors in the literary field, together with previous research and other material about the Swedish book market. The main research problem in the thesis is to examine the relations between the selected publishing houses – which profile themselves as ideological – and the literary field where they exist. The theoretical framework consists of Bourdieu’s theories on the literary field. One of the main conflicts in the field is that between the cultural and the economical pole, both aspects that must be considered by the publisher. The increased market adaptation in the book business can lead to standardized publications and difficult conditions for smaller actors. The results show that independent publishing houses are an important complement to the larger publishing houses as they serve as a guarantee for variety within the field. Furthermore, the examined publishing houses function as a meeting place for readers, authors and other literary collaborators with the correct kind of symbolic capital. The publishing houses create alternative ways of book-selling and distribution. They also co-operate with agents/actors with a similar position in the field, to reach out with their publishing and ideology. / Uppsatsnivå: D

The main purpose of this work was to examine the information behavior of nonfiction publishing Company editors. Three problem areas were presented and expressed in the following questions:- What is the information need of the editor in every day work?- Which sources of information do the editors use when they are looking for information and how do they make use of them?- Are there any factors that have an influence on the information behavior of the editors and in what way do the factors effect the information behavior of the editors in their everyday work? And finally, do the editors experience any factors as barriers to information behavior?Six editors, all with academical background, all employed in different publishing companies were interviewed. The result of this study have been analysed within a theoretical framework influenced by the work of Tom Wilson, Lars Höglund and Olle Persson and Block and Lagberg. The result shows that the editors had various regular needs of information in their every day work. They needed new information to get a grip on the market and competitors. Furthermore they needed inspiration and feed-back. They also needed information to confirm and explain tasks in manuscripts. It was important for the editors to have quick access to reliable information sources. Therefore the use of oral information from colleagues both face-to-face through interpersonal communication and through the Internet was frequently used. Internet was a very important tool for their information seeking and collection of information. The private collection of books of the editors was important. I found that non-word oriented sources such as pictures and the daily use of books influenced their information behavior. The editors often browsed information haphazardly, which generated finding information by serendipity, information to use in their work. Factors influencing the information behaviour of editors were the organisation, work tasks, geographical environment and personal interests and preferences. Barriers to information were also found.

The increased popularity of e-books in the Swedish publiclibraries started a debate in newspapers and library journalsbecause of the increase in costs, which this popularity hadled to. The main subject of the debate was the businessmodel provided by the e-book vendor Elib, which accordingto some ruins the libraries financially. In this thesis, opinionarticles have been analyzed using a theoretical model ofcultural politics by the Danish Library and Informationscience researcher Dorthe Skot-Hansen. The results of thestudy showed that people from the library field, publishersand authors were the ones contributing to the debate. Theanalysis of the articles showed that the model of culturalpolitics which consists of four general motives: socialchange, education, economic growth and entertainment wasvisible in the articles. The motive of economic growth wasthe most dominant perspective in the articles, followed byeducation and social change. The arguments used in thearticles were different according to which part in the debateone had. Authors of articles from the library field were themost dominant part, using argumentations of the libraries asinsitutions contributing to social change, culturalexperiences and education. The perspective of economicgrowth was the most covered one in the articles, concerningthe economic situation for the libraries, the authors andpublishers rights to economic compensation for the lendingof e-books. The analysis of the articles also showed aconcern about the book markets and the libraries’ positionsin the digital society, a development which has lead to aninsecurity concerning the economics. / Program: Bibliotekarie

No description available.

The subject of this dissertation is the publishing of poetry in Sweden 1976–1995. The purpose is to examine the position of poetry in the Swedish book market and in the literary process. It is an empirical and statistical study based primarily on an inventory of the published works. The study shows that the publication of Swedish poetry collections in 1976–1995 consisted of 3 848 titles (new works only), which was more than ever before. Publication was consistent over the period, partly due to the allocation of the literature grant introduced by the Swedish government in 1975, but also to the technical development which made it possible for small and private publishers to release collections of poetry at a lower cost. The main publishers were the general publishing houses of Bonniers, Norstedts and Wahlström & Widstrand, but more than a third of the collections were published by vanity press and self publishers. Publication was strongly concentrated to the capital area. Regardless of the size of the publisher, poetry collections were printed in small numbers and generally sold poorly. Along with the technical development offset-printed books replaced duplicated publications, and more books were hardbound. The publishing houses made bigger efforts than ever before to publish female poets. The number increased over the period, but the men were still in a clear majority by 1995. The women were also largely responsible for rejuvenating the body of authors. The number of debutants was relatively constant during the period. The results in this dissertation indicate a hierarchic order among the publishing houses that determine the conditions for the authors and their works. This is verified through analyses of coverage in the national and regional daily papers, as well as three analyses of the authorships of Yngve Aldhagen, Else-Britt Kjellqvist and Bruno K. Öijer. The dissertation concludes that poetry exists on the publishing lists mainly for symbolical reasons; to publish poetry gives cultural capital to the publishers.

I den här uppsatsen undersöks den vuxna icke-läsarens plats i det kulturpolitiska arbetet rörande litteraturförmedling och läsfrämjande under åren 2011-2021. Läsforskningen och kulturpolitikens arbete med litteratur och läsning fokuserar idag till stora delar på gruppen barn och unga. För att bredda perspektiven på området riktas här därför fokus om mot en vuxen målgrupp, särskilt den grupp av vuxna som av olika skäl idag inte är aktiva läsare. För undersökningen har ett ramverk plockats ihop av verktyg från litteraturdidaktiken utanför skolforskningen, axiologin och litteratursociologin. Detta gör att uppsatsen angränsar till samtliga dessa forskningsområden. I uppsatsen undersöks dokument från de tidiga leden av de kulturpolitiska lagstiftningskedjorna. Dokumenten kommer ifrån Litteraturutredningen, arbetet med den nya bibliotekslagen samt Läsdelegationens arbete. Inledningsvis undersöks vilka värden man i dokumenten tillskriver litteratur och -läsning. Till exempel undersöks detta utifrån vilka argument för läsning som lyfts fram, samt hur man motiverar att kulturpolitiskt ägna sig åt befolkningens läsvanor med hänvisning till de värden litteraturen anses bidra med. Vidare undersöks vilka idéer och insatser för läsfrämjande arbete som beskrivs, med fokus på vuxna icke-läsare. Detta följs av en undersökning av vilka samhällsarenor och politiska områden som lyfts fram som relevanta för det litteraturförmedlande arbetet, vilket till delar hänger samman med det läsfärmjande arbetet. Sammanfattningsvis konstateras att den vuxna icke-läsaren till stor del saknas i det undersökta materialet. Huvudsakligen lyfts den vuxna fram som en viktig läsande förebild för barn och unga. Utifrån resultatet av undersökningen diskuteras i avslutningen avsaknaden av perspektiv på lässituationen och en tydligare bro mellan forskarsamhället och kulturpolitiken på detta område.

Föreliggande studie undersöker hur tolv oberoende förlag upplever att det är att verka i enägarkoncentrerad bokbransch där de konkurrerar mot vertikalt integrerade mediekoncerner.Studiens fokus ligger på hur respondenterna upplever att den vertikala integrationen påverkarderas möjligheter till exponering på olika typer av plattformar, samt på hur detta formar deoberoende förlagens strategier för konkurrens. De två största förlagsgrupperna i Sverige år2021 är Bonnierförlagen och Norstedts Förlagsgrupp, som båda är del av ett störremediekonglomerat där ägandeskap av både ljudboksappar, fysisk- och internetbokhandelsamt dagspress förekommer. Med utgångspunkt i Pierre Bourdieus fältteori undersöker ochanalyserar rapporten förlagsverksamheternas förutsättningar att verka inom branschen samthur de olika aktörerna agerar och varför. Metoden utgår ifrån kvalitativ innehållsanalys därpersoner i ledande position intervjuas om deras upplevelse av vad det innebär att inte vara endel av ett mediekonglomerat när det kommer till exponering och vilka strategier de har för attkonkurrera mot dem. Resultatet visar att respondenterna ser breda kontaktnät och ekonomisktkapital som viktigt för att ha möjlighet till exponering samt att det kan vara svårt attkonkurrera om synlighet hos vertikalt integrerade distributörer. Respondenterna påverkas avde större mediekoncernernas ställning i branschen i strategierna för att konkurrera mot dem,där de bland annat fyller ut tomrum som de större koncernerna missat. Studiens slutsats är attde oberoende förlagen på olika sätt, beroende på storlek, påverkas av att verka i en branschdär dominerande aktörer är vertikalt integrerade. Det kan sammankopplas med liknandefenomen inom mediebranschen, såsom journalistbranschen. / The study researches the experience of an owner-focused publishing bransch for twelveindependent publishers in which they compete alongside heavily integrated media groups.The study focuses on how the integrated media groups affect the independent publishers intheir implemented strategies to remain competitive. As of the year of 2021, the two largestpublishing groups are Bonnier Publishers and Norstedts Publishing Group. Both are part of alarger media conglomerate that has ownership of audiobook applications, physical andweb-hosted book stores as well as daily press. Starting with Pierre Bourdieu's field theory, thereport investigates and analyses the publishers prerequisites in order to act and remaincompetitive within the industry, as well as how the publishers have to act and the reasons ofwhy. The method is based on qualitative and thorough content analysis where people in aleading position are interviewed about their experience of what it means not to be part of amedia conglomerate when it comes to exhibition and what strategies they have in order toremain competitive. The results show that the respondents see broad contact networks andfinancial capital as the most important pillars in order to have the opportunity for exposureand that it can be difficult to compete for visibility versus heavily integretaded distributors.The respondents are affected by the position the larger media groups hold within the industrybut are prone to utilize strategies that fill gaps that the larger groups have missed. The study'sconclusion is that the independent publishers are affected in different ways, depending ontheir size in an industry where dominant competitors are highly integrated. There are largesimilarities within the media- and journalist industries.